Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rupert (Ruprecht, Hrodbert) den helige, Bajerns apostel - Rupert af Deutz, mystiker och teolog - Rupert knekt, namn på ett slags förr i tiden på julaftonen i de svenska hemmen uppförd komedi för barnens räkning - Ruperts land. Se Hudson-bay-kompaniet och Hudson-bay-landen - Rupicola. Se Klipphönan - Rupicolini. Se Klippfoglarna - Rupie (Eng. rupee, af Sanskr. rupya, silfver), indiskt guld- och silfvermynt - Rupilius. 1. Publius R., romersk konsul - Rupilius. 2. Publius R. Rex - Ruppia L., hårnate, bot. - Ruppin (Neu-R.), stad i preussiska regeringsomr. Potsdam (Brandenburg) - Ruppinkanalen, en 15,5 km. lång kanal mellan Oranienburg vid Havel och Kremmensjön - Ruprecht den helige. Se Rupert - Ruprecht af Pfalz, tysk konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rupert (Ruprecht, Hrodbert) den helige, Bajerns
apostel, föddes omkr. 650 och tillhörde det
merovingiska konungahuset. Sedan han någon tid
verkat såsom biskop i Worms, begaf han sig 697 på
inbjudning af hertig Teodor II till Bajern för att
verka för kristendomen. Der grundlade han flere
kyrkor och kloster äfvensom biskopsdömet Salzburg,
som utgjorde medelpunkten för hans verksamhet, och
hvarest han dog d. 27 Mars 717. – Till hans åminnelse
instiftade ärkebiskop Johann Ernst af Salzburg
1701 Rupertusorden till skydd för den katolska
tron. Orden egde dock ej bestånd längre än till 1802.
J. H. B.
Rupert af Deutz [döjts], mystiker och teolog,
en samtida och själsfrände med Bernhard från
Clairvaux. Hans födelseår är icke närmare bekant, men
torde ej hafva inträffat före den sista fjerdedelen
af elfte årh. Sin ungdom tillbragte han i den
hel. Laurentius’ benediktinkloster i Liége. Der
uppfyllde han i allo fordringarna på ett strängt
asketiskt lif samt egnade sig på samma gång med
ifver åt vetenskapliga studier. Men framförallt sökte
han intränga i den hel. skrifts mysterier. Bibelns
läsning under bön och meditation blef ock derför hans
käraste och snart nog enda sysselsättning. Invecklad
i teologiska stridigheter angående augustinismen,
hvars ifrige försvarare han var, tvangs han af
sina motståndare att draga sig undan till klostret
Siegburg, der han vistades till 1120, då han blef
abbot i klostret Deutz, hvarest han dog 1135. –
R. var en ovanligt produktiv skriftställare. Bland den
stora mängden af hans literära alster torde framför
andra böra märkas ett liturgiskt arbete De divinis officiis
i 12 böcker samt ett dogmatiskt De voluntate Dei.
Hufvudresultatet af sina exegetiska forskningar
nedlade han i det stora verket Commentarius de
operibus sanctae Trinitatis i 42 böcker, hvari han
förklarat nästan hela bibeln, i det han med dennas
ledning utvecklat hela Guds frälsningsråd från
verldens början till frälsningens fulländning. I ett
annat större verk, De glorificatione Trinitatis
et processione Spiritus sancti, i 9 böcker,
söker han häfva judarnas betänkligheter mot den
kristna tron. Den nyaste totalupplagan af R:s
skrifter utgafs i Venezia 1751 i 4 folioband.
