Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sexualorgan - Sexualsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändamål att tjena som medel vid fortplantningen af
nya varelser. Hos olika djur förekomma dessa
organ i oändligt vexlande former, men hos alla
högre (skildkönade) hafva de likväl en afgjordt
principiel identitet. Man skiljer mellan inre
och yttre sexualorgan, som de kallas, äfven om de
förra icke ligga djupare än inom huden och de senare
finnas in sänkta i kroppshålor. Med inre menar man de
bilaterala körtlar, som antingen (hos hannen) ständigt
hysa eller temporärt utbilda de befruktande cellerna
(spermatoiderna) i säden, eller ock (hos honan)
frambringa de celler (äggen), i hvilka nya individer
kunna utvecklas, i vissa fall äfven en särskild
säck (uterus), i hvilken ägget en tid förvaras till
nödig mognad. Yttre sexualorgan benämnas deremot
de apparater, som erfordras vid kopulationen,
för åstadkommande af beröring mellan båda könens
nämnda körtelsekret. Hos menniskan och alla högre
djur förhålla sig sexualorganen sålunda. Från de
hanliga körtlarna, testiklarna, utföras spermatoiderna
genom rör, hvilka, till en början sjelfständiga och
pariga, ur särskilda körtelbihang lemna en saft, som
utspäder testikelsekretet till säd, och sedermera
inmynna i urinröret. Utom bäckenet omgifvet af
egendomliga svällkroppar, bildar urinröret med dem
den erektila manslemmen, penis. Hos honan beredas
äggen i äggstockarna, ur dem lossna de sannolikt
vid menstruationen, och derefter upptagas de af
äggledarna, som föra dem till lifmodern, hvarur
hos menniskan flertalet ägg utgå förstörda, Är ett
ägg befruktadt, stannar det i lifmodern, tills det
mognat, samt utföres derefter genom moderslidan och
blygden, hvilka äro de yttre, honliga, sexuala organ,
som vid kopulationen upptaga det yttre manliga.
G. v. D.
Sexualsystem (af Lat. sexus, kön), bot., kallas
det växtsystem, som infördes af Linné, och genom
hvilket denne bragte reda och ordning i det
kaotiska tillstånd, hvari växtkännedomen befann
sig före honom. Detta system, som grundar sig på
befruktningsorganens, ståndarnas och pistillernas
(könens), olika förhållanden, innehåller följande 24
klasser, delade i 2 hufvudafdelningar.
I. | Växter med tydliga blommor och befruktningsorgan. | ||||
A. | Blommorna samkönade l. med ståndare och pistill
i samma blomma, | ||||
a) | ståndarna fria och ungefär lika långa. | ||||
1 | klass. | Monandria. | Ståndare | en enda. | |
2 | » | Diandria. | » | 2. | |
3 | » | Triandria. | » | 3. | |
4 | » | Tetrandria. | » | 4. | |
5 | » | Pentandria. | » | 5. | |
6 | » | Heocandria. | » | 6. | |
7 | » | Heptandria. | » | 7. | |
8 | » | Octandria. | » | 8. | |
9 | » | Enneandria. | » | 9. | |
10 | » | Decanäria.. | » | 10. | |
11 | » | Dodecandria. | » | 12. | |
12 | » | Icosandria. | » | flere än 12,
fästa på fodret. | |
13 | » | Polyandria. | » | flere än 12,
fästa på fruktfästet. | |
b) | Ståndarna fria, men af olika, bestämd mängd. | ||||
14 | klass. | Didynamia. | Ståndare 4, 2 längre,
2 kortare. | ||
15 | » | Tetradynamia. | Ståndare 6, 4 längre,
2 kortare. | ||
c) | Ståndarna sammanvuxna med strängarna. | ||||
16 | » | Monadelphia. | Ståndarna sammanvuxna med
strängarna i l knippe. | ||
17 | » | Diadelphia. | Ståndarna sammanvuxna
med strängarna i 2 knippen. | ||
18 | » | Polyadelphia. | Ståndarna sammanvux na med
strängarna i 3 eller fl. kn. | ||
d) 19 | » | Syngenesia: | Ståndarna sammanvuxna
med knapparna. | ||
e) 20 | » | Gynandria. | Ståndarna sammanvuxna
med pistillen. | ||
B. | Blommorna skildkönade l. med ståndare i en, pistillen i en annan blomma. | ||||
21 | » | Monoecia. | Skildkönade blommor på
samma stånd: sambyggare. | ||
22 | » | Dioecia. | Skildkönade blommor på
olika stånd: tvåbyggare. | ||
23 | » | Polygamia. | Skildkönade och samkönade,
än på samma, än på olika stånd. | ||
II. | 24 | » | Cryptogamia, | utan tydliga blommor och
befruktningsorgan (ståndare och pistiller). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>