Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd / 913-914 (1885) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lavatera ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höjd- som sidled kring centrum till mynningen, samt
vid Albinis lavettsystem, der pjesen af rekylen
lyftes till en viss höjd, hvarvid

Fig. 5.

rörelsen modereras genom en hydraulisk kompressor. Vid
sidoriktning vrides släpan kring en pivotbult,
fäst antingen framför eller midt under släpan,
och rullar dervid på hjul på en i bäddningen fäst
skena.

Halfkursörlavettage kallas sådana, der släpan
är så kort, att endast lavettens framdel under
rekylen hvilar på densamma, men bakdelen deremot
glider på däcket medelst stytsor och mellanliggande
släpdyna. – Vid tornlavetta ge hvilar lavetten
på slapbjelkar och medföljer pansartornets eller
fartygets vridning under sidoriktningen. – För att
undandraga en pjes verkan af den direkta elden har man
konstruerat olika slag af sjelfsänkande lavettage,
vid hvilka "lavetten" till följd af rekylen sjunker
ner bakåt, hvarefter den laddas, samt af en motvigt,
som sättes i verksamhet, eller genom hydrauliskt
tryck återföres till valls. Sådana äro Moncrieffs
och hydropneumatiska Moncrieffs lavettage. – För
mörsarelavettagen gälla numera ungefär samma grunder
som för fästningslavettagen utan släpa, d. v. s. de
hvila direkt på bäddningen. De tillhöra i allmänhet de
s. k. blocklavetterna och kunna vara antingen massiva,
af ett enda

Fig. 6.

trästycke, eller kilblock, bestående af två
trästycken, förenade genom bultar och kalfvar. Till
riktningen användas dels riktkilar, dels
riktskrufvar. De transporteras på särskilda mörsarevagnar
med lyftkranar eller domkrafter.

Lavetterna kallades i Sverige till en början
sjö-rappertar, lådor eller styckelådor och bestodo
af två grofva på kant ställda sidplankor, försedda
med två hjulaxlar och fyra låga trärullar. Inom
sjöartilleriet kallas derför ännu några äldre
trälavettage fyrarullalådor, kanonlådor (fig. 6).
H. W. W.

La Villemarqué [villmarke], Théodore Claude
Henri Hersart de, vicomte, fransk språk- och
literaturforskare, f. 1815 i Bretagne, har gjort sin
hembygds medeltidsliteratur till ämne för ett antal
arbeten, bl. a. Barzas-Breiz, Chants populaires de
la Bretagne (2 bd, 1839; 6:te uppl. 1867), La légende
celtique (1859), Myrdhinn ou l’enchanteur Merlin
(1861), Le grand mystère de Jésus, drame breton
(1865) samt Poëmes bretons du moyen-âge (1879).

Lavin (ett från Schweiz kommet ord, af Med. Lat. lavina
l. labina, af Lat. labi, falla, skrida), snöskred,
en utför branta och höga bergsluttningar våldsamt
nedstörtande snömassa. Laviner äro bekanta i synnerhet
från Schweiz, hvarest de ej sällan åstadkomma stor
förödelse på nedanför belägna byar och gårdar. De
uppkomma derigenom att någonstädes på en snöbetäckt
alpsluttnings högre del ett litet snöparti
lossnar till följd af storm, nedrasande stenar
och klippstycken eller af sin egen tyngd. Inträder
dervid en nedåkande eller rullande rörelse och är
temperaturen tillika lagom hög och snön hvad man
kallar "kram", ökas den ursprungligen kanske föga
stora snöklumpen i högst betydlig grad och antager,
alltefter som den rullar nedåt, större och större
dimensioner, på samma gång som rörelsehastigheten
derjämte tilltager. Innan lavinen hinner bergets
fot, har den fått vindens hastighet och tusental
kubikmeters volym. Inom Sverige har man iakttagit
snöskreds förekomst i fjälltrakter söder om Sitasjaur
i Norrbottens lappmark. E. E.

Lavinium, urgammal, enligt sagan af Aeneas grundlagd
och efter hans maka Lavinia uppkallad stad i Latium
(Italien), mellan Laurentum och Ardea. En kulle
med lemningar af murar vid Pratica utmärker stället,
der L. låg.

Lavis [lavi], Fr. Se Lavera.

Lavoar (Fr. lavoir, af laver, tvätta), tvättställ,
större kommod.

Lavoisier [lavåasie], Antoine Laurent, fransk kemist,
föddes i Paris d. 16 Aug. 1743. Hans fader, som var
en förmögen köpman, gaf honom en vårdad uppfostran
och de bäste lärare. I botanik undervisades han af
Bernard de Jussieu, i geologi af Guettard, i kemi af
Rouelle. Han idkade studier äfven i matematik och
astronomi. År 1764 hade franska regeringen utsatt
en prisuppgift för bästa och billigaste sättet att
upplysa stora städers gator. Priset tillerkändes
den 23-årige L., och sedan dess egnade han sig
med all kraft åt kemien. Redan tidigt gjorde han
upptäckter, hvilkas banbrytande beskaffenhet tycktes
stå klart för honom och blefvo bestämmande för hans
framtidsplaner. Inseende, att hans förmögenhetsvilkor
icke skulle blifva tillräckliga för anskaffande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>