Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nerver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn af ischias (se Höftvärk), sträckande
sig utefter bakre sidan af benet, hvaremot
värk i främre lårbensnerven kallas ischias
antica eller kruralnevralgi. Häftiga,
borrande smärtor i fötter, tår eller andra
kroppsdelar bero stundom på ryggmärgslidande,
särskildt tabes. Nevralgiernas botemedel måste
naturligen rätta sig efter orsakerna. De bestå
i antiflogos vid inflammationer, opiat, subkutana
morfininsprutningar, elektricitet och, i mycket svåra
fall, nervtänjning, nevrotomi och nevrektomi (se
dessa ord). – Nervsmärtans motsats är anestesi (se
d. o.) l. känslolöshet. Muskelkänsligheten kan äfven
lida så, att den för en rörelse behöfliga kraften
icke afväges, utan rörelsen blir för stark eller för
svag, hvarigenom ataxi, eller en viss oregelbundenhet
i rörelsen, uppstår.
De motoriska nerverna, rörelsenerverna, visa
sin sjuklighet såväl genom stegrad verksamhet
(kramp, konvulsion) som genom försvagad eller
upphäfd verksamhet (pares och paralysi, eller
förlamning). Äfven här kan orsaken vara periferisk
(d. v. s. träffande nervstammen under dess förlopp)
eller central (i hjerna eller ryggmärg). Dessutom
finnas reflexkramp och reflexförlamning, beroende
på en periferisk retning af känselnerver, som genom
s. k. reflex öfverföres till rörelsenerver. Krampen
består i sammandragning (kontraktion) af muskler
antingen ihållande (tonisk kramp) eller ryckvis
(klonisk kramp). Båda förekomma t. ex. vid
fallandesot, endast tonisk kramp vid tetanus
(stelkramp). Bland mera vanliga, ofta länge ihållande
krampformer må nämnas »mimisk ansigtskramp»,
eller tic convulsif, en kramp i facialisnerven med
ofrivilliga ryckningar i ansigtsmusklerna; tremor,
eller darrning i händer eller hela kroppen genom
ålderdom, utsväfningar, förgiftning med alkohol,
opium, qvicksilfver m. m.; paralysis agitans, en med
förlamning slutande svårare darrning; salaamkramp i
nervi accessorii Willisii, framkallande nickningar
af hufvudet; skrifvarekramp, eller skrifvaresjuka,
ryckningar och ojämna rörelser i fingrarna och
handen vid skrifning; chorea, danssjuka, veitsdans,
med slängande och ryckande ofrivilliga rörelser i en
arm eller ett ben eller i hela kroppen vid försök
att utföra en bestämd rörelse; trismus, munläsa,
ihållande sammandragning af tuggmusklerna vid
vattuskräck, hos späda barn (trismus neonatorum),
m. m.; eklampsi, eller konvulsioner, hos
barnaföderskor, hos barn vid maskretning m. m.;
hysterisk kramp, allmänna konvulsioner med bibehållet
medvetande hos hysteriska personer, och katalepsi,
eller en egendomlig passiv stelkramp hos sinnessjuka
och hypnotiserade. Krampens botemedel måste vexla
efter de olika orsakerna. Såsom allmänt krampstillande
medel räknas bl. a. opiat, kloroform, varma bad
och elektricitet. – Motorisk förlamning (paralysi,
akines) uppkommer vid hvarje genomskärning af en
rörelsenerv till följd af bristande ledning från
hjernan till musklerna, genom starkt och ihållande
tryck på nerven (foten domnar, »sofver», vid tryck på
de stora nervstammarna i benet) och vid alla skador
å nerven, hvilka upphäfva hans ledningsförmåga,
samt indirekt vid skador å de motoriska
centralapparaterna i hjernan (cerebral förlamning)
och ryggmärgen (spinal förlamning). Förlamning i blott
den ena kroppshalfvan eller i arm och ben på samma
sida kallas hemiplegi, i blott en extremitet eller en
nervs område monoplegi, i två motsvarande nervområden
på båda sidor paraplegi; ofullständig förlamning
kallas pares. Paraplegi i undre extremiteterna beror
oftast på ryggmärgslidande, men är någon gång ett
slags reflexförlamning, beroende på sjukdomar i
lifmodern, blåsan, njurarna eller könsorganen. Det
förnämsta medlet mot förlamningar är elektricitet.
F. B.
Nervslag (apoplexia nervosa), med., kallas, till
skilnad från blodslag genom hjernblödning, ett
slagliknande anfall hos nervösa, ofta hysteriska
personer, beroende på en sannolikt genom kramp i de
vasomotoriska nerverna hastigt uppkommen hjernanemi,
som framkallar susningför öronen, svartnande för
ögonen, förlust af medvetandet, blek ansigtsfarg,
kallsvett, liten puls m. m. En sådan slagattack
häfves bäst genom att man håller hufvudet lågt, genom
frotteringar, starka luktmedel m. m. Den efterlemnar
ingen förlamning, såsom blodslaget vanligen gör. F. B.
Nervsträckning. Se Nervtänjning.
Nervsvaghet, nervslapphet, nervositet (nervositas,
nevrasteni), med., visar sig i ett känsligt och
lättretligt nervsystem samt uppkommer genom
ärftligt anlag, bristande föda, dålig luft,
nattvak, ansträngande arbete, men framförallt genom
dryckenskap, sexuella utsväfningar samt genom tärande
sjukdomar och botas genom ett sundt lefnadssätt, frisk
luft, stärkande diet, kina, jern, badkurer m. m. F. B.
Nervsvulst. Se Nervsjukdomar.
Nervsystem, anat., sammanfattningen till ett helt af
alla nervösa bildningar i de högre djurens eller i
menniskans kropp. Man skiljer mellan detta systems
centrala delar, som äro hjerna och ryggmärg, och
dess periferiska, eller nerverna, till hvilka då
räknas gangliesträngen och dess grenar. En annan
indelning är den, då man såsom enhet uppfattar å
ena sidan hjerna och ryggmärg med från dem utgående
nerver: det cerebrospinala systemet, och å den andra
gangliesträngen med dess utbredning: det sympatiska
systemet. I rätt vigtiga afseenden, såväl anatomiska
som fysiologiska, afvika de från hvarandra, men höra
dock oskiljaktigt samman. Systemet, sammanfattningen,
inom alla hithörande nervösa bildningar ligger mer
deruti att de, likväl med en del modifikationer,
alltigenom äro likartade och fungera på samma
sätt; att de oafbrutet sammanhänga både genom sina
elementardelar och i sin yttre anordning; att tre
väsentligen olika hinnor (se Hjernhinnor) omgifva
centralmassorna och från dessa såsom höljen öfvergå
på och följa nerverna; samt att systemets delar
intränga i kroppens alla organ och på dem alla, direkt
eller indirekt, utöfva ett väsentligt inflytande.
G. v. D.
Nervtråd, Se Nervväf.
Nervtumör. Se Nervsjukdomar.
Nervtänjning, nervsträckning, kirurg., en modern
metod att blotta en hufvudnerv, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
