Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schönbrunn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Freiburg (i Baden) och 1873 i Tübingen. S. har
städse uppträdt som anhängare af en bestämd
socialpolitik. Bland hans skrifter må nämnas:
Arbeitsämter (1871) och Finanzverhältnisse der stadt
Basel im 14. und 15. jahrh. (1879). Tillsammans
med andra vetenskapsmän har han vidare utarbetat
en »Handbuch der politischen ökonomie» (2:dra
uppl. 1885–86; 3 bd).
Schönbrunn, kejserligt österrikiskt lustslott s. v. om
Wien. Redan under kejsar Maximilian II (1564–76)
fanns på denna plats ett jagtslott med kringliggande
djurgård. De nuvarande byggnaderna grundlades under
Leopold I (1658–1705), men fullbordades först 1744. De
innehålla bl. a. ett vackert kapell samt en praktfull
sal med spegelväggar och plafondmålningar. Sevärda
äro äfven de storartade växthusen, menageriet och
den i fransk stil anlagda parken med en brunn, efter
hvilken slottet fått sitt namn. En vidsträckt utsigt
erbjuder sig från den s. k. Gloriette, en praktbyggnad
på höjden af Schönbrunnberget. På S. afled hertigen
af Reichsstadt d. 22 Juli 1832. Der ingicks ock ett
fördrag mellan Preussen och Frankrike d. 15 Dec. 1805
och afslöts den s. k. Wien-freden d. 14 Okt. 1809.
Schönebeck, stad i preuss. regeringsområdet
Magdeburg, prov. Sachsen, vid
Elbe och Magdeburg–Hallebanan. 13,316
innev. (1885). Realprogymnasium. Staden har en fabrik
för kemiska preparat och ett storartadt saltverk samt
drifver handel med landtprodukter, trä och kol.
Schönfeld, Eduard, tysk astronom, född 1828
i Hildburghausen, är sedan 1875 direktor för
observatoriet i Bonn. Han har bestämt nebulosors
läge, publicerat kataloger öfver de föränderliga
stjernorna och fortsatt den af Argelander började
undersökningen af norra himlahvalfvet. S. är
utgifvare af »Vierteljahrsschrift der astronomischen
gesellschaft».
Schöngeist, T., »skönande», person, som svärmar för
vitterheten och särskildt i sällskapslifvet lägger
detta svärmeri i dagen.
Schönhals, Karl von, österrikisk militär,
född 1788 i Braunfels vid Wetzlar, deltog i
fälttågen mot Napoleon 1809 och 1813. Utnämnd till
fältmarskalklöjtnant 1846, bidrog han väsentligt
till Österrikes framgångar i de italienska fälttågen
1848 och 1849. Död 1857 i Graz, som pensionerad
fälttygmästare. Hans verk Erinnerungen eines
oesterreichischen veteranen aus dem italienischen
kriegen in den jahren 1848 und 1849 (1852; 7:de
uppl. 1853) äro af stort historiskt intresse.
Schönhausen, socken i preussiska provinsen
Sachsen, regeringsområdet Magdeburg, vid
Berlin–Lehrte-banan. Furst Bismarck föddes 1815 på
ett af de tvänne i socknen belägna riddaregodsen. Det
af familjen förlorade, bismarckska stamgodset erhöll
fursten som gåfva af nationen på sin 71:sta födelsedag
(1885). En dermed åtföljande summa af 1,200,000 mark
användes som fond för Schönhausen-stiftelsen, hvars
syfte är att lemna understöd åt
medellösa unga män, som, ännu oaflonade, egna sig åt den
högre undervisningen, samt åt högre lärares enkor.
Schönherr, Karl Johan, entomolog, född i Stockholm
d. 10 Juni 1772, öfvertog vid 19 års ålder en af
fadern anlagd sidenfabrik, valdes 1802 till en af
sidenfabrikssocietetens deputerade och 1809 till
riksdagsman för Stockholm, bosatte sig 1812 på sin
egendom Sparresäter i Vestergötland och erhöll
kommerseråds titel. Han började redan vid tolf års
ålder studera insekter på egen hand och förskaffade
sig efter hand entomologiska samlingar, som delvis
voro de rikaste i hela Europa. På uppmaning af
entomologen Qvensel började han 1806 utgifva
ett entomologiskt verk, Synonymia insectorum
(3 d. och bih. 1806–17), hvars syfte var »att
gifva anvisning på de olika namn och platser i de
särskilda entomologiska systemerna, som ofta åt
alldeles samma arter blifvit af olika författare
bestämda», men hvars plan under utarbetningen
utvidgades till meddelande af noggrannare systematiska
bestämningar. Rörande curculioniderna upprättade han
ett eget system, hvilket han framställde i det digra,
betydande verket Genera et species curculionidum
(16 d., 1833–45). Utom dessa bägge vigtiga arbeten
författade han åtskilliga smärre afhandlingar i
entomologi och ekonomi. 1809 valdes han till medlem af
Vetenskapsakademien, 1828 af Landtbruksakademien. Död
på Sparresäter d. 28 Mars 1848.
Schöning, Gerhard, norsk historiker, född d. 2 l. 3
Maj 1722 i Buksnes pastorat på Lofoten, erhöll
undervisning i Trondhjems katedralskola, hvars
rektor, Benjamin Dass, utöfvade stort inflytande på
sina lärjungars utveckling. 1742 blef han student i
Köpenhamn och tog derstädes 1748 magistergraden. 1751
utgaf han Forsög til de nordiske landes, særdeles
Norges gamle geografi, som väckte stor uppmärksamhet i
den lärda verlden. S. å. blef han utnämnd till rektor
i Trondhjem efter Dass. Samtidigt med honom bosatte
sig der P. F. Suhm, hvilken genom giftermål erhållit
en betydlig förmögenhet. 1757 utgafvo S. och Suhm
tillsammans sina Forbedringer til den gamle danske
og norske historie. 1758 blef J. E. Gunnerus biskop
i Trondhjem och inträdde som tredje man i det lärda
klöfverbladet. Tillsammans stiftade de år 1760 i
denna stad ett lärdt sällskap, hvilket sedermera fick
namn af »det kgl. norske videnskabers selskab», och
i hvars första skrifter det finnes flere värdefulla
bidrag af S:s hand. 1762 utgaf S. sin Beskrivelse
over Throndhjems domkirke, ett mycket lärdt verk,
som ännu har bevarat något af sitt värde. Hans 1752
skrifna afhandling om Nordlysets ælde är tryckt i
det danska vetenskapssällskapets skrifter, der det
äfven finnes andra bidrag af honom, förnämligast
sedan han 1758 hade blifvit upptagen i sällskapet;
så bl. a. hans lärda afhandling Om de gamle grekers
og romeres kundskab om de nordiske lande. Samtidigt
med att Suhm 1765 bosatte sig i Köpenhamn utnämndes
S. till professor i historia och vältalighet vid Sorö
akademi i Danmark. 1769 utgaf han sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
