Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pollentia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moderceller för frömjölet. I dessa celler eger
en delning efter 4-talet rum, hvadan antingen
frömjölskornen ursprungligen bilda geometriska
tetraedrar, eller ock kornen ligga parvis och två par
äro korsvis förenade, det ena på det andra. Vanligen
försvinner dock bindemedlet (modercell-väggen)
mellan frömjölskornen, och dessa blifva fria samt
bilda ett oftast gult (undantagsvis hvitt, blåaktigt
eller brunt) pulver, inneslutet inom ståndarens
knapprum. Tetraed-föreningen qvarstår dock hos många
ericinéer och orkidéer. Hos andra orkidéer (Orchis
och Ophrydeae i allmänhet) äro dessa tetraedrar
ytterligare sammanbundna till vaxartade klumpar,
hvar och en motsvarande en ursprunglig modercell. Hos
ytterligare andra orkidéer (Vandeae, Epidendreae,
Malaxideae) förblifva alla frömjölskornen inom samma
knapprum förenade till en oftast klubblik massa med
en särskild fot, ett s. k. pollinium. Ett likartadt
förhållande finnes hos Asclepiadeae. Hos somliga
arter af Mimoseae finnas fria frömjölskorn, hos andra
sammanhänga 4–8–16 o. s. v. med hvarandra. Fria
frömjölskorn äro klotrunda eller ellipsoidiska
celler, hvilkas inre utgöres af en tät protoplasma,
vanligen rik på olja och stärkelse m. m., hvarför
frömjölet lemnar en god näring åt insekter och ingår
i den »fodervälling», hvarmed t. ex. biens larver
uppfödas. Väggen hos en frömjölscell består af 2 lag:
ett yttre, extinen, och ett inre, intinen. Det yttre
är fastare och tjenar till skydd för cellen samt
är försedt med tunnare punkter eller porer, genom
hvilka intinen vid befruktningen uttränger i form af
s. k. frömjölsslang l. pollenrör, men är för öfrigt
mycket vexlande till sin beskaffenhet (försedt med
taggar, kammar eller lister o. s. v.) och klibbigt,
allt i ändamål att kunna lätt fastna vid en insekt,
som besöker blomman, eller ock glatt, torrt och
lätt, för att kunna af vinden föras från en blomma
till en annan. Hos barrträden, hvilkas frömjöl är så
ytterst ymnigt, är hvarje cell försedd med 2 mösslika,
luftfyllda kutikulablåsor, hvarigenom detta frömjöl så
mycket lättare kan förflyttas af vinden. Orkidéernas
och asklepiadéernas tunga pollenmassor kunna endast
genom insekters hjelp öfverföras från en blomma
till en annan. Hos Zostera äro frömjölscellerna,
som kringföras med vattnet, rörlika eller trådlika
för att kunna veckla sig kring ett påträffadt märke,
och hos Ruppia finnas båtlika frömjölsceller, hvilka
flyta på vattnet. Frömjöllscellerna äro homologa
med mikrosporerna hos Lycopodiaceae och Rhizocarpeae,
hvilka äfven bildas liksom sporer i allmänhet, genom
4-delning. Se vidare Pollination. O. T. S.
Pollentia, i forntiden stad i Ligurien, vid Tanarus,
bekant genom Stilikos seger öfver Alarik år 403. Orten
kallas nu Pollenzo och ligger i provinsen Cuneo,
nära Bra, samt har ruiner af den antika staden.
Pollenza, stad i nordöstra delen af spanska
ön Mallorca, nära Pollenza-viken (Puerto
menor). Omkr. 8,500 innev.
Pollett (ej Pollet), Johan Frans, militär, född
d. 22 Mars (n. st.) 1729 i
Skeninge, anställdes 1745 såsom fänrik vid regementet
Royal Suédois i Frankrike och tjenade sedan 1757 vid
regementet Royal deux Ponts, der han avancerade till
öfverstelöjtnant (1765). Han fick 1769 öfverstes
rang. 1777 erhöll han på begäran afsked ur fransk
tjenst, hvarvid en årlig pension af 2,400 livres
tillförsäkrades honom. Med franska hären deltog
P. i 1748 års fälttåg i Nederländerna samt 1757–62
i Sjuåriga kriget på den tyska krigsskådeplatsen,
hvarunder han bevistade en mängd fältslag (Rossbach
m. fl.), skärmytslingar och belägringar. Efter
att 1776 hafva blifvit utnämnd till öfverste i
svensk tjenst, sattes han 1777 till kommendant i
Stralsund. I ett bref af d. 14 Maj 1789 kallade Gustaf
III P. »närmare vår person» och under konungens ögon
deltog han derefter i finska kriget samt var derunder
med vid Valkiala, Fredriksham, Viborgska gatloppet
och Svensksund. 1789 befordrades han till generalmajor
och 1790 till generallöjtnant. – P., hvilken 1771
blifvit adlad, afled i Stralsund d. 26 Febr. 1801
(icke 1802). Bland hans barn märkes den bekanta
skriftställarinnan Marianne Ehrenström (se d. o.).
Pollett (ett för Sverige egendomligt ord, af
osäker härledning), stämpladt märke eller kort, som
betecknar, att innehafvaren deraf har att åtnjuta
någon rätt eller förmån vid detsammas aflemnande. I
Sverige nyttjaäes sedan förra hälften af 1600-talet
polletter i ganska vidsträckt omfattning, såsom
bevis öfver verkstäldt arbete eller forsling,
levererade varor o. dyl., men på samma gång såsom
ett slags myntrepresentanter, egnade att ersätta
bristen på verkligt skiljemynt inom de landsdelar,
hvarest de hade sitt omlopp. Polletter gjordes
först af näfver, sedermera mest af koppar, mässing,
läder. De utfärdades förnämligast af de stora
bergverken och bruksegendomarna. 1650–1750 voro
de allmänt gängse inom Dalarnas, Vestmanlands och
Uplands bergslag. Från midten af 1750-talet till
långt in på 1830-talet voro (med stöd af k. bref)
Stora Kopparbergs bergslags polletter gångbara
i nästan hela mellersta Sverige. Sedan midten af
innevarande århundrade har bruket af polletter fått
en annan bestämmelse, näml. att genom tidsbesparing
vid betalnings erläggande underlätta samfärdseln
mellan närbelägna ställen såväl som förbrukningen
af vissa nödvändighetsvaror. Jfr A. V. Stiernstedt:
»Beskrifning öfver svenska kopparmynt och polletter»
(1871–72). – Se vidare Riksdagspollett.
Pollettera, vid jernvägsstation låta mot kontramärke
eller qvitto inregistrera det resgods, som man icke
vill eller icke får medtaga i kupén, eller för hvilket
öfvervigt skall betalas.
Pollination, bot., öfverförandet af frömjölet (pollen,
se d. o.) från ståndareknapparna till pistillernas
märken, är jämte den derpå följande befruktningen den
vigtigaste akten i växtens lif. Homoklin pollination,
d. v. s. frömjölets öfverförande från ståndarna till
pistillen i samma blomma, söker naturen i de flesta
fall undvika, enär, enligt iakttagelser af Darwin
m. fl., frön, som på det sättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
