Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pedersen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett utdrag af rimkrönikan (fotolit. facsimile 1863,
utg. genom G. E. Klemming). Det har först i senaste
tid blifvit bevisadt, att P. S. är den. som »i pennan
fattat» detta svar, såsom ett slags tolk af konung
Gustafs åsigter. Likaså är den ofulländade krönikan,
som började skrifvas först 1561 och går endast till
1534, grundad hufvudsakligen på berättelser och
meddelanden af konungen sjelf, hvars förtroende
P. S. sålunda i hög grad åtnjutit. Skriften är
affattad i en kraftig och delvis ganska målande stil
samt har värde såsom en hufvudkälla för kunskapen
om Gustafs lif till ofvan uppgifna år. – På grund
af versarnas begynnelsebokstäfver har man af ålder
ansett P. S. såsom författare till psalmen n:o 312
i 1693 års psalmbok. -rn.
Pedersöre (F. Pietarsaari), socken i Vasa län,
Nykarleby domsaga, Pedersöre härad, Finland, bildar
med Jakobstads stadsförsamling samt Purmo 1867 till
kyrkoherdeförsamling bestämda kapell Pedersöre
imperiella pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift,
Jakobstads kontrakt. P. är jämte Mustasaari södra
Österbottens äldsta församling. Befolkningen
svensktalande, 10,776 personer (1885), hvaraf
Jakobstads stadsförsamling utgjorde 2,060
personer. Areal 688 qvkm. A. G. F.
Pedetes. Se Springråttor.
Pedianus. Se Asconius.
Pediatrik (af Grek. pais, barn, och iatrike,
läkekonst), läran om barnsjukdomarna och deras
botande.
Pedieularis Tourn., frier (af Isl. frer, frost
köld), »kallgräs», bot., ett örtslägte, hörande till
nat. familjen Personatae L., kl. Didynamia L., hvars
arter hälst trifvas på fuktig mark och förekomma
talrikast i våra fjällbygder. Endast P. sceptrum
carolinum (se Kungsspira) är högväxt; de andra äro
vanligen lägre örter med parflikiga blad och tämligen
stora, röda (eller gula), 2-läppiga, gapande blommor
med öfre läppen hvalflik och från sidorna hoptryckt
och den nedre utstående, treflikig. Frukten är en
sammantryckt kapsel med sned form och mångfröig. Den
allmännaste är P. palustris L., »kärrfrier»,
»lievarg», som förekommer allestädes i kärr och å
våta gräsmarker. Denna art har grenbärande stjelk,
hvaremot P. silvatica L., »skogsfrier», endast vid
basen har uppstigande, enkla, i toppen blombärande
grenar. De i fjälltrakter förekommande svenska
arterna äro vanligen mindre allmänna. Afkok på kärr-
och skogsfrier anses kunna döda ohyra hos boskap,
O. T. S.
Pediculati, zool., en familj bland de taggfeniga
benfiskarna, utmärkt derigenom att karpalbenen
äro utdragna, hvarigenom bröstfenorna bilda liksom
ett slags armar eller fötter, med hvilka dessa
fiskar fortskaffa sig på bottnen. Denna familj har
enl. Günther ett större antal bisarra fiskformer
än någon annan. Arter af densamma förekomma i alla
haf. De äro samtliga dåliga simmare och hålla sig
dels vid bottnen, dels nära ytan, och då fästa
med armarna vid kringflytande drifved l. dyl. I
Skandinavien finnas två hithörande slägten: Lophius
(se Marulk) samt Antennarius, af hvilket sistnämnda,
till varmare haf hörande slägte en art,
A. histrio L., anträffats ända upp vid norska kusten.
R. L.
Pediculus. Se Löss och Meloë.
Pedites, Lat., fotknektar, hos de gamle romarna
benämning på fotfolket, infanteriet, i motsats till
rytteriet (equites, se d. o.) och marinsoldaterna
(classiarii).
Pedometer (af Lat. pes, fot, steg, och
Grek. metron, mått). Se Stegräknare.
Pedrini, Giovanni, äfven kallad Giampetrino,
italiensk målare af skolan i Milano, hette, efter
hvad man tror, egentligen Giov. Pietro Ricci samt var
lärjunge eller snarare efterhärmare af Lionardo da
Vinci och verksam i Milano 1520–50. En altartafla
i S. Marino i Pavia är daterad 1521. Hans
lefnadsförhållanden äro i öfrigt okända. De
vanligaste bland hans arbeten äro halffigurer med
passivt uttryck, såsom Ecce homo, Mater dolorosa,
Magdalena, Katarina o. s. v. på flere ställen uti
Italien, målade i en kyligt hvit ton och med småaktig
behandling, men dock ej utan värde. Norr om Alperna
finnas af honom en Magdalena och en Katarina i Berlin,
en Madonna i München och en (honom tillskriften)
Fortuna i Stockholm.
Pedro, spansk och portugisisk namnform för Peter.
Pedro Jimenes [chimenes], en sort mildt, sött
malaga-vin af vissnade drufvor.
Pedro-orden, brasiliansk orden, stiftad af kejsar
Pedro I d. 16 April 1826, har 3 klasser: storkors
(endast åt regerande furstar), kommendörer och
riddare. Riddarna bära en ur en antik silfverkrona
uppstigande gyllene fenix, på hvars gröna bröstsköld
synes stiftarens namnchiffer, P. I., och kring
hvars hals och vingar slingrar sig ett grönt
emaljeradt band med inskriften Fundador do imperio
do Brazil. Dekorationen hänger under en gyllene
kejsarekrona, vid hvilken ringen för bandet (grönt,
med hvita kanter) är fäst. De två högre klassernas
dekoration utgöres af en hvit emaljerad femuddig
stjerna med hörnen utfyllda af gyllene strålar samt
i midten den ofvannämnda fenix och rundt om denna
den nämnda inskriften.
Pedum. Se Biskopsskrud.
Pedunculi cerebri. Se Hjernan, sp. 1304.
Peebles [piböls]. 1. (Tweeddale) Grefskap
i södra Skotland, mellan grefskapen Edinburgh,
Selkirk, Dumfries och Lanark. Areal 919 qvkm. 13,822
innev. (1881). Grefskapet omfattar Tweeds öfre floddal
och består till större delen af bergland. Broad Law
(839 m.), s. om Tweed, är högsta berget. Endast
dalarna egna sig för jordbruk, så att knappt 1/6 är
odlad jord. Boskapsskötsel är derför hufvudnäring. –
2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid Eddlestones
förening med Tweed och jernvägen till Edinburgh. 3,495
innev. (1881).
Peel [pil], hamnstad på vestra kusten af britiska ön
Man, förenad med staden Douglas genom jernväg. 3,513
innev. (1881). Sillfiske. På en ö, S:t Patrick’s
isle, utanför staden ligga ruinerna af Peel castle,
fordom säte för earlerna af Derby, samt af katedralen
S:t German
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
