Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Profetera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetshögtidlighet (professorsinstallationer
o. dyl.) eller till ett läroverks årsafslutning
(»rektorsprogram»); sammanfattningen af ett
politiskt partis eller en ministèrs (regerings)
ledande grundsatser och syftemål. – Programmusik. Se
Instrumentalmusik.
Progress (Lat. progressus), framåtskridande,
utveckling mot höjdpunkten, förkofran; fortskridande
(i tänkandet) från grund till följd. Jfr Kulmen
och Regress.
Progression (Lat. progressio), framskridande,
fortgång, tillväxt i jämn proportion; matem.,
en rad af storheter, hvilka äro bildade enligt
en gifven lag. Ordet användes företrädesvis
inom elementar-matematiken, der hufvudsakligen
tre olika slag af progressioner behandlas,
nämligen aritmetiska, geometriska och harmoniska
progressioner; eljest begagnas vanligen det
liktydiga ordet serie. Se Aritmetisk serie,
Geometrisk progression, Harmonisk serie och Serie.
G. E.
Progressiv (af Lat. progredi, gå fram), fortgående,
stadd i jämn tillväxt, gradvis stigande. –
Progressiva systemet. Se Fängelsesystem, sp. 587 och
589. – Progressiv beskattning. Se Inkomstskatt,
sp. 672–673. – Progressiv muskelatrofi, en
fortgående förminskning och förlamning af vissa
muskler, vanligen först i händerna, sedan i de nedre
extremiteterna och slutligen i nästan hela kroppen,
är en ofta ärftlig sjukdom af svår beskaffenhet,
vanligen obotlig. Enligt nyare åsigter beror den på
en primär affektion, kronisk inflammation i de främre
hornen af ryggmärgens grå substans. F. B.
Prohibitiv (af Lat. prohibere, afvända,
hindra), som tillbakahåller eller hindrar, starkt
inskränkande, afspärrande, som syftar till förbud. –
Prohibitivsystem. Se Skyddstull.
Proitos (Lat. Proetus), Grek. hjeltes., var son af
Abas och tvillingbroder till Akrisios, af hvilken
han fördrefs från fäderneriket, Argos. Med bistånd
af sin svärfader, den lyciske konungen Iobates,
lyckades han dock återvinna sin arfslott. Han nämnes
såsom herskare öfver Argos, men synes hafva delat
riket med Akrisios och tog sjelf sitt herskaresäte
i Tiryns. Hans döttrar, proitiderna (Lysippe,
Ifinoe och Ifianassa) blefvo, emedan de försyndat
sig antingen mot Dionysos eller mot Hera, straffade
med vansinne, men botades af Melampus (se denne).
A. M. A.
Projekt [-sjä’kt], Fr. projet (af Lat.
projicere, framkasta), förslag, plan, utkast. – Projektera,
framlägga förslag, göra utkast till, planlägga;
tillärna.
Projektil [-sjäktil; af Lat. projicere, framkasta],
kastkropp (se d. o.).
Projektion (af Lat. projectio, framkastande,
utkast), matem. Med projektion af en punkt på en
rät linie eller på ett plan förstås den punkt,
der perpendikeln från punkten träffar linien eller
planet. Med projektion af en linie på en annan linie
eller på ett plan förstås orten för ändpunkterna
af de perpendiklar, som från den förra liniens
successiva punkter fällas mot den andra linien eller
planet. Samma definition
gäller äfven för projektionen af en yta på ett
plan. Stundom tager man dock för detta sistnämnda
fall ordet projektion i vidsträcktare bemärkelse:
liktydigt med afbildning i allmänhet och således äfven
omfattande hvarje afbildning af en rumstorhet på ett
plan. Ett särskildt slag häraf är centralprojektion
l. perspektivisk projektion (se Perspektiv), som
nyttjas t. ex. inom den projektiviska geometrien. –
Med de två projektionsplanen förstås horisontalplanet
och vertikalplanet. – Projicierande linier kallas
perpendiklarna mot projektionsplanet, projicierande
yta den yta, som bildas af perpendiklarna. –
Konisk projektion är afbildning af en sfer på
en kon, som tangerar sferen, och hvars spets
ligger på förlängningen af en diameter. – Se
vidare Horisontalprojektion och Kartprojektion.
G. E.
Projektivisk geometri kallas läran om rumstorheters
projektiviska egenskaper, d. v. s. de egenskaper, som
blifva oförändrade vid perspektivisk projektion. Om
man t. ex. antager en konisk sektion och en rät linie
i dess plan, hvilken icke skär den koniska sektionen,
så kunna genom lämplig projektion härur erhållas en
cirkel och en oändligt aflägsen rät linie. Antager
man vidare, att från en punkt på den första räta
linien ett system af andra räta linier är draget i
den koniska sektionens plan, så motsvaras dessa linier
af ett system parallella linier i cirkelns plan. Den
projektiviska geometrien behandlar då de egenskaper,
som äro gemensamma för den koniska sektionen och
systemet räta linier i dess plan å ena sidan samt
cirkeln och systemet parallella linier i dess plan
å andra sidan. Om t. ex. en af linierna i det första
systemet skär den koniska sektionen, så gäller detta
äfven om motsvarande linie i det andra systemet med
afseende på cirkeln, d. v. s. intersektionen utgör
här en projektivisk egenskap. De projektiviska
egenskaperna äro hufvudsakligen deskriptiva
(d. v. s. blott afseende läget), till en mindre del
äfven metriska (d. v. s. afseende äfven storleken,
t. ex. det anharmoniska förhållandet). Den
projektiviska geometrien, hvars framträdande
förbereddes af Monge och Carnot, upptäcktes af
Poncelet (se denne). Sedermera har den utbildats i
sammanhang med den nyare geometrien, så att gränsen
mellan densamma och andra grenar af den moderna
geometrien på flere punkter blir rent godtycklig.
G. E.
Pro joco (Lat., »för löjet»), namn på ett i viss mån
vittert sällskap, som stiftades i Stockholm 1809
af L. Hammarsköld, J. K. Askelöf och K. A. Agardh
samt egde bestånd ett par år. Vid sällskapets
sammankomster fördes inga protokoll, och det samlade
ej några handlingar. Det utgjordes af en liten krets
glada vänner, som samtalade om literära ämnen,
och af hvilka flere lemnade bidrag till Askelöfs
tidning »Polyfem» i dess fejder till Nya skolans
försvar. Bland ledamöterna i Pro joco märkas vidare
K. Livijn, skalderna Elgström och Stjernstolpe,
målaren K. F. v. Breda, G. A. Silverstolpe samt
bröderna K. och L. Ekmarck. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
