Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Milis, krigsv., betecknande i äldre tider vanligen såväl hela krigsmakten som alla till densamma hörande personer - Militarism, militärvälde, »sabelvälde» - Militie-afräkningskontoret. Se Generalmilitie-afräkningskontoret - Militieboställen, kamer., benämnes de till aflöning åt indelta arméns befäl och underbefäl samt civilstat anslagna boställen - Militie-expeditionen, en af de 6 expeditioner, i hvilka Ekonomi-departementet af Kejserliga senaten för Finland är deladt - Militsch (Militz, Milicz), Tsjech. Milec, utan skäl kallad Johan M., en af Hus' verksammaste föregångare i Böhmen - Militär kallas i dagligt tal hvarje krigsman vid såväl armén som flottan - Militärbefälhafvare kallas högste befälhafvaren på Gotland - Militärchef. Se Befälhafvande amiral - Militärdistrikt kallas den högsta enhet, i hvilken svenska arméns trupper äro indelade i fredstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigstid användes till de egentliga fälttruppernas
understöd, t. ex. de i Frankrike och Spanien under
17:de och 18:de årh. genom lottning uppsatta trupperna
i andra linien samt de genom allmänt uppbåd i Preussen
uppsatta trupperna. (Ganska betecknande kallades de
svenska indelta trupperna under föregående århundraden
vanligen »militien».) Numera förstås med milis sådana
trupper, som uppsättas på grund af allmän värnpligt,
men vid hvilka såväl befäl som trupp erhåller
en endast nödtorftig utbildning. En här, som till
större eller mindre del omfattar sådana trupper, säges
vara ordnad efter milissystemet. Detta kan tillämpas
antingen såsom uteslutande organisationsform, såsom
fallet är i Schweiz, eller för anskaffande af den vid
krigstillfälle erforderliga reserven, såsom fallet
är med beväringen i Sverige (jfr Härordning). I
flere land, såsom i Belgien och Nederländerna,
gifves benämningen milissoldater åt det på grund af
allmän värnpligt erhållna manskapet, och i andra
användes ordet såsom beteckning för trupperna i
andra och tredje linierna, såsom Italiens mobil- och
territorialmilis och Englands milis (den sistnämnda
uppsattes emellertid genom värfning). C. O. N.
Militarism (Fr. milttarisme), militärvälde,
»sabelvälde», främjande af krigareståndets anspråk
och krigsväsendets kraf på bekostnad af andra klasser
och samhällsintressen.
Militie-afräkningskontoret (af Lat. militia,
krigstjenst). Se Generalmilitie-afräkningskontoret.
Militieboställen (af Lat. militia, krigstjenst),
kamer., benämndes de till aflöning åt indelta
arméns befäl och underbefäl samt civilstat
anslagna boställen (se d. o.). Militieboställena
äro, efter 1875 års lönereglering för armén,
indragna till statsverket, som i deras ställe
för ändamålet anslagit kontanta aflöningsmedel.
A. Th. S.
Militie-expeditionen, en af de 6 expeditioner, i
hvilka Ekonomi-departementet af Kejserliga senaten för
Finland är deladt, har inseende öfver den ekonomiska
sidan af landets militärväsende. Militie-expeditionen
har att handlägga mål och ärenden, som angå uppbörd
och redovisning af de till allmänna militie-
samt krigsmanshus- och boställskassorna hörande
inkomster äfvensom kontrollen deröfver, balans- och
anmärkningsmål rörande militiemedel samt restitution,
afkortning och afskrifning af sådana medel;
statsreglering för militiefonderna; militiefondernas
förvaltning och bestridande af deras utgifter samt
kontrollen öfver medlens behöriga användande; finska
truppernas samt deras och öfriga i landet förlagda
truppers förseende med förnödenheter, såvidt de af
finska militiemedel bekostas; finska kadettkåren;
ersättning för transporter, som verkställas för
militärens behof, och resekostnader i militära
ärenden; officerares och civila tjenstemäns vid
finska militären ansökningar om utmärkelsetecken
för oförvitlig tjenst; begrafningshjelp och
gratifikationer för oförvitlig tjenst efter
militärpersoner och civila tjenstemän vid finska
trupperna samt ansökningar af deras enkor och barn
om understöd å extra ordinarie stat; indelnings- och
roteringsverket samt militieboställen; uppförande
och underhåll af byggnader för finska kadettkårens
och andra militära behof samt deras inventarier;
inkvartering samt ersättning åt städer och
kommuner för sådan. – Under Militie-expeditionen
lyda finska militären, befälhafvarestyrelsen
och krigskommissariatet samt kadettkåren.
A. Nmn.
Militsch (Militz, Milicz), Tsjech. Milec [mi’lets],
utan skäl kallad Johan M., en af Hus’ verksammaste
föregångare i Böhmen, f. i Kremsier i Mähren, blef
omkr. 1360 domherre och ärkediakon vid domkyrkan i
Prag. Detta ämbete nedlade han 1363 för att kunna
på sitt folks eget språk (tsjechiska) predika bot
och bättring för massorna. Särskildt välsignelserik
var hans verksamhet för fallna qvinnors räddning
(se Magdalenahem). I sina tal angrep han icke
blott den enskildes synder, utan äfven kyrkans
många brister. Men den reformation, för hvilken
han arbetade, ansåg han dock kunna endast af påfven
genomföras. För den skull begaf han sig 1367 till Rom,
dit Urban V då väntades. Under tiden blef M. kastad
i fängelse, emedan han förklarat sig skola förkunna,
att Antikrists tid redan vore inne. Påfvens ankomst
befriade honom ur fängelset, och han fick återvända
till Prag, der han 1369 blef Konrad v. Waldhausens
efterträdare som predikant vid dennes kyrka. Han
verkade derstädes med lika framgång som förut, tills
han 1374 måste begifva sig till Avignon för att inför
påfven rättfärdiga sig gentemot de anklagelser, som
hans fiender ingifvit. Han mottogs med välvilja,
men afled, innan hans sak blifvit afgjord, d. 29
Juni 1374. Af hans skrifter äro en postilla
på tsjechiska och en på latin de märkligaste.
K. H.
Militär (Fr. militaire, af Lat. miles, soldat)
kallas i dagligt tal hvarje krigsman (officerare,
underofficerare, manskap och musikpersonal)
vid såväl armén som flottan. I bestämd form
(»militären») innefattar ordet ofta betydelsen af
krigsmakt (se d. o.), i sammansättningar: hvad som
har afseende på kriget eller krigsmakten. Med
militär tjenstemän l. civilmilitär förstås
hvarje vid krigsmakten anställd civil
tjenstemän, såsom läkare, prester, auditörer,
intendenter, stallmästare, förvaltare m. fl.
C. O. N.
Militärbefälhafvare kallas högste befälhafvaren på
Gotland. Han är chef för Gotlands nationalbeväring
och har på ön samma myndighet som generalbefälhafvåren
inom ett militärdistrikt, men innehar endast öfverstes
grad. – Före 1874 var landshöfdingen öfver Gotlands
län tillika militärbefälhafvare på ön. C. O. N.
Militärchef. Se Befälhafvande amiral.
Militärdistrikt kallas den högsta enhet, i
hvilken svenska arméns trupper äro indelade i
fredstid. Indelningen gjordes år 1833 och ersatte
den förut varande indelningen i »inspektioner» och
»brigader». Militärdistrikten voro till en början sex,
men minskades 1847 till fem. Första militärdistriktet
omfattar Skåne, Bleking och Kronobergs län, Andra
Östergötland och återstoden af Småland, Tredje
Vestergötland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
