Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
albertinska linien, hvilken derefter bibehöll den,
tills det kurfurstliga området år 1806 upphöjdes till
konungarike. (Se vidare Sachsen, konungarike.) Den
ernestinska liniens besittningar skiftades
sedermera mellan fyra nya linier: Sachsen-Weimar,
Sachsen-Meiningen, Sachsen-Altenburg och
Sachsen-Koburg-Gotha.
De gamle sachserna, en af Germaniens mest krigiska
stammar, lefde i fria samfund under höfdingar, som
valdes af dem sjelfva. Endast under krig utsago
de genom val eller lottkastning en hertig, som
(så snart fred slutits) nedlade sin myndighet. Hos
sachserna skilde man emellan de frie jordegarna, till
hvilka adeln hörde, som likväl ej egde några politiska
företrädesrättigheter, samt trälarna. Den frie mannen
var oinskränkt herre på sin gård och led der intet
intrång af allmän lag. De offentliga angelägenheterna
afgjordes på en församling i Marklo vid Weser, dit
ombud från de olika samfunden årligen sammankommo. –
De hos sachserna länge bevarade rättssedvänjorna
samlades under Karl den store i Lex saxonum och
stadfästes troligen 802. Samtidigt inrättades de
första sachsiska biskopsstiften.
Sachsiska fursterofvet kallas en tilldragelse på
slottet Altenburg natten mellan d. 7 och d. 8 Juli
1455, da riddar Kunz von Kaufungen, i förbund med
nio andra riddare, derifrån bortröfvade prinsarna
Ernst och Albrekt, söner af den sachsiske kurfursten
Fredrik II. Kunz ville genom detta rof hämnas på
kurfursten, emedan denne fråntagit honom några
gods, som han förut för vissa tjenster erhållit i
förläning. Under flykten, helt nära den böhmiska
gränsen, blef emellertid riddar Kunz tillfångatagen,
och några dagar efteråt afrättades han.
Sachsiska huset. Se Ludolfingerna.
Sachsiska Schweiz (Sächsische Schweiz, Sächsisch-böhmische Schweiz,
Meissner hochland l. Elbsandsteingebirge) kallas
ett för sin naturskönhet berömdt berglandskap på den
sachsisk-böhmiska gränsen, utmed floden Elbe. Det
utgöres af en sandstensplatå med vildt romantiska
dalsänkningar och en mängd isolerade bergstoppar,
bland hvilka Schneeberg, Königstein och Lilienstein
äro mest bekanta. Staden Schandau är medelpunkten
för utflykter. Stora sandstensbrott (Pirna-sandsten)
finnas, företrädesvis längs Elbe. Se vidare Schäfer,
»Touristenführer durch die Sächsische Schweiz und
die angrenzenden gebiete» (2:dra uppl. 1880),
Ohnesorge, »Die Sächsische Schweiz» (12:te
uppl. 1884), och Gampe, »Die Sächsisch-böhmische
Schweiz» (2:dra uppl. 1880).
Sachsiskt blått, kem. Se Färgning, sp. 608.
Sacile [satsjile], stad i italienska
prov. Udine, vid floden Livenza och jernvägen
Udine–Venezia. 2,025 innev. (1881). Siden- och
pappersbruk. Vinodling. Betydande handel.
Sack. 1. Friedrich Samuel Gottfried S., tysk teolog,
född 1738 i Magdeburg, död 1817 som biskop i Berlin,
lade genom en 1812 utgifven skrift grunden till den
sedermera åvägabragta föreningen mellan de bägge
protestantiska kyrkosamfunden i den preussiska monarkien. –
2. Karl Heinrich S., tysk teolog, den föregåendes son,
född 1790 i Berlin, död 1875 som öfverkonsistorialråd
i Magdeburg, utgaf i Scheiermachers anda Christliche
apologetik (1829, 2:dra uppl. 1841), Christliche
polemik (1838) m. m.
Sack. 1. Holländskt sädesmått =
1 hektoliter. – 2. Engelsk ullvigt = 1/12 last =
3 1/4 eng. ctr = 165,11 kg.
Sacka, sjöv., blifva efter, röra sig tillbaka. Ett
fartyg säges sacka, då det blir efter ett annat,
äfvensom när det, till följd af vindens eller
strömmens påverkan, drifver l. flyttas akter öfver
(bakåt), vare sig ankaret är ute eller ej. Under
bidevindssegling säges ett fartyg sacka i (åt)
lä om ett annat, om det har större afdrift
eller icke kan ligga så nära vinden som detta.
R. N.
Sackarat (af Lat. saccharum, socker), kem.,
förening af socker med baser. Kalcium-, strontium-
och barium-sackarat ega stor teknisk användning,
nämligen till att draga socker ur melass.
Sackarifikation, kem. tekn., förvandling af
stärkelse, gummi eller cellulosa till socker
genom inverkan af ferment eller utspädda syror.
P. T. C.
Sackarimeter l. sackarometer (af Lat. saccharum,
socker, och Grek. metron, mått), fys., instrument,
hvarmed sockerhalten i en lösning kan bestämmas. Den
vanliga sackarimetern utgöres af en vanlig areometer
med en för ändamålet särskildt gjord gradering. Den
optiska sackarimetern grundar sig på den af
Biot upptäckta egenskapen hos sockerhaltiga
lösningar att i likhet med bergkristallen och
många vätskor vrida polarisationsplanet (se
Vridning, polarisationsplanets) hos polariseradt ljus,
som släppes genom dem. Storleken af denna vridning
är olika för olika färger, men i ett vätskelager
af gifven längd för en och samma färg proportionel
med sockerhalten deri. Såväl rör- som drufsocker
löst i vatten vrider polarisationsplanet åt höger,
och denna vridning utgör för en vätskepelare af
200 mm. längd, när det infallande ljuset är gult,
0,75° för hvarje gram rörsocker, som innehålles
i 100 gram vatten. Sackarimetern är ett slags
polarisationsapparat (se Polarisation), hvari en
cylinder insättes, fylld med den sockerlösning,
som skall undersökas. Den vridning lösningen
åstadkommer, upphäfves vid ljusets fortsatta
gång genom instrumentet af ett system af tvänne
venstervridande bergkristallkilar, som kunna
förskjutas parallelt med hvarandra och vinkelrätt mot
ljusstrålen och derigenom frambringa större eller
mindre vridning åt venster. Förskjutningen afläses
på en skala. Inställer man instrumentet så, att den
höger vridning, som sockret åstadkommit, upphäfves
genom kilarnas venstervridande verkan, då således
det genom hela apparaten passerade ljuset återfått
samma polarisationsplan, som det ursprungligen erhöll
genom polarisatorn, så kan man af kilarnas ställning
till hvarandra på skalan direkt afläsa sockerhalten.
R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
