Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mergelgraf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin tillflykt i de norra provinserna. 1839 flydde han
med don Carlos till Frankrike, der han internerades
och 1847 afled i Montpellier.
Merinos, merinos-får (Sp. merinos l. ovejas
merinas), härstamma från Spanien, der de blifvit
utbildade genom korsning af inhemska med hvita,
nord-afrikanska får och i synnerhet under morernas
herravälde i betydlig grad förbättrades. Större
delen af de spanska fårhjordarna höllos fordom under
hela året på bete, om sommaren i norra Spanien utmed
södra sluttningarna af Pyrenéerna. I Sept. drefvos de
till Estremadura, Andalusien, Murcia och Valencia,
hvarefter de i midten af April åter fördes mot
norden. För bevarandet af betesmarker till dessa
vandrande hjordar voro stränga lagbestämmelser
utfärdade, och öfver de vandrande herdarna voro
särskilda uppsyningsmän tillsatta. En sådan
uppsyningsrnan kallades merino, hvilket ord kommer
af det latinska majorinus i betyd, af major villae
(se Major). Men till följd af de betydande hinder
för jordbrukets utveckling, som dessa vandringar
medförde, äfvensom af flere andra skäl, äro de
vandrande hjordarna numera inskränkta till ett
mycket ringa antal. – Den spanska ullens utmärkta
beskaffenhet ansågs länge bero af det lefnadssätt
fåren i Spanien förde, hvarför det dröjde länge,
innan andra land sökte förskaffa sig merinos-får. Det
första land, som visade, att produktionen af fin ull
icke var beroende af några egendomliga förhållanden
inom Spanien, var Sverige. Dit infördes nämligen
1727 af Jonas Alström (Alströmer), med understöd
af regeringen, spanska får, hvilka uppställdes på
Höjentorps kungsgård i närheten af Alingsås. Från
detta schäferi spriddes finulliga får inom landet,
och produktionen af fin ull steg högst betydligt,
så att från många land personer sändes till Sverige
för att taga kännedom om de vidtagna åtgärderna till
fårafvelns förbättrande. Sveriges exempel följdes
sedermera af Sachsen och flere andra land. Men sedan
man till Kapkolonien, Syd-Amerika och Australien
infört merinos-får, hafva dessa der så förökat
sig, att verldsmarknaden numera kan förses med
fin ull till så lågt pris, att det är omöjligt för
de land i Europa, i hvilka jordvärdet är högt,
att härutinnan täfla med de nämnda utom-europeiska
landen. Såsom exempel härpå kan anföras, att år 1808
var utförseln af ull från Australien till England
omkr. 300 kg., 1879 nära 140 mill. kg. och 1884 nära
200 mill. kg. Från Syd-Amerika utfördes år 1830
400,000 kg. och 1866 60 mill. kg. Från Kaplandet
utfördes till England 1876 21 mill. kg. ull.
Inom Spanien funnos, och finnas väl ännu, flere
stammar af finulliga får. Af dem, som fördes till
det öfriga Europa, utbildades, i synnerhet i Sachsen,
tvänne stammar: elektoral-får och negretti-får.
Elektoral-fåren äro små och hafva ett långt, spetsigt
hufvud, tunn hals, platta refben och kantigt kors
samt höga, smala ben. Huden är tunn, utan några fållar
eller veck, och ullen ytterst fin, krusig, kort samt
tät. Årliga mängden af ull från får, som före
klippningen blifvit tvättade, uppgår till omkr. 750 à 1,000
gr. pr djur. Negretti-fåren äro deremot större,
hafva huden rikt försedd med fållar och lemna något
gröfre, men större mängd, ull än de förra. – Inom
Frankrike har man af negretti-får lyckats utbilda ett
storväxt slag, som kallas rambouillet-får (se d. o.),
och af en elektoral-stam åter djur med lång, glänsande
ull, hvilka benämnas mauchamp-får (se d. o.).
C. A. L.
Meriones (Lat. Meriones), forngrekisk sagohjelte
från Kreta. Se Idomenevs.
Merioneth (Wales. Meirionydd), grefskap i norra
Wales, England, vid Georgskanalen. Areal 1,559
qvkm. 53,793 innev. (1881). M. är ett vildt romantiskt
bergland, hvars högsta toppar äro Cader Idris (889
m.) och Aran Fawddwy (900 m.). Sjöarna äro många, men
små; äfven strömmarna äro små. Endast omkr. 5 proc. af
arealen äro bevuxna med säd, så att åkerbruket är
af mindre vigt än ladugårdsskötseln. Vidsträckta
skifferbrott bearbetas. Guld, bly, koppar och mangan
hafva anträffats på flere ställen. Hufvudstad är
Dolgelly, med 2,457 innev. (1881).
Meristem (af Grek. meris, del, och stémon, varp
i en väf), delningsväf, bot., kallas af nyare
växtanatomer den väfnad af späda, genom delning eller
klyfriing i förökning stadda celler, hvilken träffas
öfverallt, der förökning i massa eger rum i en växt,
således å s. k. växtpunkter i spetsen af axeldelar
(stam, grenar o. s. v.) och i cambium, som uppkommer
genom bildandet af meristemskifvor. Meristem och
cambium kallas vanligen bildningsväfnader. Men
meristemet är den egentliga bildningsväfven, ur
hvilken andra väfnader uppkomma, och hvilken utmärker
sig genom, stora celler med tunna väggar och ymnig
protoplasma, inom hvilka celler en liflig verksamhet
pågår under vegetationsperioderna. Produkten
af denna verksamhet visar sig i växtdelarnas
tilltagande i storlek, hvilket under inflytande af
värme, fuktighet och ljus kan vara förvånande
stort. – Jfr Cambium och Cellväfnad.
O. T. S.
Merit (Fr. mérite, af Lat. mereri, förtjena),
förtjenst, det som gör någon värdig belöning
(befordran på tjenstemannabanan). – Meritera sig,
göra sig värdig, skaffa sig meriter.
Meritförteckning, en uppgift på de tjenster, som en
tjensteman innehaft, samt tidslängden för hvarje
tjenst, äfvensom på de examina eller prof han
genomgått, på de hederstecken han undfått m. m.
Meritum, Lat., förtjenst, förtjenstfull handling. I
den skolastiska teologien nyttjas ordet i betydelsen
af »menniskans förtjenst inför Gud». I läran om
denna skilde skolastikerna sig i tvänne läger:
tomisternas och scotisternas. Tomisterna (uppkallade
efter Tomas från Aquino, d. 1274) sökte fasthålla
augustinismen och lärde, att menniskan på grund
af nådens tillskyndelse kunde förbereda sig för
rättfärdiggörelsen, och att, ehuru denna beredelse
icke kunde medföra några rättsanspråk, det likväl
vore billigt, att Gud belönade denna viljans sträfvan
efter rättfärdighet. Så uppkom »billighetsförtjensten»
(m. de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
