Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lee ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undre delarna rostgrå, med svarta fläckar på
bröstet, sidorna och undre stjerttäckarna, vingarna
smutsigt askblå och vingspegeln svartaktigt
grön. Längden är 44,5 cm. Leffel-anden häckar
sällsynt i södra och mellersta Sverige samt
träffas tillfälligtvis ända upp i Lappland. Hennes
egentliga hemland är mellersta Europas östliga delar.
C. R. S.
Leffelkrut. Se Cochlearia.
1. Leffler, Sven Peter, boktryckare, literatör,
född i Göteborg d. 7 Juni 1776, fick sin uppfostran
i Kristiansfeld samt blef 1789 student i Lund och
1792 i Upsala, hvarest han 1797 promoverades till
med. doktor. Efter läkarestudier i Köpenhamn och någon
tids praktik i Göteborg bosatte han sig i början
af 1800-talet i Upsala, från denna tid upptagen
af uteslutande literära värf. Han öfvertog 1833
det af J. G. Oudar och Em. Bruzelius 1811 anlagda
tryckeriet samt 1836 (jämte sin måg F. V. Sebell)
akademitryckeriet. Dessa båda affärer innehade
L. till sin död, d. 11 Okt. 1850. Han verkade
mycket för den literära bildningens spridande,
icke minst genom att (i förening med Bruzelius)
utgifva "Bibliothek der deutschen classiker" (76 bd,
1811–21), i hvilket arbete redaktionen och korrekturet
föllo på L:s lott. Han skref äfven större delen af
"Tidning i blandade ämnen" (1811), utgaf 1833–50
upsalatidningen "Correspondenten. Tidning för politik
och literatur" och utvecklade en mångsidig verksamhet
såsom öfversättare både till svenska (t. ex. af
De Lolmes "Engelska konstitutionen", 1809) och
från svenska. Så öfversatte han bl. a. till tyskan
B. Höijers "Om den philosophiska constructionen"
(1801), de två första delarna af Geijers "Svenska
folkets historia" (1832–36, för den heerenukertska
samlingen) samt uppsatser af Berzelius och Hisinger.
– L:s brorson Johan Olof L. (född i Göteborg d. 29
Juni 1813, död i Stockholm d. 16 Juli 1884) var
elementarlärare och 1867–70 en af hufvudstadens
representanter i Andra kammaren. Han var fader till
matematikern Magnus Gustaf Mittag-L. (se Mittag-Leffler),
språkforskaren Fredrik L. (se L. 2) och
författarinnan Anna Charlotta Gustava L. (född d. 1
Okt. 1849, gift 1872 med vice häradshöfd. G. E. Edgren
i Stockholm), hvilken utgifvit sina arbeten under
namnet Ann-Charlotte Edgren.
2. Leffler, Leopold Fredrik (Frits) Alexander,
universitetslärare, son till den ofvannämnde
Johan Olof L., född i Stockholm d. 15 Nov. 1847,
blef student i Upsala 1866 samt filos. doktor och
docent i nordiska språk vid Upsala universitet
1872 genom afhandlingen Om konsonantljuden i
de svenska allmogemålen (I, 1872), den första
sammanfattande framställning i detta ämne. Han blef
1881 e. o. professor i svenska språket och förestod
under ord. innehafvarens sjukdom höstterm. 1875 samt
vårterm. 1880–vårterm. 1883 professuren i nordiska språk
och har fr. o. m. höstterm. 1883 sjelf för sjukdom
åtnjutit oafbruten tjenstledighet. L. kan anses i Sverige
vara den förste, som egnat sig åt rent språkvetenskapliga
studier i modern mening. Hans vigtigaste arbete är hans
Bidrag till läran om i-omljudet med särskild
hänsyn till tiden för den germanska språkenheten
(i Nord. tidskr. f. filol. og pædag., Kbh. 1875–76),
deri han skarpsinnigt och strängt metodiskt
påvisar en förut okänd ljudlag i de germanska
språken (i-omljud af e). Bland hans många öfriga
afhandlingar och uppsatser må nämnas Hedniska
edsformulär i äldre Vestgötalagen och Bidrag
till svensk språkhistoria (Antiqv. tidskr. 5),
Några ljudfysiologiska undersökningar rörande
konsonantljuden I. (Ups. univ. årsskr., 1874), Om
v-omljudet af i, i och ei i de nordiska språken
I. (Ups. univ. årsskr., 1877), Om den fornsvenska
hednalagen (Antiqv. akad. månadsblad, 1879), Om
1607 års upplaga af Uplandslagen (Ups. univ. årsskr.,
1880), en mängd språkvetenskapliga artiklar i "Nordisk
Familjebok" samt tidskrifts- och tidnings-uppsatser
på reformvännernas sida i rättstafningsfrågan. Lll.
Leffler, Robert, genremålare, f. i Göteborg
1810, blef på 1830-talet elev af konstakademien i
Stockholm. Han umgicks någon tid särdeles förtroligt
med Wickenberg, och de båda unga vännerna sporrade
hvarandra till studier och flit. Omkr. 1840 begaf
sig L. till Paris och uppehöll sig länge der,
hufvudsakligen sysselsatt med genre-kompositioner, af
hvilka några hemsändes. Han lär emellertid snart nog
blifvit svårmodig och förlorade sin arbetskraft. L.
afled i Göteborg 1853. Hans taflor, af hvilka några
framställa eldskenseffekter, äro mycket sällsynta.
-rn.
Leflô [löflå], Adolphe Emmanuel Charles, fransk
militär och politiker, f. 1804, kom 1831 till franska
armén i Afrika och utmärkte sig mycket vid intagandet
af Constantine (1837). I Juli 1848 utnämndes han
till brigadgeneral, valdes i Sept. s. å. att
representera sin födelsebygd, Finistère, i
den Konstituerande församlingen och inträdde i
densamma i Mars 1849, sedan han hemkommit från en
diplomatisk mission till Petersburg. Invald äfven i
Lagstiftande församlingen, slöt han sig till högerns
reaktionära sträfvanden, blef, då presidenten Louis
Napoléons sjelfviska afsigter började framträda,
en ifrig motståndare till dessa och fängslades vid
statskuppen 1851. Han var derefter landsförvisad
till 1859. Vid revolutionen 1870 utnämndes L. af
nationalförsvarsregeringen till krigsminister och
divisionsgeneral (med rätt att anses innehafva denna
grad sedan d. 2 Dec. 1851). Under det derpå följande
skedet af tysk-franska kriget framlade han flere
energiska förslag till fiendens bekämpande. Han
invaldes 1871 i nationalförsamlingen och behölls
af Thiers i ministèren af d. 19 Febr. s. å., men
ersattes med general Cissey i början af Juni, då han
afgick såsom fransk ambassadör till Petersburg. 1879
efterträddes han på denna post af general Chanzy.
Lefolii, Hans Henrik, dansk skolman, f. 1819, blef
skollärare 1842 och är sedan 1865 rektor i Viborg. I
skolprogram, tidningar och tidskrifter har han
deltagit i diskussionen af de flesta under hans tid
framträdande skolfrågor, alltid från en liberal och
utprägladt nationel ståndpunkt. Särskildt har han med
ifver kämpat i deras led, hvilka önska det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
