Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penelopeia l. Penelope, Grek. hjeltes., Odyssevs' sköna och högsinnade maka - Penelopidæ, hokkofoglarna, zool. - Penelopinæ. Se Jakuhönsen - Penester kallades den lifegna, vid jordegendomen fästa, landtbefolkningen i det forngrekiska landskapet Tessalien - Penetrera, genomtränga, intränga i - Peneus. Se Peneios - Penia, hos flere forngrekiska författare armodets gudinna - Penibel, mödosam, plågsam - Penicillium Link, bot., ett svampslägte - Peninsula, halfö - Penitens, bot och bättring - Penjab. Se Pendjab - Penjabi. Se Pendjabi - Penn, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
friarna till välförtjent straff. Se Odyssevs.
A. M. A.
Penelopidae, hokkofoglarna, zool., bilda en
familj inom duffoglarnas ordning och foglarnas
klass. Framtårna äro vid basen mer eller mindre
förenade medelst hud. Klorna äro starkt böjda
och den på baktån befintliga störst. Sporrar
saknas. Vingarna äro korta, hvälfda, rundade,
med de bakre pennorna (7:de–10:de eller 6:te–8:de)
nästan lika långa. Stjerten är tämligen lång och
platt samt består af 12 pennor. Näbben är alltid
hoptryckt. Dit hörande arter (mellan 50 och 60 till
antalet) äro hemma i Nya verlden, med få undantag
i det tropiska området, och lefva företrädesvis i
skogstrakter. De fördelas på tvänne underfamiljer:
jakuhöns (Penelopinae) och hokkohöns (Gracinae).
C. R. S.
Penelopinae. Se Jakuhönsen.
Penester (Grek. penestai, af osäker härledning)
kallades den lifegna, vid jordegendomen fästa,
landtbefolkningen i det forngrekiska landskapet
Tessalien. Med afseende på rättslig och social
ställning liknade penesterna närmast Lakoniens
heloter (se d. o.). De måste mot en viss i
lag bestämd afrad odla sina tessaliska herrars
jord, men kunde af dessa hvarken säljas
eller på annat sätt godtyckligt behandlas.
A. M. A.
Penetrera (Lat. penetrare), genomtränga, intränga i. –
Penetrale, de inre, åt familjelifvet helgade rummen
i ett fornromerskt hus; det innersta (heligaste)
af ett tempel.
Peneus. Se Peneios.
Penia (Grek., fattigdom, armod), hos flere
forngrekiska författare armodets gudinna, hvilken
i en hos Platon framställd myt säges vara förmäld
med Poros, välståndets eller öfverflödets gud, och
med honom hafva sonen Eros (kärleken). Hos andra
skalder gäller P. såsom uppfinnarinna af konster och
yrken eller såsom representant för den sträfsamma
arbetareklassen. P. motsvarar romarnas
Paupertas. A. M. A.
Penibel (Fr. pénible), mödosam, plågsam.
Penicillium Link, bot., ett svampslägte, som är
snarlikt mögelsvamparna, men har befunnits vara
det knoppcellbildande utvecklingsskedet af en till
ordn. Tuberacei bland Ascomycetes hörande liten
svamp. En art, P. glaucum, är en af de svampar,
som allmännast bilda hvad som i dagligt tal
kallas »mögel». Myceliet är trådlikt och starkt
förgrenadt. Från detsamma utgå vinkelrätt ställda,
sporbildande utskott, som gaffelformigt eller
kranslikt förgrena sig och i grenarnas spetsar afsnöra
hela kedjor af knoppceller eller konidier. Analogt
är förhållandet med en annan till samma ordning
hörande, allmän s. k. »mögelsvamp», Aspergillus
glaucus Mich., som är det knoppcellbildande stadiet
af ascomycetesslägtet Eurotium Link. O. T. S.
Peninsula (Lat., af paene, nästan, och insula,
ö), halfö.
Penitens (Fr. pénitence, Lat. poenitentia, ånger,
af poena, bot, straff), bot och bättring,
ruelse, syndabot, botgöring, botöfning, kyrkobot,
kyrkoplikt. I romersk-katolska kyrkan är penitensen
ett sakrament, i kraft af hvilket presten
ålägger biktbarn en bot (vallfärder, fastor, böner,
almosor o. s. v.), hvars fullgörande medför förlåtelse
för begångna synder. Se vidare Aflat, Aflösning
och Bot. – Penitentiär (Fr. pénitentiaire),
som har afseende på medlen for straffångars
sedliga förbättring. – Penitentiärkongresser. Se
Fångvårdskongresser. – Penitentiärsystem. Se
Fängelsesystem.
Penjab. Se Pendjab.
Penjabi. Se Pendjabi.
Penn, William, grundläggaren af och förste
lagstiftaren för staten Pennsylvania, föddes d. 14
Okt. 1644 i London och var son till den äfventyrlige,
genom Cromwells konfiskationer på Irland i hög grad
riktade amiralen Sir William Penn. P. uppfostrades
under strängt puritanskt inflytande, men kom under sin
studietid i Oxford i beröring med qväkaren Thomas Loe,
af hvars läror han tog lifligt intryck. Den öfver P:s
nya åskådning förskräckte fadern sände honom först
till Ludvig XIV:s hof samt derefter till Italien. 1664
återkom han till England, som det tycktes, någorlunda
botad från sina svärmerier. Pestens utbrott i London
1665 förde honom emellertid tillbaka till qväkarna,
och för att ännu en gång draga honom ifrån dem
sände fadern honom 1666 till Ormondes lysande hof på
Irland, med uppdrag att tillika se till de irländska
egendomarna. Ett nytt sammanträffande der med Loe
gjorde emellertid hans omvändelse fullständig,
och 1667 sattes han för en kort tid i fängelse,
emedan han bevistat konventiklar. Befriad genom
sina mäktiga relationer, återvände han till London,
der han uppträdde som predikant och skriftställare,
allmänt aktad bland sina trosförvandter för sin
redbara vandel och framstående vältalighet. 1668
blef han för sin skrift The sandy foundation skaken
insatt i Tower, hvarest han skref den berömda boken No
cross, no crown och försvarsskriften Innocency with
her open face, som förskaffade honom friheten. 1670
satt han åter en tid häktad. Efter sin faders död
(s. å.) blef han egare af en betydande förmögenhet
(1,500 pd st. årligen) samt ärfde en kronofordran å
15,000 pd. Den stränghet, med hvilken parlamentet
under de följande 10 åren uppträdde mot qväkarna,
ingaf P. tanken att i Amerika upprätta ett samhälle,
grundadt på principen om fullständig tolerans för alla
kristna bekännelser, och 1681 erhöll han på begäran
en stor landsträcka långs floden Delawares högra
strand till ersättning för sin kronofordran. Kolonien
hette ursprungligen Sylvania, på grund af sina
skogar, men för att hedra P:s fader tillade konung
Karl II namnet Penn. 1682 afreste P. till sin
besittning. Efter ett besök i New York seglade han
uppför Delaware till det svenska nybygget Upland,
som han gaf namnet Chester. Derefter sammankallade
han en generalförsamling, hvilken antog den af
honom gifna demokratiska författningen, grundvalen
för Pennsylvanias konstituerande. Blott ett vilkor
fordrades för medborgarerätt – kristendom. Dödsstraff,
utom för mord, afskaffades. Med indianerna trädde
P. i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
