Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linth, den schweiziska strömmen Limmats öfre lopp - Linton, William James - Linton, Eliza, född Lynn - Linton, Sir James - Lintrop, Sören - Lintulaks, by i Vasa län, i Finland - Linum, Lat., lin (se d. o.) - Linus, grekisk skald. Se Linos - Linus, En i 2 Tim. 4:24 omtalad kristen romare - Linz, hufvudstad i Öfre Österrike l. Österrike ofvanför Enns - Lin-ål, zool. Se Ammocoetes - Lion, Golfe du, Lejonbukten, oriktigt skrifvet Golfe du Lyon, hafsbukt i Medelhafvet på Frankrikes sydkust - Lion, Justus Karl - Lionardo da Vinci
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i dennes tröga aflopp Maag. Den snabba alpströmmen
afsatte i Maag en mängd slamm, hvarigenom flodbädden
alltmer höjde sig, afloppet hindrades och hela trakten
nedanför Walensee förvandlades till ett träsk. Det
onda afhjelptes genom Escher von der Linth, som
genom Molliskanalen, 6,170 m. lång, fullbordad 1811,
ledde L:s vatten till Walensee samt fördjupade denna
sjös aflopp till Zürich-sjön genom anläggning af
Linth-kanalen, 20,150 m. lång. Genom dessa arbeten,
som kostade omkr. 1 mill. kr., torrlades 7,000
har land.
Linton [li’ntön]. 1. William James L., engelsk
tecknare, f. 1812 nära London, lärjunge af
kopparstickaren Bonner, var tidigt bekant såsom
tecknare för träsnitt och har illustrerat en mängd
arbeten i England och Förenta staterna, der han
är bosatt sedan 1867. L. har uppträdt äfven såsom
författare, på såväl vers som prosa, i tidningar
och tidskrifter. – 2. Eliza L., född Lynn, engelsk
skriftställarinna, f. 1822, ingick 1858 äktenskap
med den föregående. Sedan hon offentliggjort de
antikiserande romanerna Azeth the egyptian (1846) och
Amymome (1848), författade hon med större framgång
ett antal moderna romaner, senast My love (1881)
och Jona (1883). Hennes bästa arbete är The true
histary of Joshua Davidson, Christian and communist
(1872; 6:te uppl. 1874). Sedan 1851 har hon arbetat
i tidningspressen, bl. a. med serier af uppsatser i
qvinnofrågan, samlade under titlarna Ourselves (1867;
2:dra uppl. 1870) och The girl of the period and other
social essays (2 bd, 1883). L. kallar sig gerna en
"andlig adoptivdotter" till skalden W. S. Landor,
med hvilken hon umgåtts mycket uti Italien. –
3. Sir James L., engelsk akvarellmålare, född 1840
i London, utbildad under Leigh, är sedan 1867 medlem
af aqvarellisternas sällskap och utställer der sina
för karakteristisk framställning berömda bilder,
bland hvilka Hans eminens kardinalen anses såsom den
förnämsta. Han adlades 1885.
Lintrop, Sören, dansk teolog, f. 1675, d. 1731,
blef 1707 professor i vältalighet och 1716 i teologi
samt utnämndes 1720 till biskop i Viborg. L. var
på sin tid Danmarks flitigaste och hälst hörda
föreläsare samt skref ett stort antal disputationer.
C. R.
Lintulaks, by i Vasa län, i Finland, 75 km. ö. om
Lappo och 140 km. ö. om Vasa, var d. 3 Juli 1808
skådeplats för en strid, i hvilken en mindre
finsk afdelning under major O. H. v. Fieandt af en
öfverlägsen rysk styrka under general Vlastov nödgades
draga sig tillbaka åt Gamla Karleby, hvarigenom
den finska hufvudarméns återtåg hotades. Efter
nederlaget vid Lappo d. 14 Juli sågo ryssarna sig
emellertid nödsakade att kalla Vlastov tillbaka.
C. O. N.
Linum, Lat., lin (se d. o.).
