Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nerver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grepp kan retas till verksamhet, så äro de verkningar,
genom hvilka nerven försättes i verksamhet, af
flerfaldiga slag, t. ex. elektricitet, mekaniska
medel, värme, kemiska ämnen. Om dem alla gäller,
att de måste inverka med en viss plötslighet för att
framkalla någon verkan. En mycket lindrig stöt är
alldeles tillräcklig att hos nerven framkalla en stark
verksamhet, men ett småningom och mycket långsamt
stegradt tryck kan höjas till ett betydligt mått,
utan att någon nervverksamhet deraf blir en följd. På
nerven, likasom på muskeln, verkar en elektrisk ström
retande, endast då dess styrka plötsligt höjes eller
sänkes. Då strömmen med oförändrad kraft går genom
nerven, verkar den deremot i regeln icke retande, för
så vidt icke dess styrka är mycket stor. Vid slutning
framkallar strömmen endast vid sin negativa pol och
vid öppning endast vid sin positiva en verksamhet
hos nerven. Denna verksamhet sprider sig sedan från
detta primärt retade ställe med en viss hastighet
längs hela nerven åt bägge sidor. Denna hastighet,
hvilken, likasom muskelns latenstid, vexlar rätt
mycket under inflytande af åtskilliga omständigheter,
kan i allmänhet hos menniskan uppskattas till 30 à
40 meter i sekunden. – Då nerven är i verksamhet,
framträder hos honom sjelf med säkerhet ingen annan
yttring deraf än en elektrisk strömfluktuation,
aktionsströmmen, hvars allmänna lagar för nerven
äro desamma som för muskeln. För öfrigt har man inga
andra säkra tecken på att en nerv genom något slags
retning bringats till verksamhet än verksamheten hos
det organ, till hvilket nerven löper. – Om en nerv
afskäres, degenererar (urartar) den del af honom,
som icke mera står i samband med de ganglieceller,
från hvilka ifrågavarande nerv närmast har sitt
ursprung. Å andra sidan läkas båda stumparna af en
afskuren nerv mycket lätt åter tillsammans, till och
med om de ligga tämligen långt från hvarandra. –
2. Bot. Se Blad, sp. 644, och Bladskelett.
G. v. D. R. T-dt.
Nervfeber. Se Tyfus och Tyfoidfeber.
Nervi, stad uti italienska prov. Genua, 12 km. ö. om
Genua, vid jernvägen emellan Genua och Pisa. 3,745
innev. (1881). För sitt utmärkta klimat besökes det
som vinterkurort.
Nervier (Lat. nervii), keltiskt folk i Gallia
belgica, på ömse sidor om Sabis (Sambre). De voro
tappra och krigiska och före Caesars tid så mäktiga,
att de kunde ställa 50,000 man i fält, men blefvo i
en förtviflad strid mot romarna (57 f. Kr.) nästan
tillintetgjorda. Deras hufvudstad var Bagacum (Bavay).
Nervinflammation. Se Nervsjukdomar.
Nervkitt. Se Nervväf.
Nervknut. Se Ganglion.
Nervmärg. Se Myelin.
Nervositet. Se Nervsvaghet.
Nervsjukdomar. Läran om nervsjukdomar, eller
nevropatologien i vidsträckt mening, omfattar hela
nervsystemets sjukdomar, således både hjernans,
ryggmärgens och nervernas, men i inskränkt mening,
såsom ordet här tages,
endast nervernas och bland dessa blott de allmänna
sensitiva och motoriska nervernas, under det
sjukdomarna hos de speciella sinnesnerverna hänföras
till sinnesorganens sjukdomar. Till nervsjukdomar
räknar man dock äfven några sjukdomar, hvilka angripa
nervsystemet i allmänhet, utan att deras anatomiska
utgångspunkt är bestämd (såsom epilepsi, eklampsi,
hysteri, katalepsi, tetanus. chorea m. fl.) eller ock
beroende på allmän blodförgiftning (såsom vattuskräck
och förgiftning med morfin, alkohol, kokain, bly,
arsenik m. m.). – Nervinflammation (nevritis)
uppkommer oftast genom direkt skada på nerven genom
stickning, skärning, klämning, muskelansträngning,
fortplantning af inflammation i omgifvande väfnader
eller, någon gång, förkylning. Symtomen äro värk,
ömhet, svullnad, ofta äfven feber, beroende på
inflammationens utbredning. Stundom uppträder bältros
vid den inflammerade nervens ändgrenar. Nevriten
kan hafva akut eller kroniskt förlopp och botas
med antiflogistiska medel, elektricitet, massage
m. m. – På nerverna förekomma svulster (tumörer),
som äro sammansatta antingen af nervtrådar (nevrom),
bindväf (fibrom), slemväf (myxom) eller elakartade
celler (sarkom och carcinom). – Nevralgier,
eller nervsmärtor, äro bland de mest förekommande
nervsjukdomar och kunna uppstå af mångahanda orsaker,
såsom blodbrist, öfveransträngning, förkylning,
inflammation, blodförgiftning vare sig genom
något smittämne, såsom frossa, eller andra gifter,
t. ex. bly (blykolik), retning genom svulster och
skadade tänder m. m. De nevralgiska smärtorna äro
vanligen intensiva, komma i paroxysmer med fria
mellantider, såsom i frossa och tic douloureux,
sitta icke alltid på samma ställe som orsaken, utan
ofta i nervens periferiska ände, då orsaken sitter
närmare nervens utgångspunkt från hjernan eller
ryggmärgen. Ofta träffas särskilda smärtpunkter,
ömmande för tryck, der nerven passerar någon trång
kanal; stundom framkallas smärta genom sympati
äfven i aflägsnare, icke angripna nerver. En af
de svåraste nevralgierna är den, som förekommer
i ansigtet i grenar af nervus trigeminus, och
som benämnes Fothergills ansigtssmärta eller Tic
douloureux (se Ansigtssmärta). Beroende på
lönnfrossa förekommer ofta en intermittent nevralgi
i frontalnerverna, d. v. s. i pannan ofvanför
ögonen. Denna botas med kina. Värk i tinningen
och halfva hufvudet kallas hemikrani eller migrän
(se d. o.). Beroende på bleksot förekommer ofta
en nevralgi i venstra sidan, kallad interkostal
nevralgi. Nevralgi i bröstkörteln, mastodyni,
beror på inflammation eller börjande kräfta
m. m. Nevralgi i magsäcken (kardialgi) framkallas
af magkatarr, magsår, kräfta m. m.; i tarmarna
(kolik) af gaser, förstoppning, tarmvred, ileus,
blyförgiftning m. m.; i lefvern och gallgångarna
af gallsten (gallstenskolik); i njurarna af sten,
grus m. m. (njurstenskolik); i lifmodern af svår
menstruation, barnsbörd, tumörer m. m. I nedre
extremiteterna, företrädesvis utefter den stora
höftnerven (nervus ischiadicus), kan uppkomma en
svår nevralgi, som fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
