Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rottesjöhö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställde naturen sådan hon i realiteten ser ut. Han
hade ock sin styrka i aqvarellen. Som hans förnämsta
verk nämnas ett jagtalbum för konung Max II och ett
album från Vierwaldstättersjön för konung Ludvig
II. Dessutom utgaf han Ornamente aus den vorzüglichsten
bauwerken Münchens (1845–49) samt i förening med
G. Petzolt och P. Herwegen Das Herzogthum Salzburg
und seine angrenzungen.
Rottne. Se Söraby.
Rottnen, insjö i sydöstra Småland, genomfluten af
Ronnebyån, ligger vid 150 m. höjd öfver hafvet och
har en areal af 34 qvkm. Stränderna äro steniga
och grunda. Största djupet uppgifves till 28
m. Sjömalmstägt. Omgifningen är en jämn och sandig
skogsbygd. På norra stranden ligger Hofmantorps
jernvägsstation.
Rottweil, stad i würtembergska
Schwarzwaldkretsen, på venstra stranden af öfre
Neckar och vid würtembergska statsbanan. 6,052
innev. (1885). Gymnasium, realskola. Bomullsfabrik,
maskinverkstäder, krutbruk. I närheten hafva ruiner
från romaretiden anträffats, från hvilka en massa
fornsaker samlats i ett museum i staden. – R. var
fordom fri riksstad och säte för en kejserlig hofrätt.
Rotumah, britisk ö i Stora oceanen, i sydöstra
delen af Melanesien mellan Elliceöarna i n. och
Vitiöarna i s., är af vulkaniskt ursprung, omgifves
af korallref och saknar hamn. Den har en areal af
36 qvkm., med omkr. 2,400 innev., hvilka äro omvända
till kristendomen. Ön upptäcktes 1791 och förenades
1881 med Viti-öarna under en gemensam guvernör.
Rotunda (Ital. rotonda, af Lat. rotundus, rund),
rundbyggnad, rundtempel, rundsal. Bland byggnader, som
särskildt pläga kallas med detta namn, märkas Pantheon
(se d. o.) i Rom samt Palladios Rotonda vid Vicenza
(se Palladio).
Roturier [råtyrie’], Fr. (af Med. Lat. ruptura,
nybrukad åker), ofrälse person, borgare, bonde; grof,
ohyfsad karl.
Rotutdragning. Se Rot, matem.
Rotwitt, Karl Edvard, dansk politiker, född d. 2
Mars 1812 i Frederiksborg, blef juris kandidat
1834, »underretssagforer» i Thisted 1836 och
höjesteretsadvokat 1842. Såsom folketingsman 1849
slöt han sig till bondevännerna, var ordförande i
tinget sedan 1853 och invaldes i riksrådet 1856. År
1855 utsågs han till amtman i Frederiksborgs
amt samt i Dec. 1859 till konseljpresident och
justitieminister, men dog redan d. 8 Febr. 1860 af
slag och hann följaktligen icke visa hvad Danmarks
enda vensterministèr åsyftade eller förmådde. E. Ebg.
Rotvälska, rådbråkadt eller rent af obegripligt
språk. Ordet är lånadt från tyskan, der redan
under medeltiden tjufvars och skälmars afsigtligt
tillkrånglade språk kallades rôtwalsch, d. v. s. falsk
(rôt, röd, rödhårig, falsk) »välska» (romanskt
språk). Äfven i våra dagar förekommer dylik afsigtlig
rotvälska litet hvarstädes, såsom hos zigenare i
Spanien, tattare, skolpojkar (t. ex. baka talvändt
= tala bakvändt), i det s. k. Malungs skinnaremål i
Dalarna (lata = tala,
kimi = miki, »mycket»). Ad. N-n.
Roubaix [-bä], stad i franska depart. Nord, 8
km. n. ö. om Lille, vid jernvägen mellan Paris
och Gent och vid den 27 km. långa R.-kanalen, som
förenar öfre Deule med Schelde. Befolkningen, hvars
antal 1886 uppgick till 100,299 pers., är nästan
uteslutande sysselsatt i industrien, och stadens
firmor gifva dessutom arbete åt lika många personer
på omgifvande landsbygd. I R. finnas omkr. 70 ull-
och 12 bomullsspinnerier samt 250 ylle-, bomulls-
och linneväfverier, derjämte silkesspinnerier,
färgerier, verkstäder för kamning af ull samt
tillverkning af väfstolar, andra maskiner och
redskap. Den årliga produktionen uppgår till 200
mill. frcs och mera. Staden har flere intressanta
kyrkor, ett offentligt bibliotek, ett konstmuseum,
ett industrimuseum samt tecknings- och väfskolor. –
Stadens första fabriker anlades 1469, men den
egentliga utvecklingen af dess industri började först
efter den stora revolutionen. 1806 hade staden endast
8,700 innev., 1834 redan 18,187 och 1866 65,000 innev.
Roudaire [-där], François Élie, fransk ingeniör,
f. 1836, var 1873 såsom stabskapten sysselsatt
med geodetiska arbeten omkring Biskra i Algeriet
och iakttog då, att saltträsken (schotts) i Sahara
ligga under Medelhafvets nivå. Han fattade planen
att genomspränga det bergiga näs, som skiljer
öcknen från Medelhafvet, och att derigenom till
förmån för klimatet skapa ett mindre inhaf i
Sahara. R. företog 1874–79 nya undersökningar, hvilka
bekräftade utförbarheten af hans djerfva plan, men
de synnerligen stora svårigheter och omkostnader,
som utförandet skulle medföra, hafva rest hinder
deremot. R. befordrades 1878 till sqvadrons-chef
och dog 1885. Han utgaf bl. a. Une mer intérieure en
Algérie (1874).
Roué, Fr. (egentl. steglad, rådbråkad, af roue,
hjul), vedernamn på de utsväfvande eleganter (les
roués), hvilka bildade förtrolig umgängeskrets åt
»Regenten», hertig Filip af Orléans, och deltogo i
hans orgier; samvetslös vällusting.
Rouel [-ä’ll], François. Se Kullberg, K. A. af.
Rouen [-ä’ng], fordom hufvudstad i Normandie,
nu i franska depart. Seine-Inférieure, säte för
en ärkebiskop, ett protestantiskt konsistorium,
generalkommandot för 3:dje armékåren, en
appellationsdomstol (för Eure och Seine-Inférieure),
ligger på högra stranden af Seine, något nedanför den
punkt, der jernvägen Paris–Havre går öfver floden,
och är genom andra jernbanor direkt förenadt med
Amiens och Cherbourg. Gamla staden omgifves af flere
förstäder, af hvilka den på venstra Seinestranden
liggande industriorten S:t Sever är den
förnämsta, och hade 1886 (utom förstäderna) 107,163
innev. Mellan gamla staden och förstäderna löper en
rad bulevarder, stadens forna vallar. Kommunikationen
mellan flodstränderna uppehälles genom en stenbro
öfver nedre änden af ön Lacroix, der en staty af den
i staden födde P. Corneille står, samt längre ned en
hängbro af jern, hvilken snart skall ersättas af en
på tre stenpelare hvilande jernbro. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
