Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mynningen får den något större tillflöde från h.,
nämligen Mayenne, med den genom Loir förstärkta
Sarthe. L. flyter under första hälften af sitt lopp
i nordlig och nordvestlig hufvudriktning, vänder sig
vid Orléans mot v. och faller genom en 7 km. bred
mynning nedanför Nantes ut i Atlantiska oceanen vid
S:t Nazaire. Flodens längd är 980 km., dess flodområde
omkr. 116,600 qvkm. Den upptager 41 tillflöden,
af hvilka 13 äro segelbara. Sjelf är L. flottbar 48
km. från Retournac i depart. Haute-Loire till Noirie
i depart. Loire, derifrån farbar med flodfartyg
775 km. och kan nedanför Nantes (50 km.) befaras
med oceanfartyg. Men dess djup är icke öfverallt
och alla årstider tillräckligt stort; det minskas
t. o. m. år från år. I sin öfre del faller floden
nämligen betydligt, till följd hvaraf den nedför
och afsätter stora mängder grus och sand, och vid
mynningen försvåras inloppet af sandbankar. I sitt
öfre lopp flyter L. i en merendels trång, af klippor
begränsad dal; längre ned antaga dess stränder en
mjukare karakter, och utomordentligt vackra blifva
de i synnerhet vid Tours. Vid snösmältningen i
Cevennerna öfversvämmar floden starkt, hvarför dess
stränder nedanför Alliers mynning skyddas medelst
väldiga mot flodsidan murade dammar, hvarjämte några
städer vid L. uppfört särskilda arbeten för att
skydda sig för vattnet. Tidvattnet märkes ända till
30 km. ofvanför Nantes, 80 km. från mynningen. L. är
förenad med Saône genom Canal du centre, med Seine
genom Briare-, Orléans- och Loing-kanalerna och med
Brest genom den 360 km. långa Nantes-Brest-kanalen;
genom Berry-kanalen, som medelst Cher förenar L:s
öfre lopp med det nedre, undvikes den stora bågen vid
Orléans. L:s sidokanal, Canal latéral à la L. (196,3
km.), följer flodens venstra strand från Digoin
(der den står i samband med Digoin-Roanne-kanalen)
till ett stycke nedanför Châtillon, der den förenar
sig med Briare-kanalen. – L. var i äldre tider gräns
emellan Aquitania och Gallia lugdunensis, sedermera,
till 507, emellan vestgoter och franker. Den har
ock spelat en vigtig rol i krigshistorien, såsom i
striderna mot araberna (slaget vid Tours 732) och
mot engelsmännen (belägringen af Orléans, 1429), i
hugenottkrigen, vid de allierades infall (1814) och i
1870–71 års krig. Floden har gifvit namn åt de franska
departementen Loire, Loire-inférieure. Haute-Loire,
Indre-et-Loire, Maine-et-Loire och Saône-et-Loire. –
2. Departement i mellersta Frankrike, omfattande de
gamla grefskapen Forez och Beaujolais samt delar af
provinsen Lyonnais, har en areal af 4,760 qvkm. med
599,836 innev. (1881). Med undantag af sydöstra
delen, som tillhör Rhônes flodområde, bildar depart.
en bred högdal på ömse sidor om floden L., skild i
ö. från Rhône genom Mont Pilat och Lyonnais’ berg och
i v. från Allier genom Monts du Forez. Fruktbar mark
finnes endast i floddalarna, och spanmålsafkastningen
är otillräcklig; deremot är boskapsskötseln i
Forezbergen betydande, äfvensom fruktodling. L:s
förnämsta rikedom är dess stenkolslager (omkr. S:t
Etienne), ett bland de rikaste i Frankrike, der
1881 brötos omkr. 3,5 mill. ton. De rika koltillgångarna
hafva framkallat en liflig industri, i synnerhet
jern- och textilindustri, i städerna S:t Etienne,
Roanne, Montbrison och Rive de Gier. Depart. indelas
i 3 arrondissement: S:t Etienne, Montbrison och
Roanne. Hufvudstad är S:t Etienne.
Loire, Haute- [åt-låar], departement i mellersta
Frankrike, bildadt af delar af Languedoc (Velay,
Vivarais och Gevaudan), Auvergne och grefskapet
Forez, har en areal af 4,962 qvkm. med 316,461
innev. (1881). Det är hufvudsakligen ett bergland,
uppfyldt af Cevennerna och förgreningar af dem. Bergen
bestå till största delen af urberg jämte basalt (vid
Mont Mézenc präktiga basaltpelare) och lava från
hundratals utslocknade kratrar. Slagghopar höja sig
här och der kägelformigt öfver basalten. Hufvudfloder
äro Loire i ö. och Allier i v. Klimatet är hårdt,
delvis till följd af landets betydliga höjd öfver
hafvet (i medeltal 900 m.); vintrarna äro långa och
stränga. Boskapsskötseln är hufvudnäring. Tvänne
koldistrikt finnas (Brassac och Langeac), hvilka lemna
omkr. 250,000 ton om året. Spetsar tillverkas årligen
för omkr. 20 mill. kr.; för öfrigt är industrien
icke betydande. Depart. indelas i 3 arrondissement:
Le Puy, Brioride och Yssengeaux. Hufvudstad: Le Puy.
Loire-inférieure [låar ängferiör], departement i
vestra Frankrike, vid Atlantiska hafvet, på ömse
sidor om Loires mynning, är bildadt af sydligaste
Bretagne och har en areal af 6,875 qvkm. med 625,625
innev. (1881). Landet är i allmänhet jämnt. I
ö. och n. ö. ligga några lägre berg, som bilda
vattenskilnaden emellan Loire och Vilaine. Kusttrakten
är flack, delvis sumpig, delvis bestående af skogsmark
och förträffliga ängar. Söder om Loire ligger
Grandlieu (70 qvkm.), näst Genève-sjön den största
insjö i Frankrike, men högst 2 m. djup, så att den
jämförelsevis lätt skulle kunna torrläggas. Loire,
som flyter genom depart. och upptager bifloderna
Erdre fr. h. och Sèvre Nantaise fr. v., är mycket
bred och vattenrik, men på sina ställen ej farbar
för djupgående fartyg, hvarför en kanal anlagts på
södra stranden emellan Pellerin och Paimboeuf. En
annan vattenväg är Brest-Nantes-kanalen. Åkerbruk
och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Vid kusten
idkas sill-, sardin- och kabeljofiske, ostronfångst
och saltberedning. Industrien omfattar tillverkning
af jernvaror, glas, fajans, linne- och bomullsvaror,
fartyg m. m. Med afseende på handeln är depart. ett
af de vigtigaste: Nantes och S:t Nazaire höra till de
förnämsta handelsplatserna rondiskrike. Departementet
är indeladt i 5 arrondissement: Nantes. Ancenis,
Châteaubriant. Paimboeuf och S:t Nazaire. Hufvudstad
är Nantes.
Loiret [låare], departement i mellersta Frankrike,
omfattande största delen af den forna provinsen
Orléanais och en liten del af provinsen Berri. Areal
6,771 qvkm. 368,526 innev. (1881). Loire flyter
genom departementet i en bred dal, ofta härjad af
vattuflöden, men ryktbar för sitt rika åkerbruk,
sina slott, städer och vinkullar. Höger om Loire
ligga Gâtinais och Beauce,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
