Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sâib ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket kan betraktas som dess förstad. Före
fransmännens ockupation hade S. omkr. 50,000 innev.,
som drefvo ett lifligt skeppsbyggeri. Den eröfrades af
amiral de Genouilly 1859 och blef då i grund förstörd.
Saik, sjöv., ett levantiskt fartyg med ovanligt
hög stormast, på hvilken två råsegel föras, en liten
mesanmast med mesan samt bogspröt med stagsegel.
R. N.
Sailer, Johann Michael, tysk katolsk teolog,
f. 1751 i Bajern, d. 1832 som biskop i Regensburg,
utöfvade ett stort inflytande både som predikant
och skriftställare, mest genom sin Gebetbuch für
katholischen christen, hvilken ännu begagnas.
Skrifterna utmärka sig genom en asketisk anda,
en innerlig mystik och en mild fördragsamhet.
Hans Sämtl. schriften utkommo i 40 bd 1830–42.
Saillie [saji], Fr., byggnadsk., utsprång från en
byggnad, t. ex. en gesims eller en »erker».
Saima, en naturskön, på öar rik insjö i Viborgs län
i Finland. Se Savolax.
Saima, en af J. V. Snellman utgifven tidning. Se Snellman.
Saimiri l. Saimirio, saimiren, zool. Se Ekorreapor.
Saint-Affrique [sängt-afrik], stad i franska
depart. Aveyron, vid Sorgue, ett tillflöde till
Tarus biflod Dourdou. Betydande spinnerier och
berömd ostberedning (Roquefort-ost) m. m. 4,882
innev. (1886). Reformert konsistorium.
Saint-Aignan [sängt-änja’ng], stad i franska
depart. Loir-et-Cher, vid floden Cher. 2,538
innev. (1881). Kalk- och flintstensbrott, de senare
fordom mycket betydande.
Saint-Albans [sent albäns]. Se Albans.
Saint-Amand [sängt-ama’ng]. 1. S:t-A.-les Eaux. Se
Amand les Eaux. – 2. S:t-A.-Mont-Rond. Se Amand Mont Rond.
Saint-Andrews [sent a’ndrus]. 1. Stad i skotska
grefskapet Fife. Se Andrews. – 2. Stad i
britisk-amerikanska prov. New Brunswick, vid S:t
Croix-flodens mynning i Passamaquoddy-viken. 2,128
innev. (1881). Förträfflig hamn. Betydande
trävaruhandel och fiske.
Saint-Arnaud [sängt-arnå], fransk marskalk. Se Arnaud.
Saint-Aubain [sängt-åbä’ng], Andreas Nikolai de,
dansk författare, mest känd under signaturen Carl
Bernhard, föddes den 18 Nov. 1798 i Köpenhamn. På
faderns sida var han af fransk börd; hans mor var en
syster till fru Gyllembourg-Ehrensvärd. S. blef 1818
student och hade tänkt blifva diplomat, men egnade sig
uteslutande åt literära studier och sällskapslifvet
samt uppträdde 1828 i sin kusin J. L. Heibergs
»Flyvende Post» med en liten berättelse. 1834–39
utgaf han 5 band noveller, som i en liflig och klar
stil skildrade den tidens sociala lif, i synnerhet de
högre samhällsklassernas lefnadssätt. Ehuru planen i
dessa arbeten ofta var osäker, karaktersteckningen
ytlig och hans iakttagelser sällan nådde djupare,
vunno dock hans noveller mycket bifall och funno
en stor läsekrets, äfven i utlandet (öfversattes på
svenska, tyska och holländska). De bästa äro
Kommisionaeren, Börneballet och Lykkens Yndling
(skildring af den diplomatiska verlden). 1840 utgaf
S. romanen Gamle minder, som gifver en intressant
bild af Struensees samtid, och 1846–50 vågade han
sig på att, utan synnerligt stor historisk kunskap,
skrifva Kröniker fra Kristian II:s tid och Kröniker
fra Erik af Pommerns tid. 1849 utkom tillika novellen
To venner (idén efter Auerbach). Senare utkommo små
berättelser och 1869–71 Samlede skrifter (i 14 bd)
Han dog d. 25 Nov. 1865.
E. Ebg.
Saint Augustine [sent ågö’stin]. Se Augustine.
Saint-Barthélemy [säng-], ö i Vestindien, f. d. svensk
koloni, som afträddes till Frankrike år 1877. Se Barthélemy.
Saint-Brieuc [säng-briök]. Se Brieue (tryckfel för Brieuc).
Saint Catharine’s [sent-], stad i prov. Ontario i
Dominion of Canada, 20 km. n. v. om Niagara-fallen,
vid Welland-kanalen. 9,631 innev. (1881). Mycket
besökta artesiska mineralkällor.
Saint-Chamond [säng-sjamå’ng]. Se Chamond.
Saint Christopher [sent-]. Se Christoph.
Saint Clair [sent klär]. 1. Sjö på gränsen mellan
Canada och Förenta staterna. 1,969 qvkm. Genom
Detroit-floden står denna sjö i förbindelse
med Erie-sjön och genom S:t Clair-floden med
Huron-sjön. – 2. Flod, som förbinder Huron-sjön
med Saint Clair-sjön. Den bildar vid utmynningen
i sistnämnda sjö ett sumpigt delta, hvarigenom en
segelbar kanal blifvit gräfd, 91 m. bred och 3,6
m. djup. Längd 80 km.
Saint-Claude [säng-klåd], stad i franska depart. Jura,
vid Bienne 7,730 innev. (1886). Biskopssäte. I
närheten finnas vackra marmorbrott. Staden, fordom
Condat, byggdes kring ett kloster, som år 430 anlades
derstädes af den helige Romanus, och den fick sitt
namn efter den tolfte abboten, den helige Claudius.
Saint-Cloud [säng-klou]. Se Cloud.
Saint-Cyr-l’École [säng-sir-lekå’ll], by i franska
depart. Seine-et-Oise, i närheten af Versailles. På
fru de Maintenons föranstaltande grundade Ludvig XIV
derstädes 1686 ett jungfrustift (»maison de S:t-C.»)
för 250 adliga jungfrur. Denna inrättning förvandlades
1793 till ett militärhospital, och 1806 inrättades
i dess ställe derstädes en skola för utbildande
af infanteri- och kavalleri-officerare (förut
i Fontainebleau).
Saint-Cyr [säng-sir], Laurent Gouvion de, markis,
fransk fältherre, f. i Toul 1764, egnade sig först
åt miniatur-måleri, men trädde vid revolutionens
början i krigstjenst. Sedan, han 1794 avancerat till
divisionsgeneral, erhöll han 1798 i Massénas ställe
högsta befälet i Rom, kämpade 1799 under Jourdan i
Tyskland och under Moreau i Italien, utnämndes 1801
till statsråd, efterträdde s. å. Lucien Bonaparte som
franskt sändebud i Madrid och öfvertog 1803 befälet
öfver ockupationsarmén i Neapel. 1804 utnämnd till
general-öfverste vid kyrassiererna, förde han under
Masséna befäl i Italien, mot österrikarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
