Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Profetera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dertill behöfliga särskilda utbildning. De, som
sålunda äro sysselsatta med profårets genomgående,
kallas i Sverige lärarekandidater. – Redan 1826
inrättades profåret i Preussen, sedermera i andra
tyska land. Det genomgås der enligt regeln endast
vid gymnasier och fullständiga realskolor, men
är ej bundet vid några vissa sådana. Endast två
kandidater få samtidigt vara sysselsatta vid samma
läroverk. Profåret kan ersättas af genomgåendet af
något för lärares utbildning afsedt seminarium. –
I Sverige inrättades profåret genom k. kung. d. 12
Maj 1865, då vissa föreskrifter rörande detta
ämne infördes i läroverksstadgan. Profåret kunde
enligt dessa föreskrifter genomgås vid hvilket högre
elementarläroverk som hälst, sedan lärarekandidaten
efter ansökan erhållit hänvisning af chefen för
Ecklesiastik-departementet. Dessa föreskrifter voro
gällande t. o. m. läsearet 1874–75. Under denna tid
meddelades hänvisning till 23 läroverk och genomgicks
profåret af omk. 200 lärarekandidater, bland hvilka
dock omkr. två tredjedelar genomgingo profåret vid
läroverken i Stockholm, Upsala och Lund. Vid 1874 års
riksdag föreslog K. M:t inrättandet af en pedagogisk
undervisningsanstalt för elementarlärare. Riksdagen
fann sig likväl icke kunna godkänna förslaget, utan
ansåg det vara lämpligast, om den praktiska delen af
lärarebildningen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
komiténs för revision af läroverksstadgan d. 23 Juli
1872 afgifna förslag, anordnades vid de befintliga
undervisningsanstalterna och således den begynnelse
till inrättning för lärarebildnings meddelande,
som redan förefunnes i det föreskrifna profåret,
ytterligare utvecklades, samt beviljade de medel, som
erfordrades under förutsättning att sådana anordningar
skulle vidtagas sannolikt vid fem särskilda läroverk,
då högst åtta lärarekandidater skulle utbildas
vid hvarje. I den k. kung. angående profåret, som
sedermera utfärdades d. 16 Juni 1875, föreskrefs
bl. a.: att rättighet att genomgå profår tillkommer
dem, som vid universitetet aflagt de för vinnande
af behörighet till lärarebefattning vid statens
elementarläroverk föreskrifna examina; att den, som
önskar genomgå profår, skall i sin ansökan uppgifva
tre läroämnen, i hvilka han önskar aflägga prof såsom
lärarekandidat; att profåret utgöres af två omedelbart
på hvarandra följande läseterminer och inbegriper
två samtidigt fortlöpande kurser, en praktisk och en
teoretisk; samt att den praktiska kursen innefattar
såväl åhörande af undervisningen på läroverkets
olika stadier, som äfven meddelande af undervisning
dels till öfning, dels till prof. Genom k. kung. af
d. 30 Dec. 1880 har den första af här ofvan intagna
punkter erhållit det tillägg, att filos. kandidat
är berättigad genomgå profår, äfven om den af honom
undergångna examen endast i förening med ännu icke
aflagda ytterligare kunskapsprof medför behörighet
till läraretjenst vid allmänt läroverk. – Under
läseåren 1875–76 t. o. m. 1878–79 voro profårskurser
anordnade vid Stockholms gymnasium i förening med
Maria och Ladugårdslands femklassiga läroverk samt
vid läroverken i Upsala, Lund och Kalmar;
under läsearet 1879–80 vid Stockholms gymnasium
i förening med Ladugårdslands läroverk, via
Stockholms Södra latinläroverk samt vid läroverken
i Upsala och Lund; fr. o. m. läsearet 1880–81 i
Stockholm vid Norra latinläroverket, Södra d:o
och Realläroverket samt vid läroverken i Upsala
och Lund. Ända till läsearet 1881–82 kunde alla
anmälde erhålla hänvisning, och afslutades under
denna tid – d. v. s. från och med höstterminen 1875
till och med vårterminen 1881 – profåret nöjaktigt
af 174 lärarekandidater. Fr. o. m. höstterminen
1881 har städse antalet anmälde varit så stort,
att ej alla kunnat erhålla hänvisning. Likväl
hafva för hvarje termin i allmänhet så många
erhållit hänvisning, att antalet vid hvart och
ett af de fem läroverken, då de från föregående
termin qvarvarande inräknas, utgjort 10. Bland
dem, som genomgått profår, äro äfven 2 qvinnor;
båda enligt 1875 års förordning. – I de bland
»Bidrag till Sveriges officiela statistik» af
Ecklesiastikdepartementet utgifna berättelserna
»Om statens allmänna läroverk för gossar» är ett
särskildt kapitel egnadt åt »Lärarekandidater».
S. N.
Proglottides. Se Binnikemask.
Prognat (af Grek. pro, fram, och gnathos, käke). Se
Hufvudskål, sp. 10, och Människoraser, sp. 1361.
Prognos (Lat. prognosis, af Grek. pro, förut,
och gnosis, kunskap), med., bedömande af en
sjukdoms kommande utveckling och förlopp. Har
läkaren skäl att vänta en god utgång, ställer
han prognosen god (bona), i motsatt fall dålig
(mala) eller förtviflad (pessima). Jfr Diagnos.
F. B.
Prognostikon (af Grek. prognostikos, förutsägande)
l. praktika kallas inom den äldre kalendariska
literaturen en skrift, som redogör för kommande års
särskilda egenskaper, företrädesvis med afseende
på kometer och förmörkelser, väderlek och årsväxt
samt krig och sjukdomar. Prognostikon, hvars
innehåll väsentligen var af astrologisk natur,
utgafs stundom såsom en särskild skrift, men oftast
var det förenadt med ett kalendarium och bildade
tillsammans med detta, en fullständig almanack. Det
kallades stundom Prognosis astromantica, Practica
astrologica, Prognostica astrotheologica etc. Det
första prognostikon på svenska är författadt
af Nic. Ringius och tryckt i Wittenberg 1587; det
innehåller äfven åtskilliga upplysningar rörande
den yttersta domens snara annalkande. I början af
1600-talet var S. A. Forsius en flitig författare af
prognostika, af hvilka flere utkommo såsom särskilda
skrifter (se vidare Almanack). – Ännu i våra dagar
kallas på tryckerispråket almanackens slutark
»prognostikon». G. E.
Pro gradu, Lat., för (filosofiska) gradens vinnande.
Program (Grek. programma, offentlig kungörelse),
kungörelse om den plan och ordning, som skall följas
vid en offentlig festlighet; förteckning på de utförda
numren (styckena) och de deri uppträdande vid en
konsert, teaterföreställning eller idrottstäflan
(jfr Affisch); af rektor utfärdad inbjudningsskrift
till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
