Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schulze ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
musiker utkommo 1854, 3:dje uppl. 1875. Klara S. utgaf
Robert Schumannns Jugendbriefe (1885). Den förnämsta
Schumannbiografi en af af J. v. Wasielewski
(1858; 3:dje uppl. 1880). Monografier och smärre
afhandlingar hafva skrifvits af S. Bagge, P. von
Waldersee, M. Kalbeck, A. W. Ambros, B. Vogel m. fl.
A. L.
2. Klara Josephine S., en bland nutidens mest
framstående pianister, den förres hustru, f. 1819
i Leipzig, spelar lika utmärkt tonverk af Mozart,
Bach, Beethoven som af Mendelssohn, Chopin och
Brahms, men är mest berömd för tolkningen af
sin mans tonstycken. Hon utbildades af sin fader,
pianoläraren Fr. Wieck, till virtuos, men inhemtade
dessutom musikens teori och kompositionskonst för
Weinlig. Kupsch och Dom. 1828 uppträdde hon första
gången offentligen, men hennes egentliga rykte
härleder sig från 1837, då hennes bekantskap med
Schumann gaf full mognad åt hennes uppfattning. Efter
sitt giftermål 1840 företog hon mera sparsamt
konsertturer, men efter mannens död 1856 uppträdde
hon åter och hänförde publiken i Tyskland och
England. Sitt hemvist egde hon efter sistnämnda
år uti Berlin hos sin moder (som skilt sig från
sin man och gift om sig med musikläraren Bargiel,
fader till Woldemar Bargiel), men flyttade 1863 till
Wiesbaden. Sedan 1878 är hon pianolärarinna vid Hochs
konservatorium i Frankfurt am M. Hennes kompositioner,
som vittna om mycken begåfning, utgöras af preludier,
fugor, sånger, en pianokonsert, en trio m. m. Hon har
äfven reviderat samlingsupplagan af Schumanns verk,
utgifvit dennes ungdomsbref o. s. v.
Schuppen, Jacobus van, flamsk porträtt- och
historiemålare, född i Antwerpen 1669 eller 1670, död
i Wien 1729, såsom österrikisk hofmålare och direktör
för konstakademien derstädes, var elev af sin fader,
gravören Pieter van Schuppen, och senare af Nicolas
de Largillière. Hans taflor äro, utom Österrike,
sällsynta. Ett porträtt af grefve Nils Karlsson Bonde
(dat. 1704) finnes i porträttsamlingen på Vibyholm,
en annan tafla (från 1718) i Amsterdams museum.
O. G-g.
Schuré [sjyré], Edouard, fransk skriftställare, född
1842 i Strassburg, bosatt i Paris, har skrifvit Le
drame musical (2 bd, 2:dra uppl. 1885), Histoire du
lied (1868), La légende de l’Alsace (1884), dramat
Vercingétorix (1887) m. m.
Schurz, Karl, amerikansk politiker, född 1829 i
Liblar nära Köln, studerade i Bonn, der han tillika
med G. Kinkel utgaf en oppositionstidning och deltog
i de revolutionära rörelserna 1848–49. Då Kinkel
satts i fängelse i Spandau, lyckades S. skaffa
honom tillfälle till flykt, och båda begåfvo sig
derefter till Skotland. 1852 kom S. till Filadelfia,
och 1861 utnämndes han till Förenta staternas minister
i Spanien, men återvände redan 1862 för att deltaga
i unionskriget. Han utsågs till senator för Missouri
1869 och slöt sig till det republikanska partiets
independenter. 1877–81 var han inrikesminister. De
sista åren har han hufvudsakligen egnat sig åt
publicistisk verksamhet.
Schuselka, Franz, tysk politisk skriftställare,
född 1811 i Budweis i Böhmen, död 1886, låg för sina
politiska flygskrifter och uppsatser Die orientalische
frage, d. i. russische frage, (1843), Die neue
kirche und die alte politik (2:dra uppl. 1846),
Österreich. Vor- und rückschritte (1847)
m. fl. i ständig fejd med censuren. Invald i tyska
nationalförsamlingen och i österrikiska riksdagen
1848, slöt han sig till yttersta venstern, men sedan
han på 1860-talet öfvergått till federalisterna,
upphörde han att spela någon politisk rol.
Schut. 1. Cornelis S. d. ä., flamsk figurmålare,
född i Antwerpen 1597, död derstädes 1655, var
lärjunge af och medhjelpare åt Rubens. Starkt
påverkad af den store mästarens konst, målade
han till den grad i dennes stil, att hans taflors
identitet i allmänhet är svår nog att uppvisa. De
flesta finnas i Antwerpen, alla religösa bilder och
alla ådagaläggande att S. med all sin begåfning
i sina kyligt hållna, glatt målade och något
uppstyltade kompositioner endast var en krass
imitatör af sin lärare. – 2. Cornelis S. d. y.,
den föregåendes brorson, troligen född i Antwerpen,
död i Madrid 1676, utvandrade tidigt jämte sin
fader, Pieter S., ingeniör i Filip IV:s tjenst,
till Spanien samt vann der anseende och deltog i
grundläggandet af konstakademien i Madrid, hvars
direktör han blef. Nationalmuseum har af hans hand
en Kristus, korsfäst mellan de bägge röfvarena.
O. G-g.
Schuylkill [skulkill], flod i nord-amerikanska staten
Pennsylvania, rinner upp på Alleghany-bergen, flyter i
sydöstlig riktning, bildar vattenfall nära Filadelfia
och mynnar vid denna stad från h. ut i Delaware. Med
en längd af 192 km., är den segelbar under största
delen af sitt lopp.
Schübeler, Frederik Christian, norsk botaniker,
född i Frederiksstad d. 25 Sept. 1815, blef student
i Kristiania 1833 och medicine kandidat 1840. Efter
att 1846 en kortare tid hafva varit regementsläkare
blef han 1851 universitetsstipendiat i botanik
och derjämte 1852 konservator vid universitetets
botaniska samling samt föreståndare för den botaniska
försöksanstalten på Töien. 1864 blef han professor i
botanik. Som vetenskaplig författare har S. utvecklat
en mycket omfattande verksamhet. Hans förnämsta
arbeten äro Die kulturpflanzen Norwegens (1862),
Die pflanzenwelt Norwegens (1875) och det nyss
afslutade Viridarium norvegicum (1885–89). En
mycket vigtig sida af hans verksamhet är hans
arbete för en förbättrad trädgårdsskötsel och
hans experiment med acklimatisering af främmande
växter. S. har också förtjensten af att hafva skapat
de norska utställningarna af trädgårdsalster.
Y. N.
1. Schück, Martin, pedagog, skriftställare, född
1819, blef 1843 filos. doktor i Upsala och var sedan
i Stockholm verksam mest för qvinnobildningens
höjande. Jämte några bland hufvudstadens lärare
öppnade han 1859 den »lärokurs» för fruntimmer,
hvilken sedermera öfvertogs af staten och förändrades
till det nuv. Högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
