Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leclanchés stapel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtunning, som vi med våra vanliga luftpumpar förmå
åstadkomma, kan ljudet icke passera. I vatten
höres ett ljud på längre afstånd än i luften. Uti
invändigt släta rörledningar försvagas dock ljudet
vida långsammare än i fria luften, hvarför man
genom s. k. talrör l. språkrör kan samtala på
tämligen långa distanser. – c) Ledare för värmet
l. värmeledare. Värmet sprider sig med mycket olika
hastighet uti olika kroppar. I en dålig värmeledare
eller oledare för värme kan temperaturen vara mycket
skiljaktig på olika ställen, äfven om dessa ligga
helt nära hvarandra; en god värmeledare antager
deremot en mera likformig temperatur öfverallt. En
träbit kan glödga i ena änden och vara kall
i den andra; träet är således en mycket dålig
värmeledare. Metallerna och deras legeringar leda
värmet bäst bland alla ämnen, dock i olika grad sins
emellan. I afseende på ledningsförmågan för värme
står silfret högst. Nysilfver är bland metallerna och
deras föreningar en af de sämste ledarna, ehuru det
naturligtvis vida öfverträffar de s. k. oledarna. Se
vidare Värmeledningsförmåga. – 2. Sjöv., det fartyg,
som går i spetsen för en konvoj, flotta eller
eskader, och efter hvilket de öfriga, i afseende
på farten, böra, så vidt möjligt är, rätta sig. –
3. Tidningst. L. l. ledande artikel (Eng. leader,
leading article, af lead, leda, gå i spetsen),
tidningsuppsats, som står före notisafdelningen
i tidningen. I uttrycket "ledare" har småningom
äfven det bibegrepp inlagts, att en dylik artikel,
hvilken vanligen behandlar något politiskt, socialt,
ekonomiskt eller humanitets-spörsmål på dagordningen,
skall skänka allmänheten en ledning till att
bilda sig en åsigt om ifrågavarande spörsmål. På
franska kallas en ledande artikel i en Paris-tidning
premier-Paris, i en London-tidning premier-Londres.
1. R. R. 2. L. H.
Ledbalja (Lat. lomentum), bot., benämnes den form
af baljfrukt, som har hvarje frö afstängdt från
sina grannar genom en tvärs öfver baljan gående
mellanvägg. Oftast är baljan sammandragen vid
dessa mellanväggar, och de på detta sätt uppkomna
afdelningarna af baljan brista ibland ifrån
hvarandra. Ledbaljor finner man i synnerhet
hos nat. fam. Mimoseae och Caesalpinieae
samt undantagsvis (i afdelningen Hedysareae)
hos Papilionaceae, hvilka tre familjer fordom
sammanfattats under baljväxternas familj:
Leguminosae. O. T. S.
Ledberg. Se Ledeberg.
Led-damm. Se Damm 1.
Leddjur (Animalia articuläaa L.), zool., omfattade
intill senare tider såväl ledfotingarna (Arthropoda)
som maskarna (Vermes), hvilka senare numera uppställas
såsom typ för en egen djurklass, skild från leddjuren
(se Maskar). De egentliga leddjuren l. ledfotingarna
äro symmetriskt utvecklade djur, med kroppen
bildad af ringar (segment), hvilka antingen leda
mot hvarandra eller äro gruppvis sammanvuxna. De
äro försedda med ledade, sidoställda lemmar (ben,
fötter), oftast af ett mindre, för olika grupper
olika antal. Nervsystemet består af
halsganglion (analogt med hjernan hos högre djur)
och en dubbel kedja af ganglier ("buk-märg"). Inre
skelett saknas. I stället är kroppens hölje fast
och mer eller mindre hårdt genom afsättning
af kitin ("hudskelett"). Andningen sker dels
genom luftrör (trachéer), vanligen mynnande ut
i segmentens sidor, eller genom gälar, fästa
vid olika kroppsdelar. På grund af segmentens
och kroppsdelarnas olika förhållanden till
hvarandra samt fötternas antal och
respirationsverktygens olikhet skiljer man arthropoderna
i följande klasser: 1) kräftdjur (Crustacea),
2) spindeldjur (Arachnoidea), 3) tusenfotingar
(iMyriapoda) och 4) insekter (Insecta l. Hexapoda).
O. T. S.
Ledeberg (Ledberg), socken i Östergötlands
län, Valkebo härad. Areal 1,222 har. 466
innev. (1884). Annex till Björkeberg, Linköpings
stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.
Ledebour, Karl Friedrich von, tysk botaniker,
f. 1785, var 1811–36 professor i Dorpat. Död i
München 1851. L. företog 1826 en resa i Altai ända
till gränsen af Kina. Bland hans arbeten märkas
Flora altaica (4 bd, 1829–34, jämte en atlas i 5
bd), utarbetad med tillhjelp af hans reskamrater
C. A. Meyer och Alex. v. Bunge, samt det högeligen
framstående verket Flora rossica (4 bd, 1842–53).
Ledebur [-bour], Leopold Karl Wilhelm August von,
friherre, tysk genealog och heraldiker, f. 1799,
d. 1877, i yngre år militär, 1832–75 direktör för
kungl. preussiska konstkammaren, skref bl. a. flere
monografier rörande Tysklands äldre geografi samt
utgaf "Allgemeine archiv für die geschichtskunde
des preussischen staates" (21 bd, 1830–36) och
Adelslexikon der preussischen monarchie (3 bd,
1854–57).
Ledeganck. 1. Karel Lodewijk L., flamländsk skald,
f. 1805, d. 1847, tjenstgjorde helt ung såsom
stadsskrifvare i Eecloo, tog, efter på egen hand
bedrifna studier, 1835 jurisdoktorsexamen i Gent
och blef fredsdomare i Zomergem. Derefter inkallades
han i kommissionen för flamländska rättskrifningen
och fick af regeringen i uppdrag att öfversatta
lagen från franska till flamländska. 1843 blef
L. folkskoleinspektör och 1845 vice professor
vid Gents universitet. L. vann vid täflingar
åtskilliga pris för sina dikter. Han utgaf
bl. a. Bloemen mijner lente (1839), Het burgslot
van Zomergem (1840, en berättelse i ballader)
och De drie zustersteden, vaderlandsche trilogie
(1846), i hvilken systerstäderna Gent, Brügge
och Antwerpen besjungas. Hans samlade skaldeverk
utgåfvos 1856 (2:dra uppl. 1868) af hans svåger
J. Fr. J. Heremans. – 2. Hippoliet Seraphijn L., den
föregåendes brorson, f. 1846, har vunnit namn såsom
målare och skald. Han är en af de främste förkämparna
för den flamländska rörelsen (se Flamländska).
Ledfossil, geol., kallas sådana fossil, som äro
inskränkta till vissa afdelningar af den geologiska
lagerserien, men i dem ofta förekomma i större
mängd och äro karakteristiska för dem. Så är
t. ex. trilobitslägtet Paradoxides
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