Linus. 1. Grekisk skald. Se Linos. – 2. En
i 2 Tim. 4: 24 omtalad kristen romare, som
enl. traditionen skall hafva efterträdt Petrus (år
67) såsom biskop i Rom och lefvat till år 79. Hans
namn är fäst vid en apokryfisk skrift rörande Petrus’
och Paulus’ martyrdöd.
Linz, hufvudstad i Öfre Österrike l. Österrike
ofvanför Enns, på högra stranden af Donau, öfver
hvilken en 208 m. lång gallerbro af jern går till
köpingen Urfahr på flodens andra sida. 36,116
innev. (1880) eller, med inberäkning af förstäderna
Waldegg och Lustenau, 38,888 innev. L. har tvänne
domkyrkor, den ena från 1670, den andra påbörjad 1862,
men ännu ofullbordad, 1 luthersk (från 1845) och flere
katolska kyrkor. Staden är säte för ståthållareämbetet
(statthalterei), för landtdagen och en biskop. I
staden finnas ett teologiskt seminarium, gymnasium
och realskola, lärare- och lärarinneseminarium,
ett provinsmuseum (Francisco-Carolinum), ett
offentligt bibliotek (med omkr. 34,000 bd),
institut för döfstumma och för blinda, hospital,
barnbördshus m. m. Den k. k. tobaksfabriken samt
skeppsvarfven sysselsätta många arbetskrafter. L. är
en af stapelplatserna för Donauhandeln, särskildt
för exporten af jernvaror. Österrikiska vestbanan
(Wien–Salzburg–München, med bibanor till Passau
och Braunau), jernvägen till Budweis (i Böhmen)
samt Donau med dess segelbara bifloder befordra
handeln. – L. antages ligga på samma plats som den
romerska stationen Lentium l. Lentia och hörde under
medeltiden till grefskapet Kyrnberg. Den siste grefven
af Kyrnberg sålde grefskapet 1140 till markgrefven
Leopold IV af Österrike. De forna fästningsverken
äro slopade.
Lin-ål, zool. Se Ammocoetes.
Lion, Golfe du [gålf dy liå’ng], Lejonbukten,
oriktigt skrifvet Golfe du Lyon, hafsbukt i Medelhafvet
på Frankrikes sydkust, emellan Cap de Creus i v. och
Cap Croisette i ö. Bukten är farlig för sjöfarten
genom de våldsamma vindarna på öppna sjön och bristen
på en lätt tillgänglig nödhamn i vestra delen.
Lion, Justus Karl, tysk gymnast, f. 1829, är
sedan 1862 direktor för skolgymnastikväsendet i
Leipzig och sedan 1874 äfven öfverinspektör öfver
gymnastiken vid de flesta sachsiska läroverk. L. har
inlagt stor förtjenst genom att, i synnerhet hvad
skolorna beträffar, ordna turnväsendet till en
metodisk gymnastik. Han har utgifvit åtskilliga
skrifter, i hvilka han bl. a. angripit den lingska
gymnastikmetoden, i synnerhet dess fyrdelning och
urval, samt så sökt stäfja dess inflytande på den
äldre tyska turnen. L. redigerade till 1875 "Deutsche
turnzeitung".
Lionardo da Vinci [-tji], italiensk konstnär under
högrenaissancen, en af de störste och mångsidigaste
konstnärer, som någonsin funnits, betecknas af sina
äldre biografer ej blott såsom målare, bildhuggare och
arkitekt, utan äfven såsom ingeniör och mekaniker,
fysiker och naturforskare, författare och musiker. Man
vet derjämte, att han var djupt bevandrad i anatomi
och matematik samt att han, enligt Vasari, var
den bäste improvisatör på sin tid. Hans förnämsta
kallelse var dock måleriet, och han vardt genom sina
skrifter och sina mångfaldiga försök den moderna
konstens egentlige grundläggare både i teoretiskt
och i praktiskt hänseende. Om hans verksamhet inom
arkitekturen veta vi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