J. H. B.
Rupert knekt, namn på ett slags förr i tiden på
julaftonen i de svenska hemmen uppförd komedi
för barnens räkning. Rupert knekt, hvilken figur
föreställer den onde anden, inkommer utstyrd på
skrämselinjgande sätt med ett ris i handen och en
sockertoppsformig gråpappersmössa på hufvudet. Han
håller en allvarlig räfst med barnen för deras
förseelser, hvilka han under hotelser uppräknar. När
han står i begrepp att bortföra de förskrämda små,
kommer i rätt tid den milde, hvitklädde Kinkeljes
(förvrängn. af T. kindchen Jesus, Jesusbarnet), som
väl i början blir vred, då han får höra om de många
odygderna, och vill gå sina färde, men slutligen
blidkas, kör ut Rupert och skänker julklappar åt
barnen, under vilkor att de för framtiden rätta sina fel. – Rupert knekt
lär hafva fått namnet efter en engelsk adelsman, Rubertus
knight, som enligt sägnen var en af de fyra, hvilka
mördade den hel. Tomas af Canterbury.
Ruperts land. Se Hudson-bay-kompaniet och Hudson-bay-landen.
Rupicola. Se Klipphönan.
Rupicolini. Se Klippfoglarna.
Rupie (Eng. rupee, af Sanskr. rupya, silfver),
indiskt guld- och silfvermynt, som har olika binamn
och värden. Om guldrupien se Mohur. I guld
präglas stycken om 30, 15, 10 och 5 rupier. Den mest
bekanta silfverrupien är den ostindiska kompanirupien
(companys rupee), hvilken sedan 1835 är myntenhet
i britiska Indien. Kompanirupiens nominella värde är
l,81 kr.; dess realvärde vexlar med silfverpriset
och har under de senaste åren varit i medeltal
1,25 kr. Silfvermynt om 2, 1, 1/2, 1/4 och 1/8
rupier präglas. Silfverrupien delas i 16 anna à 12 pie.
En summa af 100,000 rupier kallas lack, en af
10 mill. rupier crore [krår].
Rupilius. 1. Publius R., romersk konsul 132 f. Kr.,
förföljde Tib. Gracchus’ anhängare. Såsom ståthållare
på Sicilien gjorde han slut på det af Eunus åstadkomna
slafkriget och inlade förtjenst i afseende på
Siciliens förvaltning. – 2. Publius R. Rex blef 43
f. Kr. proskriberad af triumvirerna och flydde till
Brutus i Mindre Asien. Horatius gör sig i en satir
lustig öfver honom.
R. Tdh.
Ruppia L., hårnate, bot., ett till
nat. fam. Potamogetoneae Dum. (Fluviales
Vent.) hörande slägte af spensliga, i vattnet
nedsänkta hafsväxter med trådsmala, en-nerviga,
upptill motsatta blad och 2 grönaktiga, oansenliga
blommor, som hafva 2 stränglösa ståndare och 4 (8)
pistiller, med mycket kort eller omärkligt stift,
samt vanligen 4 stenfrukter med de gemensamma skaften
antingen långa, spiralvridna (R. spiralis Dum.) eller
kortare än bladen och icke spiralvridna (R. maritima
L.). Dessa växter förekomma i hafsvikar å Sveriges
kuster, i Östersjön upp till mellersta Sverige samt
tillfälligtvis ännu något nordligare.
O. T. S.
Ruppin (Neu-R.), stad i preussiska
regeringsomr. Potsdam (Brandenburg), vid den
långsträckta Ruppin- l. Rhinsjön, 60 km. n. v. om
Berlin. 14,587 innev. (1885). Gymnanasium,
lärareseminarium. Endast 5 km. från R., vid sjöns
nordände, ligger staden Alt-R., med omkr. 2,000
innev. Båda städerna ligga inom det forna
grefskapet R., som 1524 tillföll kurfurstarna
af Brandenburg. Titeln grefve af R. ingår ännu i
preussiska konungens titel.
Ruppinkanalen, en 15,5 km. lång kanal mellan
Oranienburg vid Havel och Kremmensjön, hvilken står
i förbindelse med Ruppinsjön. Härstammar från slutet
af 1700-talet.
Ruprecht den helige. Se Rupert.
Ruprecht af Pfalz, tysk konung, född 1352, ärfde 1398
sin faders, pfalzgrefven Ruprecht II:s kurvärdighet
och valdes d. 20 Aug. 1400 af Mainz, Trier, Köln och
Pfalz till Tysklands konung, sedan de förklarat kejsar
Wenzel afsatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
