Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sheridan, Philipp Henry - Sheriff - Sherman, William Tecumseh - Sherry - Shetlandsöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stonefloden (Dec. 1862–Jan. 1863) och i återtåget
från Chickamauga (Sept. 1863) samt befordrades af
Grant, då denne tagit högsta ledningen inom hären,
till kavallerigeneral 1864. Som sådan utvecklade
S. en utomordentlig verksamhet, i det han företog
tvänne framgångsrika tåg till Virginia (Maj–Juni)
samt upprepade gånger slog den fientliga armé,
som genom Shenandoah-dalen sökte framtränga mot
Washington (Sept.–Okt.). Vid operationerna utanför
Petersburg möjliggjorde han Grants afgörande seger
öfver Lee genom att vid Five Forks genombryta fiendens
försvarslinie (d. 1 April 1865), hvarefter han tvang
en härafdelning att kapitulera (d. 6 s. m.). Vid
krigets slut utnämndes S. till chef för det v. om
Mississippi liggande militärdistriktet samt blef
sedermera kommendant öfver Missouri-divisionen och
1883 arméns högste befälhafvare. Död i New York d. 5
Aug. 1888.
Sheriff [sje’riff], Eng. (af Angels. Scir-ge-réfa,
»styresman öfver ett grefskap»), var
ursprungligen titeln för en angelsachsisk grefves
ställföreträdare. Efter normandernas eröfring (1066)
öfvergick ordet till att beteckna den af konungen
tillsatte högste förvaltaren och domaren inom ett
grefskap, county (se d. o.). Men som ämbetet sedermera
ofta var ärftligt och innehafvarna icke egde nödiga
kunskaper för dess skötande, förordnades till deras
hjelp s. k. sheriffdeputerade, och såväl den dömande
makten som polismakten öfvergick hufvudsakligen
till andra myndigheter. Att sammankalla jury,
föreslå jurymedlemmar och verkställa domar tillhöra
f. n. en sheriffs åligganden, som i allmänhet
ombesörjas af hans deputerade, under det att han sjelf
endast representerar den högsta civila myndigheten
inom grefskapet. Ämbetet, hvars aflöning består i
sportler, tillsättes årligen af regenten, på förslag
af assisdomarena, och innehafves i allmänhet af större
godsegare. I Förenta staterna handhafver en sheriff
den verkställande makten inom ett county, af hvars
innevånare han väljes på bestämd tid.
Sherman [sjär-], William Tecumseh, nord-amerikansk
general, född i Lancaster, Ohio, d. 18 Febr. 1820,
inträdde 1836 i krigsskolan i Westpoint, deltog i
mejikanska kriget, men utgick ur armén 1853 och
grundade en bankaffär i San Francisco. 1859 lemnade
han denna plats för att öfvertaga ledningen af
staten Louisianas militärakademi. Vid inbördeskrigets
utbrott kommenderade S. ett infanteriregemente. Med
anledning af sitt verksamma ingripande i slaget vid
Bull Run utnämndes han 1863 till brigadgeneral. 1864
blef han befälhafvare öfver Mississippi-armén och
opererade med en styrka af 100,000 man mot general
Johnston. S. eröfrade efter häftiga strider Atlanta,
gjorde ett snabbt och djerft tåg genom Georgia,
Nord- och Syd-Carolina, deltog verksamt i striderna
kring Petersburg och Richmond samt tvang Johnston
att kapitulera d. 26 April 1865. Efter krigets slut
blef han generalbefälhafvare i vestern och 1869
öfverbefälhafvare öfver unionens armé. från hvilken
befattning han tog afsked 1883. Han har offentliggjort
Narrative of his military operations (1876). Jfr en af Headley
1865 skrifven biografi. – Hans broder, John S.,
nord-amerikansk statsman, född d. 10 Maj 1823, blef
advokat i Mansfield samt har spelat en framstående rol
som kongressledamot. 1877–81 var han finansminister.
Sherry [sjä’rri], ett slags starka spanska viner. Se
Xeres.
Shetlandsöarna [sjä’t-], ögrupp i Nordsjön, n. ö. om
Skotland, mellan 59° 50’ och 60° 52’ n. br. samt
0° 55’och 2° 14’ v. lgd fr. Greenw., genom ett 75
km. bredt sund skilda från Orken-öarna. Öarna, 117
till antalet, hafva tillsammans en areal af 1,428
qvkm. Endast 30 äro bebodda. De öfriga, kallade holms,
begagnas till bete, jagt eller fiske; dertill kommer
ett antal nakna klippor, skerries (skär). Utom
Mainland (se d. o.), den största ön, må nämnas:
Yell, Unst, Fetlar, Whalsay, Bressay, Muckle Roe,
Papa Stour och Foula samt Fair, midt emellan S. och
Orken-öarna. I allmänhet äro öarna låglända eller
småkulliga; dock höjer sig Foula ända till 420 m. och
på Mainland nå bergen en ganska betydlig höjd; det
högsta, Roeness, är 450 m. Kusterna äro oregelbundna,
än tvärbranta, än ytterst låga och farliga för
sjöfarande. På många ställen har vattnet urhålkat
märkvärdiga fördjupningar och grottor i de skrofliga,
grå klipporna. Med afseende på sin geologiska bildning
bestå S. liksom Orken-öarna till största delen af
röd sandsten. Klimatet är jämförelsevis mildt och
jämnt; medeltemperaturen för vintern är + 4°,
för sommaren + 11,5° C.; årstemperaturen är +
7,5° C. Vintern utmärker sig icke så mycket genom
snö och köld som genom regn och dimma. Jordmånen är
på det hela taget ofruktbar; hedar och torfmossar
omvexla med stenig och sumpig mark. Träd förekomma
högst sällan och blott enstaka. I dalarna odlas
korn, hafre, potates och grönsaker; för öfrigt har
växtverlden alpkarakter. Djurverlden visar en rikare
utveckling. Kreatursuppsättningen bestod 1883 af
5,305 hästar (en småväxt ras, kallad shelties),
21,345 nötkreatur, 81,163 får, liknande getter,
och 3,788 svin. Öarna äro rika på sjöfogel; alkor,
stormfoglar och dykänder finnas i mängd. Fisket
är befolkningens hufvudsysselsättning; vid kusterna
fångas nämligen hvalar, sälar, torsk och framförallt
sill. Industrien inskränker sig till kalkbränning
samt till förfärdigandet af ylle- och linneväfnader
för eget behof och stickade yllevaror, hvilka äfven
utföras. Innevånarna, af blandad norsk och skotsk
härkomst, uppgingo 1881 till 29,709 pers., deraf på
Mainland omkr. 21,000. Öarna bilda tillsammans med
Orken-öarna ett grefskap (»stewartry») med gemensam
sheriff och en representant i underhuset. Hufvudstaden
Scalloway, belägen på Mainland, har omkr. 650
innev. – S. (Fornn. Hjaltland) beboddes urspr.
af pikter, från hvilkas tid en mängd jordkulor
och borgar ännu finnes i behåll, men hemsöktes från
slutet af 8:de årh. af skandinaviska vikingar och
eröfrades omkr. 872 af Harald Hårfagre. Förenade med
Orken-öarna, delade de deras öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
