Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Operkel (Lat. operculum, lock) kallas vanligen den egendomliga bildning hos några paleozoiska koraller, som iakttogs först hos Calceola - Opermet (af Lat. auripigmentum). Se Arsenik - Ophelia Sav., zool., ett slägte af i hafvet lefvande maskar - Ophelia chirata Gries., bot., farmak., en i Indiens nordliga bergstrakter växande, 0,60 - 1,00 m. hög, ettårig ört - Ophichthys, zool. Se Ormfiskar - Ophidia. Se Ormarna - Ophioglosseæ R. Br., ormtungefamiljen - Ophiops, zool. Se Lacertidæ - Ophiosaurus ventralis, glas-slån, zool. - Ophiuchus (»Ormkarlen»), astron., bildar med Ormen (Serpens) en stjernbild - Ophiuridea, ormstjernor, zool., en grupp bland sjöstjernorna, Asteroidea - Ophrydeæ Lindl., bot., en grupp af nat. fam. Orchideæ L. - Ophrys L., bot., farmak., ett slägte af nat. fam. Orchideæ L. - Ophthalmica, remedia ophthalimica, kallas med ett gemensamt namn de läkemedel, hvilka användas mot sjukdom i ögonen - Opiat benämnes ett läkemedel, då det såsom hufvudsaklig beståndsdel innehåller opium - Opie, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon fullständig motsvarighet hos nu lefvande koraller.
B. L-n.
Operment (af Lat. auripigmentum). Se Arsenik.
Ophelia Sav., zool., ett slägte af i hafvet lefvande
maskar, hvilket är typen för familjen Opheliadae
bland Polychaetae inom afdelningen Vermes af
leddjuren. Kroppen är sammansatt af jämförelsevis få
segment. Hufvudflikarna äro koniska. Vanligen finnas
ögon, eller ersättas de af 2 behårade, fliklika
känseltrefvare. O. T. S.
Ophelia Chirata Gries., bot., farmak., en i Indiens
nordliga bergstrakter växande, 0,60–1,00 m. hög,
ettårig ört, hörande till nat. fam. Gentianeae Juss.,
kl. Pentandria L. Stjelken är korsvis förgrenad,
och genom de nedre grenarnas förlängning bildas
en jämntoppad qvast, uppbärande gula, fyrflikiga
blomkronor. Örten, herba Chiratae (Chirettae
l. Chiraytae), insamlas under eller efter blomningen
och torkas samt användes för sin starka bitterhets
skull i form af infusion såsom ett magstärkande medel,
icke blott i sitt hemland, utan äfven i England,
der drogen är officinel. O. T. S.
Ophichthys, zool. Se Ormfiskar.
Ophidia (af Grek. ofis, orm). Se Ormarna.
Ophioglosseae R. Br., ormtungefamiljen, bot., en
kryptogamisk familj, som skiljer sig från öfriga
ormbunkar derigenom att förbrodden (proembryo)
befinner sig under jorden samt är knöllik och
hvitaktig. I densamma sitta antheridier och
arkegonier helt och hållet eller till största delen
insänkta. Hvarje år framkommer endast ett blad,
hvilket behöft 3–4 år till sin utveckling. De
fruktbärande bladen äro delade i en steril och en
sporbärande del. Den förra, »skifvan», utgör den
bakre, den senare, »axet», den främre delen af
stambladet. Sporgömmena äro oskaftade, 2-radiga,
klotrunda. De sakna ring och svepefjäll samt utsläppa
sporerna genom en tvärgående spricka, som delar
gömmets vägg i 2 halfvor. Hit höra i svenska floran
slägtena Botrychium Sw., låsbräken, som utgöres af
lågväxta ormbunkar med 1 till flere gånger pardelad
skifva och pargrenigt, vipplikt ax, samt Ophioglossum
Tourn., ormtunga, läketunga, som har äggrund-aflång,
helbräddad skifva och jämnbredt, långskaftadt ax.
O. T. S.
Ophiops, zool. Se Lacertidae.
Ophiosaurus ventralis, glas-slån, zool., hör till
familjen sidveckade (Zonuridae) inom ödlornas ordning
(Sauria) och kräldjurens klass. Ben saknas alldeles,
och gomtänderna bilda flere rader. Färgen vexlar
i brunt och gulaktigt, svart och gult äfvensom
hvitaktigt och svart. Längden öfver 1 m. Arten
är hemma i Nord-Amerikas sydliga delar på torra
ställen. Svansen är mycket skör och går lätt
af. C. R. S.
