Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obadja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Obernyik [å’bernjik], Károly, ungersk dramatiker,
f. 1820, d. 1855, fäste rika förhoppningar vid sig
genom skådespelet Föur és por (Magnat och bonde)
och lustspelet A nötlen férj (Ungkarlen), bägge
prisbelönta af Ungerska akademien, samt det såsom
klassiskt ansedda sorgspelet Brankovics György.
Oberon. Se Elfva.
Ober-Pfalz (officielt O. und Regensburg),
regeringsområde i konungariket Bajern, begränsas af
Ober- och Mittel-Franken, Ober- och Nieder-Baiern samt
Böhmerwald och består af det gamla Öfre Pfalz (som
Bajern förvärfvade 1623), den forna fria riksstaden
Regensburg, biskopsstiftet Regensburg, furstendömet
Sulzbach samt delar af det gamla hertigdömet
Bajern och hertigdömet Neuburg m. m. Areal 9,663
qvkm. 537,990 innev. (1885). Hufvudstad är Regensburg,
men appellationsdomstolcns säte är Nürnberg.
Ober-Salzbrunn. Se Salzbrunn.
Oberstein [-stajn], stad i oldenburgska
furstendömet Birkenfeld, på bägge sidor om
floden Nahe. 4,803 innev. (1880). Agatsliperi,
stensnideri samt tillverkning af tombak- och
bijouteriartiklar. Agaterna erhöllos förr från
trakten, men införas numera jämte andra stenar från
Brasilien, Indien och Böhmen.
Oberthür, Karl, tysk harpist, f. i München 1819,
bosatte sig 1844 i London, der han lefver såsom en
ansedd virtuos och lärare, och hvarifrån han ofta
gjort konstresor till kontinenten. Hans kompositioner
äro mest skrifna för harpa, men han har äfven skrifvit
pianostycken, visor, uvertyrer, en mässa, en legend
och en opera (Floris de Namur). A. L.
Obesitas, Lat., fetma, fettsot. Se Korpulens.
Obestruket rum, befästningsk. Se Död vinkel.
Obiit, Lat., han (hon) dog.
Obituarium, Med. Lat., förteckning på aflidna,
själamäss-bok.
Obiviken. Se Ob.
Obj. Se Ob.
Objekt (af Lat. objectum, något, som är beläget
midt emot), föremål (för en verksamhet). 1. Filos.,
innehållet i ett förnimmande eller viljande,
tänkt såsom i något afseende motsatt sjelfva det
förnimmande och viljande väsendet (subjektet). –
Om förhållandet mellan subjektet och objektet lärde
Boström, att subjektet ursprungligen är bestämdt af
ett innehåll. Men endast för ett ändligt subjekt,
såsom det menskliga, och äfven här egentligen blott
i lägre former af förnimmande och viljande framträder
detta innehåll såsom motsatt subjektet. Denna motsats
skall då förklaras, ej ur förnimmandet såsom sådant,
utan ur dess ändlighet. En följd af denna är att
menniskan kan utvecklas till verklig medvetenhet
endast genom att fatta sitt innehåll såsom sig motsatt
– såsom ett objekt. I öfrigt fasthåller Boström den
redan af Schelling och Hegel framställda läran att
innehållets egenskap att framträda som ett subjektet
motsatt objekt är en form af dess potentialitet;
men denna senare, anmärker han, är möjlig endast
inom ändlighetens verld och hos ett ändligt
förnimmande. Det absoluta subjektets innehåll är
ej subjektet motsatt, följaktligen ej häller ett
egentligt objekt, utan är något för subjektet inre och
med detsamma helt och hållet samstämmigt. – 2. Gramm.,
den satsdel, som uttrycker innehållet eller föremålet
för den i satspredikatet uttalade handlingen eller
det deri uttryckta tillståndet. Egentligen utgör
det sålunda en komplettering eller begränsning af
predikatsverbet och bör derför närmast underordnas det
allmänna begrepp, som man kallar adverbial (adverb),
emedan dermed menas hvarje kompletterande eller
förtydligande bestämning till predikatet. I allmänhet
kunna med olika (syntetiskt eller analytiskt) bildade
kasus uttryckta talesätt beteckna objektsförhållande,
t. ex. slå till någon ungef. = slå någon; hålla
med någon (Lat. facere cum aliquo, stare ab aliquo)
ungef. = gilla någon; tycka om någon eller hålla af
någon ungef. = älska någon; begagna sig af något (=
Lat. uti aliqua re) ungef. = bruka något, o. s. v.;
och man kan af dylika exempel finna, att det är
möjligt att härleda den specifikt objektiva kasus,
som kallas ackusativ, ur rums-kasus. Emellertid
menar man med a) ackusativ-objekt l. direkt
objekt ett sådant objekt, som under vissa
förhållanden utgör en nödvändig bestämning till
ett transitivt verb för att uttrycka det föremål,
hvarpå subjektets i verbet uttryckta handling är
riktad eller syftar, t. ex. hästen drager vagnen.
Ett annat slags ackusativobjekt är det s. k. inre l.
innehålls-objektet, som har vidsträckt användning
i synnerhet i de gamla språken. Det förekommer
efter både transitiva och intransitiva verb för
att uttrycka det i verbet befintliga verksamhets-
eller tillståndsbegreppet eller predikatets handling
åtföljande omständigheter, t. ex. Lat. (longam)
viam ire = gå en (lång) väg. Ackusativen, vare sig
den är lika med nominativen (så mest i de moderna
språken) eller ej, kan, så vidt objektsförhållandet
icke är uttryckt med ett genomskinligt rums-uttryck,
sägas vara det direkta objektets grammatiska kasus,
uttryckande det förhållande, i hvilket subjektet i
en sats genom predikatet är till ett annat föremål,
b) Dativ-objekt, indirekt l. hänsigts-objekt
uttrycker den person eller sak, med hänsyn till
hvilken något är eller sker. Den mest bekanta
formen för dativ-objekt är den, som förekommer vid
verb, som betyda gifva o. s. v., och uttrycker den
(det), åt hvilken (hvilket) något gifves o. s. v.
1. L. H. Å. 2. K. F. J.
Objektiv (se Objekt). 1. Filos., som är eller hänför
sig till ett objekt, betraktadt ur innehållets,
ej ur den uppfattandes eller viljandes (subjektets)
synpunkt; oberoende af subjektiva vilkor; som ej
har betydelse blott för den ene eller den andre,
allmängiltig, sann, verklig. – Objektiva grunder
kallas sådana grunder, som kunna fattas af en hvar,
i motsats till subjektiva grunder, som väl hafva sin
fulla giltighet och förtjena allt afseende, men ej
kunna framläggas för eller fattas af andra än dem,
som i saken äro särskildt intresserade eller till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
