Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pressen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde motstå två andra angrepp från samma håll. 1271
intogs den af Ottokar af Böhmen. Sedan turkarna
1541 tagit Buda, blef P. Ungerns hufvudstad och
fortfor att vara det en lång tid, äfven sedan
turkarna drifvits ur landet. Sedan 1732 var staden
residens för Ungerns palatin, tills Josef II 1784
förlade ståthållareskapet och andra ämbetsverk
till Buda, men var fortfarande riksdagens säte till
1848. Der ingicks efter slaget vid Austerlitz fred
mellan Napoleon och Frans I d. 26 Dec. 1805, då den
senare måste afträda till konungariket Italien den
i Lunévillefreden förvärfvade delen af Venezien,
till Bajern grefskapet Tyrolen, Vorarlberg och
några andra områden jämte Eichstädt och Passau,
till Baden största delen af Breisgau jämte Konstanz,
till Würtemberg ett antal städer och områden i södra
delen af det nuv. konungariket. Österrike erhöll
deremot Salzburg jämte Berchtesgaden. Kurfursten
af Salzburg godtgjordes med Würzburg, som Bajern
afträdde, hvaremot den senare makten fick taga
Augsburg. Österrike erkände Bajern och Würtemberg som
konungariken med full suveränitet; äfven kurfursten
af Baden blef suverän. Denna fred blef den närmaste
anledningen till Tyska rikets upplösning.
Pressen (Fr. presse, egentl. tryckpress),
sammanfattningen af alla inom ett land utkommande
tidningar. – Pressfrihet. Se Tryckfrihet.
Pressensé [-sangse’], Edmond Marcellin Déhault de,
fransk protestantisk prest och skriftställare,
f. i Paris 1824, var under sina studieår lärjunge
till Vinet i Lausarme 1842–45 samt till Tholuck
och Neander i Halle och Berlin 1846–47. Sistn. år
anställdes han såsom predikant vid evangeliska kyrkan
i Paris (kyrkan Taitbout) och blef snart bemärkt för
sina framstående talegåfvor och sin varmt religiösa
nitälskan. Han har städse kämpat för evangeliska
kyrkans fulla sjelfständighet gentemot staten och
efter 1870 framstått såsom en uppriktig, men sansad
republikan. P. var 1871–75 Seine-departementets
representant i deputeradekammaren och valdes 1883
till senator för lifstid. Till sin dogmatiska
ståndpunkt har han mycket gemensamt med de tyske
förmedlingsteologerna. Hans skrifter, äfven de
historiska, hafva i allmänhet en praktisk-religiös
tendens. Här må nämnas Du catholicisme en France
(1851), Le rédempteur (1854; »Återlösaren», 1861),
La famille chrétienne (1856; »Den kristliga familjen»,
1863), Histoire des trois premiers siècles de l’église
chrétienne (4 bd, 1858–77; P:s förnämsta arbete),
L’église et la révolution française (1864; 2:dra
uppl. 1867), Le pays de l’Evangile (1864; »Evangelii
land», 1865), Jésus-Christ, son temps, sa vie, son
oeuvre (1866, 4:de uppl. 1873; »Jesu lefnad», 1868),
riktad emot E. Renan, Le concile du Vatican (1872),
La liberté religieuse en Europe depuis 1870 (1874)
och Les origines (1882). P. uppsatte 1854 tidskriften
»Revue chrétienne». Den svenska allmänheten har
han trädt särskildt nära, i det han sedan några år
tillbaka är brefskrifvare från Paris till »Stockholms
dagblad». – P:s hustru, Elise
Françoise Louise de P., född de Plessis-Gouret,
f. i Yverdun (kantonen Vaud) 1826, har författat
åtskilliga af religiös anda ingifna skrifter för
ungdom, bl. a. Rosa (1858; sv. öfvers. 1860), La
Maison-Blanche (1861; 12:te uppl. 1880), Un petit
monde d’enfants (1873, 5:te uppl. 1880; »En liten
barnaverld», 1874, flere uppl.) och Geneviève (1885,
flere uppl.; sv. öfvers. 1886). Hon har äfven uppträdt
med dikter, Poésies (1869; 4:de uppl. 1875).
Presshöjd. Om en vätska är innesluten i ett kärl,
utöfvar hon ett tryck på kärlets botten och
sidor äfvensom på föremål anbragta i vätskan,
hvilket i hvarje ytelement är proportionelt
mot det lodräta afståndet från elementet till
den fria vätskeytan. Detta afstånd är vätskans
presshöjd vid ifrågavarande ställe. Göres ett
litet hål i kärlet, utströmmar vätskan med en
hastighet, som är proportionel mot qvadratroten
ur presshöjden och nära lika med den hastighet,
som skulle förvärfvas vid fritt fall denna höjd.
G. R. D.
Pression (Lat. pressio), tryck (i fysisk bemärkelse;
se Tryck), påtryckning, tvång.
Pressjäst. Se Jäst.
Pressler, Max Robert, tysk forstman, f. i Dresden
1815, var 1840–83 professor i matematik och
ingeniörvetenskap vid skogs- och landtbruksinstitutet
i Tharand, der han dog 1886. Med sitt arbete Der
rationelle waldwirth, hvars 1:sta upplaga utkom
1858–65, och sina öfriga skrifter gaf han uppslag
till ett nytt system inom skogshushållningen (det
s. k. finansiella skogsbrukssättet), hvarjämte han
genom uppfinningen af »tillväxtborret» och utgifvandet
af flere praktiskt uppställda tabellverk i hög grad
underlättat tillväxtundersökningar å stående skog.
C. G. Hz.
Pressning, konstind., ett sätt för metallers
ornering, som utgör en ersättning för den dyrbarare
drifningen, och som kan med fördel användas, då det
gäller att framställa en mängd exemplar af samma
sak och i samma mönster. En metallplåt, mer eller
mindre tjock, pressas härvid mellan två formar,
den ena med mönstret fördjupadt, den andra med
detsamma upphöjdt. Behandlingen i öfrigt medelst
ciselering och polering är i det hela densamma,
som vid drifning. Pressade silfverbrickor förekomma
från 1600-talet. Pressade mässingsornament komma
i bruk som dekoration å möbler vid 1800-talets
början som en ersättning för de äldre, dyrbarare
metallinläggningarna. Jfr Drifvet arbete.
Pressova. Se Eperies.
Press-svamp, Spongia cerata (»vaxsvamp»), farmak.,
beredes enligt Sv. farmakopén på det sätt att smärre
stycken af mera finporig badsvamp (Spongia marina)
noggrant befrias från vidhängande sand och andra
föroreningar samt sedan indränkas i smält gult
vax och pressas hårdt i en uppvärmd press, tills
vaxet fullkomligt stelnat, hvarefter öfverflödigt
vax borttages. Ett annat slag af press-svamp,
Sp. compressa, finnes i S v. militärfarmakopén och
beredes derigenom att man sönderskär fin och väl renad
badsvamp i aflånga 2–3 cm. tjocka bitar, hvilka blötas
i varmt vatten, urkramas samt hårdt och tätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
