Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Runeberg, Johan Ludvig - 3. Runeberg, Fredrika Charlotta - 4. Runeberg, Valter Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefnadsteckning, som är grundläggande för uppskattningen af
R:s skaldskap. Godtköpsupplagor (»Svenska folkets
upplaga») utgåfvos i 2 bd 1876 och 1886. Efter
skaldens död trycktes i Stockholm hans »Efterlemnade
skrifter» (3 dlr, 1878–79), upptagande disputationer,
skoltal, uppsatser, reflexioner, berättelser samt
dramatiska och lyriska stycken, dem R. uteslutit
ur sina samlade arbeten. – År 1862–63 utgaf målaren
K. T. Staaff i litografiskt färgtryck »Taflor till
Fänrik Ståls sägner» (senare upplagor med tillägg af
»Finska arméns uniformer 1808–1809»). Illustrerade
upplagor finnas af »Julqvällen» (med teckningar
af A. Edelfelt, 1876), »Hanna» (med teckningar af
J. Ahrenberg, 1879) och »Fänrik Ståls sägner»
(med teckningar af A. Malmström, 1883). Af
de i nämnda »sägner» besjungna personer och
tilldragelser har R:s landsman J. O. I. Rancken
gifvit en historisk skildring i arbetet »Fänrik
Ståls hjeltar och skådeplatsen för deras bragder»
(1864). – En »Stamtafla öfver slägten R.» är utarbetad
af R. A. Renvall (1880). – Af största vigt för
R:s lefnadshistoria äro lektor J. E. Strömborgs
»Biografiska anteckningar om Johan Ludvig R.» (I
»R:s barna- och skolår», 1880; II »R:s studenttid
och första magisterår», 1881; III »R:s vistelse
vid universitetet i Helsingfors», 1889). – Bland
kritiska arbeten må nämnas F. Cygnaeus: »Om Fänrik
Ståls sägner, betraktelser» (1861) och »Om Johan
Ludvig R». (1873); L. Dietrichson: »Johan Ludvig R.,
ett skaldeporträtt» (1864); G. Ljunggren: »Studier
öfver R.» (1882–83); C. G. Estlander: »J. L. R:s
estetiska åsigter» (1888) och »J. L. R:s förhållande
till Thorild» (1889). – Af utländska arbeten må nämnas
E. Peschier: »Johann Ludwig R.» (Stuttg. 1881).
C. G. E.
3. Runeberg, Fredrika Charlotta, skriftställarinna,
den föregåendes maka, född i Jakobstad, d. 1
Sept. 1807, var dotter till tullförvaltaren,
sedermera kamreraren i regeringskonseljen Karl Fredrik
Tengström. Utrustad med en svag kroppskonstitution,
men med rika naturanlag, egnade hon sig redan
tidigt företrädesvis åt bokliga sysselsättningar
samt förvärfvade inom kort ovanliga kunskaper i
synnerhet i de moderna språken och den moderna
literaturen. Också erhöll hon redan i ungdomen många
väckelser till literär alstring, och det var hennes
riktning åt detta håll mer än yttre fägring, som vid
henne fängslade J. L. Runeberg. 1831 blef hon hans
maka. Det var först vid midten af 1850-talet hon i
det af J. V. Snellman redigerade »Literaturbladet»
under signaturen –a –g begynte offentliggöra en
mängd småstycken, de flesta i obunden form; åt
hvilka utgifvaren gaf namnet Teckningar och drömmar,
hvilket namn äfven bibehölls af författarinnan,
då hon 1861 utgaf dem samlade. Formen förråder
inverkan af Almqvist och Andersen, medan innehållet
företrädesvis sysselsätter sig med qvinnans ställning
till mannen och i samhället. Från sagans flyktiga
verld öfvergick hon med berättelsen Fru Catharina
Boije och hennes döttrar (1858; ny uppl. 1861) till
den historiska romanen, och man har med rätta räknat
denna berättelse, som skildrar den stora ofredens
dystra skiften, bland, det bästa den finsk-svenska
literaturen har att uppvisa på detta område. Svagare
är deremot fru R:s andra roman, Sigrid Liljeholm
(1862), hvars ämne är hemtadt från klubbekrigets
dagar, men der karaktersteckningen är alltför
skisserad och språket patetiskt. Hennes vittra
författareskap fick dock ett hastigt och oväntadt
slut genom det svåra sjukdomsfall, som drabbade
hennes make. Det blef nu hennes uppgift att vårda »den
fängslade barden», att under långa år vara vittne till
hans lidande samt att dela och förmildra det. Sedan
hon efter ett 46-årigt äktenskap förlorat sin make,
hade hon dertill den svåra pröfningen att mista sina
ögons ljus. Icke dess mindre återupptog hon å nyo
sina literära sysselsättningar. I »Finsk tidskrift»
offentliggjorde hon 1877–1879 lyriska stycken under
titeln Silhouetter af –a –g, och på sista tiden af
sitt lif skall hon hafva börjat låta uppteckna sina
märkligaste minnen rörande sin hädangångne make. Hon
afled i Borgå d. 27 Maj 1879. A. H.
4. Runeberg, Valter Magnus, finsk bildhuggare,
de två föregåendes son, född i Borgå, d. 29
Dec. 1838, student i Helsingfors 1857, fick sin
första konstnärliga utbildning af den svenske
bildhuggaren C. E. Sjöstrand och den finske målaren
R. V. Ekman i Åbo (1857–58) samt studerade sedan
vid Köpenhamns konstakademi (hufvudsakligen under
Bissen d. ä.) till 1862, då han på hösten med finskt
statsstipendium begaf sig till Rom. I Köpenhamn
hade han modellerat flere porträttbyster, bl. a, af
M. Wiehe och skådespelerskan Julie Schmidt, samt i
marmor utfört två byster: af sin fader och den finske
landskapsmålaren V. Holmberg. – I Rom dröjde R. till
1876, blott med afbrott af tvänne längre besök i
Finland (1865–67 och 1872–73), under hvilka han
modellerade Ilmarinen smidande månen (1866; motiv ur
Kalevala) samt porträtt af många framstående finska
män, såsom bysterna af Borgåbiskopen F. L. Schauman
(1867), estetices professorn och konstentusiasten
Fr. Cygnaeus och skalden Z. Topelius, en medaljong
af genremålaren R. V. Ekman samt en kolossalbyst i
gips af sin fader (1867), beställd af universitetet
och uppställd i dess bibliotek. R:s förnämsta
i Rom utförda arbeten äro: Achilles undervisas
i spjutkastning af centauren Chiron (1863) och
Den druckne Silenus, stödd af tvänne ungdomliga,
gycklande följeslagare (1864–65), gipsgrupper i nästan
naturlig storlek (i Finska konstföreningens ego),
Apollo och Marsyas (fullb. 1882; marmorexemplar
i Finska konstföreningen, gipsex. i studenthuset i
Helsingfors), en liten Sofvande Amor (1872; marmor,
inköpt af ryska kejsarinnan), Psyche med sefyrerna
(1872; marmor, i kejsaren-storfurstens palats i
Helsingfors), Psyche med örnen (1875; ett ex. i gips
befinner sig i studenthuset, ett något mindre i marmor
i enskild ego i Helsingfors), Psyche med lampan och
dolken (1876; marmor, i enskild ego i Vasa) samt en
Med tamburin dansande gosse (1876; marmor, i Finska
konstföreningen) och reliefen till studenthusets i
Helsingfors fasad: Kleobis och Biton,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
