Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minbrunn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökningsmetoder som beträffande kunskapen om
de kristallografiska lagarna, började äfven den
fysikaliska kristallografien att utbildas. Nära
beslägtad med sistnämnda undersökningsmetod är äfven
den mikroskopiska undersökningen, som infördes af
engelsmännen Brewster och Sorby samt derefter
utbildats af tyska forskare. Denna medförde bl. a. en
fullständig omgestaltning af kännedomen om mineralens
utbredning, i det att många sådana mineral, hvilka
förut voro bekanta endast från några få ställen,
befunnos vara mycket vanliga beståndsdelar af
jordskorpan. – Mineralens utvecklingshistoria
(paragenesis) kunde icke så tidigt som öfriga
grenar af mineralogien göras till föremål för
studier på grund af svårigheterna, som möta vid
såväl iakttagelser som experiment. Bischoff var
den förste, som framhöll vigten af denna del af
vetenskapen och ökade kunskapen derom genom en mängd
kemiska undersökningar. Denna befordrades ännu mera
genom den af Daubrée införda syntetiska metoden,
genom hvilken den konstgjorda framställningen af
mineralen utföres under förhållanden, hvilka så
mycket som möjligt öfverensstämma med de naturliga.
Hj. Sj.
Mineraloljor, gemensamt namn på de kolväten, som
förekomma i bergolja och dess destillationsprodukter,
äfvensom på alla de kolväten, hvilka erhållas genom
att tjära destilleras af stenkol, brunkol, torf,
bituminösa leror och skifferarter m. m. Rörande de
förstnämnda samt stenkolsoljorna se Bergolja, Fotogen
och Stenkolstjära. De ur tjära från brunkol, cannel-
och bogheadkol, torf och bituminösa bergarter erhållna
oljorna uppdelas efter kokpunkt och egentlig vigt
i benzin (kokp. 80°–170°, eg. vigt 0,71–0,75), som
hufvudsakligen användes till lösningsmedel för fetter,
hartser o. d., fotogen (kokp. 170°–220°, eg. vigt
0,75–0,82) och solarolja (kokp. 220°–290°, eg. vigt
0,82–0,88), hvilka användas som lysoljor. Solaroljan
bör vara fri från fasta kolväten (paraffin). De
anförda siffrorna för kokpunkt och egentl. vigt
äro endast ungefärliga, men visa dock, att de ur
ofvannämnda råämnen framställda destillaten ej
äro fullt identiska med de lika benämnda varor,
som erhållas ur amerikansk bergolja. Dessa
mineraloljor, som ofta kunna särskiljas från
petroleum och stenkolsolja genom sin egendomliga, om
rättika påminnande lukt, förfalskas stundom medelst
tillsats af feta oljor, hvilka upptäckas genom sin
egenskap att med alkalier bilda tvål eller såpa.
S. J-n.
Mineralsyror, kem., oorganiska syror, i motsats
till organiska.
Mineralvatten, kem., sådana slag af naturligt eller
med konst eftergjordt källvatten, som äro rika på
upplösta salter och användas till medicinskt bruk
eller som läskevatten. Halten af upplösta salter är
högst olika hos olika vatten och synes i många fall
variera hos ett och samma vatten, ehuruväl å andra
sidan salthalten hos vissa slag af mineralvatten är
märkvärdigt konstant. Följande tabell utvisar den
ungefärliga salthalten på 1 liter vatten.
| Utländska: | |||||
| Bilin | 5 | gram. | Marienbad | 9,6 | gram. |
| Eger | 5,5 | " | Saidschütz | 24 | " |
| Ems | 2,7 | " | Selters | 3,6 | " |
| Karlsbad | 5,4 | " | Püllna | 33 | " |
| Kissingen | 8,6 | " | Pyrmont | 2,3 | " |
| Kreuznach | 12,5 | " | Vichy | 5,2 | " |
| Svenska: | |||||
| Loka | 0,04 | gram. | Ramlösa | 0,17 | " |
| Lundsbrunn | 0,14 | " | Sätra | 0,16 | " |
| Medevi | 0,16 | " | Torpa | 12,6 | " |
| Porla | 0,25 | " | |||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
