Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preposition ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att på fasta, mer eller mindre elastiska
eller tänjbara ämnen utöfva ett starkt tryck under
kortare eller längre tid. Ändamålet härmed kan vara
af mångahanda slag, t. ex. att gifva en viss form åt
den fasta kroppen i kallt eller upphettadt tillstånd,
att hoptrycka kroppen till mindre volym, att skilja
flytande och fasta beståndsdelar från hvarandra
genom de förras utpressning (extraktionspressar),
att fästa en kropp vid en annan, att sammanbinda
en mängd små fasta stycken till en enda massa, att
sönderstycka en fast kropp i två eller flere delar,
att undersöka byggnadsmaterials hållfasthet, att lyfta
tunga kroppar smärre höjder. Inom tekniken begagnas
derför ock pressar af många olika konstruktioner samt
försedda med en mångfald mekaniska hjelpmedel, och
de sättas i verksamhet vare sig genom handkraft eller
med tillhjelp af kraftmaskin. Alltefter de medel man
använder för kraftens förstorande skiljer man mellan
häfstångspressar, skrufpressar, kilpressar, vef-
och excenterpressar, valspressar samt hydrauliska
pressar. I den nyare tekniken har man med förkärlek
tillämpat de senare, hvilka erbjuda stora fördelar,
emedan de göra det möjligt att på ett beqvämt sätt
utveckla stort tryck. Häfstångs- och kilpressarna
utföras ofta af trä och kunna derför erhållas till
ringa kostnad; men man brukar jämväl häfstångspressar
med mycket fulländad konstruktion, t. ex. Baldwins
bomullspress med ett system af knähäfstänger, hvilka
sättas i rörelse medelst ångkraft. Skrufpressarna
äro enkla och pålitliga, men till följd af den stora
friktionen blifver deras verkningsgrad ofta tämligen
ringa. Vef- och excenterpressarna äro fördelaktiga i
det hänseendet att de gifva presskolfven, med hvilken
trycket utöfvas, en noga bestämd förskjutning, men
de erfordra ofta tämligen invecklade transmissioner
för kraftens öfverförande. Vissa konstruktioner
af dem, vid hvilka man särskildt bemödat sig att
förminska friktionen, har man gifvit namn af
antifriktionspressar. Valspressarna begagnas för
speciella ändamål, såsom inom sockerfabrikationen. –
Pressarna tillhöra de mest använda maskinerna och
äro inom de flesta tekniska yrken i mer eller mindre
vidsträckt bruk. De till formförändring afsedda
pressarna begagnas vid smidesmaskiner af olika slag,
vid nitmaskiner, vid myntprägling, för tillverkning
af rör af lera och cement, inom tegelfabrikationen
o. s. v. Pressar afsedda för volymförminskning
ega tillämpning för hoptryckning af hö, bomull,
garn, kläde, papper m. m. Extraktionspressarna
begagnas för vin- och saftberedning samt för
tillverkning af olja, stearin, socker o. s. v. Vidare
må nämnas hjulpressarna. afsedda att fastsätta hjulen
på axlarna till jernvägsfordon, samt de pressar man
inom byggnadsyrkena och fabriksindustrien begagnar för
höjning af tunga föremål. Slutligen må nämnas de inom
boktryckeriet och dermed jämförliga näringsgrenar
använda pressarna (se Boktryckarekonst).
G. R. D.
Pressa, sjöv. 1. Under krigstid med våld tvinga
sjöfolk att tjenstgöra ombord å örlogsfartyg. –
2. Föra flere segel, än vindens
styrka egentligen medgifver (t. ex. för att undkomma
en förföljande fiende). Denna åtgärd kallades förr
att »prånga». Jfr Forcera 2). R. N.
Pressant [-sa’ngt], Fr., brådskande, trängande, högst
angelägen, som ej tål uppskof.
Pressburg (Mag. Pozsony). 1. Komitat i Ungern,
n. om Donau, vid Nedre Österrikes gräns, har en
areal af 4,311 qvkm. med 314,147 innev. (1880),
de fleste slaver, jämte ett mindretal magyarer,
tyskar och judar. Det i öfrigt jämna landet delas
af de i s. v.–n. ö. gående Små Karpaterna i tvänne
hälfter. På södra gränsen flyter Donau, hvilken vid
staden P. utsänder mot n. en arm, som förenar sig
med Waag, hvarigenom bildas ön Stora Schütt, af
hvilken endast vestra hälften tillhör komitatet. På
dettas vestra gräns flyter March. Marken närmast
denna består af ofruktbar flygsand, men för öfrigt är
landet synnerligen bördigt. – 2. (Slovak. Presborok)
Kunglig fristad, hufvudstad i nämnda komitat,
fordom Ungerns krönings- och residensstad, med
afseende på fördelaktigt läge, omfattande handel
och innevånarnas sociala bildning näst Budapest
den vigtigaste staden i landet. Den ligger vid
venstra stranden af Donau och är en af de vigtigaste
stationerna vid österrikisk-ungerska statsbanan samt
utgångspunkt för Waagdalbanan. Folkmängden uppgick
1880 till 48,006 innev., af hvilka omkr. 8,000 voro
protestanter, 5,000 judar och resten rom. katoliker;
med afseende på nationaliteten voro 30,000 tyskar,
9,000 slaver och resten (hufvudsakligen de högre
klasserna) magyarer. De förnämsta byggnaderna äro
domkyrkan (invigd 1452), i hvilken många af Ungerns
konungar kröntes, den i slutet af 13:de årh. byggda
Franciskankyrkan, i hvilken den nykrönte konungen
plägade utdela riddareslag med den hel. Stefans svärd,
det gamla rådhuset med stadsmuseet, landtdagshuset,
der 1802–48 de ungerska riksdagarna plägade hållas
(nu domstolslokal), ärkebiskopens af Esztergom
(Gran) nu obebodda palats och det grefliga Pálffyska
senioratshuset. På Schlossberg låg det kungliga
slottet, som fordom var en stark fästning i krigen
mot turkarna, men som förstördes genom vådeld 1811 och
sedermera ej blifvit återuppbygdt. Staden är säte för
ett militärkommando och ett honveddistriktkommando
samt har bl. a. undervisningsanstalter en rätts- och
statsvetenskaplig fakultet med en filosofisk lärokurs,
ett katolskt gymnasium, ett evangel. lyceum,
en högre realskola och ett statsseminarium för
lärarinnor. Industrien omfattar hufvudsakligen
tillverkning af tobak och cigarrer, papper, sidenband,
kemikalier, likörer och biscuit. Handeln förmedlas
genom ångbåtstrafiken på Donau och jernvägarna samt
utgör mest transitohandel med landtmannaprodukter, i
synnerhet vin och spanmål. Ehuru en af de vackraste
städerna i landet, ligger dess förnämsta behag i
omgifningarna, hvilka äro af ovanlig fägring. I
ö. och s. utbreder sig en stor bördig slätt, medan
staden i n. och. v. inneslutes af Små Karpaternas
leende kullar. – Staden nämnes först 1042, då den
förstördes af tyskarna, men vardt kort derefter
återuppbyggd och så starkt befäst, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
