Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minos, sagokung på Kreta - Minot, Laurence - Minotaurus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staten hvart åttonde år en tribut af sju ädelborna
ynglingar och lika många ungmör att offras åt
vidundret Minotauros (se d. o.). Sin död skall
han hafva funnit på Sicilien under förföljandet af
Daidalos (se Daedalus) och sattes i underjorden
jämte Rhadamantys och Aiakos till domare öfver
de aflidne. A.. M. A.
Minot, Laurence, engelsk skald i 14:de årh.,
diktade 10 sånger öfver de segrar, som Edvard III
vann i sina krig mot Skotland och Frankrike. Dessa
ganska förträffliga segerballader, som kunna anses
för de första sjelfständiga yttringarna af engelskt
skaldskap, äro diktade på versformer med rim och
alliteration samt på en ej svårtydd engelska,
som närmar sig den skotska dialekten. M:s sånger
upptäcktes 1775 af Tyrwhitt och utgåfvos af Ritson
1796 (2:dra uppl. 1825).
Minoauros (Grek.; Lat. Minotaurus, d. v. s. Minos’
tjur), enligt sagan ett forntida vidunder på Kreta
med tjurhufvud och menniskokropp, en frukt af den
onaturliga förbindelsen mellan Pasifaë, konung Minos’
gemål, och en tjur, hvilken Poseidon, på Minos’ bön,
låtit uppstiga ur hafvet till tecken att gudarna
beskärde honom väldet öfver Kreta. M. inneslöts i den
af Daidalos byggda labyrinten och bespisades dels med
lifdömda brottslingar, dels med de sju ynglingar och
flickor, hvilka Minos (se denne) för sådant ändamål
utkräfde af Athen, tills odjuret slutligen dödades af
Thesevs (se denne). Till grund för sagan om M. ligger
den på Kreta från Fenicien införda moloksdyrkan och
dennas slutliga undanträngande genom grekisk odling.
A. M. A.
Minposition. Se Mina, krigsv.
Minsk. 1. Guvernement i vestra Ryssland,
begränsadt af Vilna, Vitebsk och Mohilev i n. och
ö. samt Tjernigov, Kiev. Volynien och Grodno i s. och
v. Areal 91,405 qvkm. Guvern. består af tvänne olika
delar: den nordvestra, ett högland emellan Njemens
och Dnjeprs flodområden, upptagande 1/5 af arealen och
bestående af tertiära bildningar (merendels lerjord),
samt den sydöstra delen, 4/5 af arealen, som bildar
ett af stora skogar och kärr betäckt lågland, kalladt
poljesje, ur hvilket här och der sandkullar uppstiga
liksom öar. Tillsammans upptaga kärr 15 proc. och
sumpiga skogar ej mindre än 55 proc. af M:s hela
areal (60–70 proc. i somliga kretsar). Klimatet är
ganska strängt och ohelsosamt. Kommunikationerna äro
mycket bristfälliga. Jernvägen från Polen till Moskva
följer ofvannämnda högland förbi hufvudstaden Minsk,
och en annan går från Libau till Lill-Ryssland äfven
förbi staden Minsk. Två stora bifloder till Dnjepr:
Beresina och Pripet, båda segelbara, med en mängd
tillflöden, af hvilka flere också äro segelbara, äro
de naturliga afloppen for kärren. Genom kanaler
har man ock torrlagt en del af dessa. Dnjepr
flyter längs sydöstra gränsen, Njemen på den
nordvestra. De till Östersjön flytande Düna och
Weichsel äro genom tre kanaler förenade med Dnjeprs
bifloder. Guvernementets befolkning, omkr. 1,570,000
pers., består af hvitryssar,
omkr. 67 proc., polacker, omkr. 11 proc.,
judar. omkr. 10 proc., lillryssar, 5 proc.,
och storryssar, 2 proc., derjämte litaver,
tatarer och tyskar. Åkerbruk är jämte
skogsafverkning hufvudnäring; binäringar äro jagt, fiske,
biskötsel, timmerflottning. Industrien är obetydlig. –
2. Hufvudstad i nämnda guvernement, vid en biflod
till Beresina och vid jernvägarna Moskva–Varsjav
samt Libau–Charkov. Omkr. 53,000 innev., deraf
1/4 judar. Säte för en grekisk-rysk och en katolsk
biskop. Manufakturerna äro obetydliga, handeln
deremot, sedan jernvägarna anlagts, ganska stor.
Minskola. Vid svenska flottans stationer i Stockholm
och Karlskrona finnas minskolor inrättade för
såväl officerarnas som underofficerarnas och
manskapets undervisning i minväsendet. Skolorna
äro indelade i en »lägre» och en »högre»
minkurs samt i 3 klasser: minörsklassen,
underofficersklassen och officersklassen.
L. H.
Min son på galejan, titeln på en humoristisk
reseskildring af J. Wallenberg (se denne).
Minsta qvadratmetoden, matem. Vid ett stort antal
problem inom fysiken och astronomien samt äfven
inom andra vetenskaper, t. ex. statistiken, är det
nödvändigt att bestämma de sökta storheterna ur
eqvationer, hvilkas koefficienter erhållits genom
experiment eller observation, och hvilka antagligen
äro behäftade med vissa fel. Någon fullt exakt
lösning i vanlig mening är derför icke möjlig, utan
man söker i stället erhålla ett antal eqvationer,
som är större än de sökta storheternas antal, och
använder sedan en särskild metod för att uttrycka
dessa storheter med minsta möjliga fel, äfvensom
beräkna felens sannolika värden. Denna metod kallas
minsta qvadratmetoden. Namnet beror derpå att metoden
förutsätter summan af de begångna felens qvadrater
vara den minsta möjliga, eller, hvilket är detsamma,
metoden antager, att aritmetiska mediet är det
sannolikaste värdet på en storhet, hvilken blifvit
flere gånger med olika resultat uppmätt. Antaga
vi t. ex., att tre olika mätningar af en storhet x
gifvit till resultat x1, x2 och x3, så bör enligt
minsta qvadratmetoden
(x - x1)2 + (x - x2)2- + (x - x3)2
vara ett minimum, hvilket enligt differentialräkningen
innebär
2(x - x1) + 2(x - x2) + 2(x - x3) = 0
eller
| x = | x1 + x2 + x3 –––––––– 3 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
