- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
329-330

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och man träffar de flesta å torra, ofruktbara lokaler
i Australien samt i södra Afrika (Kaplandet och
dess närmaste trakter). Några få förekomma i
Syd-Amerika (Chiles torra höjder) samt å öarna i
Indiska arkipelagen. Flere arter (Hakea, Grevillea,
Banksia
o. s. v.) odlas i Europas växthus med
anledning af dessa medelstora gröna buskars
egendomliga utseende och stundom vackra blommor,
ehuru blomkronor saknas. Veden är mycket hård. Bark
och frön hafva användts såsom adstringerande medel.
O. T. S.

Protegé (-sje; Fr. protégé, af Lat. protegere, egentl.
betäcka), skyddsling. – Protegera [-sjera], beskydda,
gynna; försvara.

Proteinämnen. Se Ägghvitartade ämnen.

Proteisk, protevs-artad, uppträdande i mångahanda
skiftande skepnader (se Protevs).

Protektion (Lat. protectio), beskydd, gynnareskap,
hägn.

Protektionism (af Lat. protegere, skydda),
skyddstullsystem (se d. o.). – Protektionist,
förfäktare af tullsatser till inhemska näringars
skyddande mot utländsk konkurrens, skyddstullsifrare,
frihandelsfiende.

Protektor (Lat. protector, beskyddare),
riksföreståndare; skyddsherre. Titeln protektor
har i England tillagts hertigen af Gloucester,
som vid Henrik V:s död, under efterträdarens
minderårighet, 1422 utnämndes till »Engelska rikets
och kyrkans protektor», samt hertig Richard af
York (1454). Titeln förklarades af parlamentet
hufvudsakligen innebära rätten och skyldigheten
att försvara riket. Sedan England 1649 förklarats
för republik, gafs 1653 titeln Lord high protector
åt den, som stod i spetsen för styrelsen (Oliver
Cromwell 1653–58; Richard Cromwell 1658–59). – Då
Rhenförbundet 1806 upprättades, lät kejsar Napoleon
utnämna sig till dess »protektor» (Fr. protecteur)
l. skyddsherre. – Protektorat, en protektors
myndighet eller styrelsetid; skyddsherreskap,
skyddsvälde, d. v. s. det förhållande att en stat
garanterar en annan, mindre stat dess sjelfständighet
och trygghet, men öfvertager ensam ledningen af
dess utrikespolitik och ofta äfven tillförsäkrar sig
visst inflytande på den inre styrelsen. Exempel på
protektorat i nyare tider lemnar Englands skyddsvälde
öfver Joniska öarna (1815–63), Rysslands öfver
Donaufurstendömena (1829–56) samt Frankrikes öfver
Kambodja och Tunisien.

Protektorial, jur., ett under äldre tider förekommande
slag af k. förordningar, genom hvilka vissa tjenstemän
och betjente, såsom t. ex. tulltjenstemän,
blefvo tagna i konungens hägn, frid och försvar
och strängare straff utsattes för deras ofredande,
än i allmänhet för våld var i lag stadgadt. Genom
1807 års förklaring upphäfdes, med vissa undantag,
dessa förordningar. Äfven dessa undantag hafva genom
den senare lagstiftningen upphört att gälla; och de i
Strafflagens 10:de kap. gifna straffbestämmelserna för
våld och smädelse mot ämbets- och tjenstemän gälla
utan undantag äfven i afseende å dem, som i äldre
tider enligt protektorial åtnjutit särskildt skydd.
L. A.

Proteloidae. Se Zibet-hyenorna.

Proterandrisk (af Grek. proteros, den förre, och
andreios, manlig), bot. Se Dikogami.

Proterobas, geol. petrogr., en eruptiv bergart af
sådan sammansättning, att den utgör ett mellanting
mellan diorit och diabas. E. E.

Proterogyn (af Grek. proteros, den förre, och
gyne, qvinna), bot. Se Dikogami.

Protesilaos (Lat. Protesilaus), son af Ifiklos,
sagokonung i Fylake i Tessalien, deltog i trojanska
kriget och var, enligt Homeros, den förste bland
grekerna, hvilken stupade vid sjelfva landstigningen
på den trojanska stranden. Enligt yngre sagor utbad
sig hans gemål, Laodameia, att P. skulle för tre
timmars tid få återvända till de lefvandes verld,
och då denna stund var förfluten, dog hon med honom.
A. M. A.

Protest (af Lat. protestari, offentligen vittna,
betyga), förklaring, genom hvilken man bestrider
någonting; insaga; jur., en persons förklaring att
en annans åtgärd eller förhållande är obehörigt;
i allmänhet en förklaring, hvarigenom någon
fritager sig från ansvarighet för ett visst
förhållande. Vanligen är det nödvändigt, att
förklaringen på visst sätt konstateras genom
medverkan af offentlig myndighet. Äfven denna
myndighet kan då sägas verkställa protest. I
vissa fall är protest vilkor för bevarande af ett
rättsanspråk. Sålunda skall innehafvare af vexel,
när godkännande eller betalning af vexeln uteblir,
låta upptaga protest, derest han vill tillgodonjuta
full vexelrätt. Denna protest verkställes i stad af
notarius publicus eller af en magistratsperson, på
landet af kronofogde eller länsman i orten eller af
en magistratsperson från närmaste stad eller af annan
person, som af Konungens befallningshafvande i länet
blifvit dertill förordnad. I åtskilliga i Sjölagen
omförmälda fall åligger det fartygsbefälhafvare
att afgifva protest, hvilken anmäles hos notarius
publicus, magistratssekreterare, tullkammare eller
kronobetjent. Angående sättet för verkställighet af
vexelprotest finnas föreskrifter i Vexellagen af
d. 7 Maj 1880 (med tillägg af d. 24 Sept. 1886). I
afseende å öfriga slag af protest finnes intet
annat stadgadt, än att notarius publicus i
dylika fall skall föra protokoll. – Protestera,
tillkännagifva sitt missnöje, göra insaga,
afgifva en protest, verkställa en protest.
I. Afz.

Protestantdag. Se Protestantföreningen.

Protestanter. Se Protestantism.

Protestantföreningen i Tyskland (Deutscher
protestantenverein
) framkallades af sträfvandet
efter en närmare sammanslutning bland de män af
nyrationalistisk riktning, hvilka i det 19:de
årh. ifrade för en fri, demokratisk och
konfessionslös organisation af det tyska protestantiska
kyrkoskicket. I norra Tyskland hade de nyssnämnda
tendenserna fått ett inflytelserikt literärt organ i
»Protestantische kirchenzeitung», sedan 1854 utgifven
i Berlin af Heinrich Krause. I södra Tyskland åter
bildades, med Heidelberg till centrum och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free