Ophiuchus (»Ormkarlen»), astron., bildar med Ormen
(Serpens) en stjernbild, som å ömse sidor om eqvatorn
sträcker sig mellan 15 och 19 timmars rektascension
och är belägen s. om Herkules, n. om Skorpionen och
Skytten, ö. om Örnen och Sobieskis sköld samt v. om
Vågen, Jungfrun och Bootes. O. innehåller icke någon
stjerna af första storleken. E. J.
Ophiuridea, ormstjernor, zool., en grupp
bland sjöstjernorna, Asteroidea, en klass af
tagghudingarna, Echinodermata, hafva cylindriska,
ormlikt böjliga armar, hvilka äro skarpt begränsade
från den platta kroppsskifvan och ej innehålla
några förgreningar eller fortsättningar af
tarmkanalen. Genom armarnas stora rörlighet kunna
ormstjernorna lätt nog förflytta sig bland växterna
på hafsbottnen. Ambulakralfåran är betäckt af
buksidans hudsköldar, hvarför ambulakralfötterna stå
ut från armarnas sidor. Ändtarmsöppning saknas. Denna
grupp omfattar många slägten (Ophiura, Ophioglypha,
Ophiolepis, Ophiocoma, Ophiothrix m. fl.), hvilkas
arter förekomma i alla haf, dock ymnigare i de
varmare. O. T. S.
Ophrydeae Lindl., bot., en grupp af
nat. fam. Orchideae L., hvilkens arter hafva
stamknölar under jorden och en enda upprätt
ståndareknapp, hvars bas är orörligt fäst öfver
märket. De skaftade pollenmassorna äro korniga. Hit
höra slägtena Orchis, Anacamptis, Gymnadenia,
Coeloglossum, Platanthera, Nigritella, Ophrys,
Chamorchis och Herminium inom svenska floran.
O. T. S.
Ophrys L., bot., farmak., ett slägte af
nat. fam. Orchideae L., kl. Crynandria L., som har
blomkalkens blad utbredda, de 3 yttre ofta gröna och
de 2 öfre i inre kransen mycket smala samt det 3:dje
(läppen) rigtadt snedt nedåt, platt, 3-klufvet. Af
detta slägte finnas i Europa omkr. 18 arter, af hvilka
några torde vara hybrida former. De utmärka sig ofta
genom egendomlig form, teckning och färg på läppen,
hvarigenom denna vid hastigt påseende erinrar om
någon insekt. Den enda svenska arten är O. myodes
L. (O. muscifera Huds.), som växer på fuktiga ställen
och kallas flugblomster, emedan läppen liknar en
fluga. Det är en medelstor ört med 2 hela, rundade
stjelkknölar, några få, aflånga blad och blommorna
i ett smalt glest ax. Andra, i mellersta och södra
Europa förekommande, arter hafva blommor, som erinra
om andra insekter, t. ex. bin (O. apifera Huds.),
humlor eller bromsar (O. bombyliflora Lk.), spindlar
(O. aranifera Huds.) o. s. v. Deras stamknölar lemna
drogen saleb (se d. o.). O. T. S.
Ophthalmica, remedia ophthalmica, kallas med ett
gemensamt namn de läkemedel, hvilka användas mot
sjukdom i ögonen (Grek. ofthalmos). Dessa medel
kunna vara af många slag, t. ex. zinklösningar,
blyvatten, atropinlösningar o. s. v., hvilka
nyttjas till omslag eller tvättningar å ögonen
(»ögonvatten», collyrium) eller till indrypning i dem
vid inflammationer i ögats yttre eller inre delar.
O. T. S.
Opiat benämnes ett läkemedel, då det
såsom hufvudsaklig beståndsdel innehåller
opium. t. ex. opiibröstkakor, Roséns bröstdroppar
m. fl.
Opie [åpi], John, engelsk målare, f. 1761, d. i
London 1807, hade d:r Wolcot (skalden Peter Pindar)
att tacka för uppfostran och beskydd i ungdomen. Denne
förde honom 1780 till London och presenterade honom
för Sir Joshua Reynolds. O:s rykte var snart stadgadt,
och han väckte betydligt uppseende i London alltifrån
1782, då han först uppträdde som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
