Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtpartiet. 2. Landtpartiet kallade sig en af olikartade partielement sammansatt hop - Landtregering, de myndigheter, åt hvilka anförtrotts att å konungens vägnar handhafva styrelsen inom särskilda delar af riket - Landtråd, T. landrath. 1. Fordom i norra Tyskland benämningen på innehafvaren af ett kommunalt hedersämbete - Landtråd. 2. I Bajern är landrath en institution motsvarande det svenska landstinget - Landtråd. 3. I Estland och Livland förstås med landtråd dels ett slags permanent representation i smått af ridderskapet, dels enhvar af dessa - Landtränteri, en särskild afdelning vid landskontoret - Landträntmästare. Se Landtränteri - Landtsköldpaddor. Se Sköldpaddor - Landtstaten. Se Landsstaten - Landtunga. Se Halfö - Landtvärn kallades i den skandinaviska forntiden alla vapenföra mäns skyldighet att inställa sig till konungens tjenst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anhängare, affällingar från hattarna
m. fl.) sammansatt hop, som vid början
af 1760 års riksdag sökte störta den då vid
styret sittande hattregeringen på grund af hennes
olyckliga uppträdande i pommerska kriget. Försöket
misslyckades dock, företrädesvis derigenom att
dåv. överstelöjtnanten Pechlin, landtpartiets mest
betydande man, öfvergaf koalitionen och inlät sig
i kompromisser med hattarna. – Den vid 1778 års
riksdag och följande riksdagar under Gustaf III:s
regering framträdande, under den gamle hattchefen
A. Fersens högsta ledning stående adelsoppositionen
mot styrelsens öfvergrepp kallades äfven landtpartiet
eller, oftare, patrioter.
Landtregering, de myndigheter, åt hvilka
anförtrotts att å konungens vägnar handhafva
styrelsen inom särskilda delar af riket. Områdena för
landtregeringen äro bestämda genom landets indelning
i höfdingedömen, län och öfverståthållareskap. Under
1500-talet och början af 1600-talet öfverlemnades
styrelsen öfver vissa landsdelar antingen åt
förläningstagare eller åt ståthållare att af dessa
å konungens vägnar utöfvas. Först genom 1634 års
R. F. stadgades en ordnad indelning i höfdingedömen
under öfverståthållare, generalguvernörer eller
guvernörer och landshövdingar. Numera få ej
några större styrelseområden förenas under någon
generalguvernör (R. F. § 46), lika litet som delar af
riket kunna bortförlänas eller lemnas åt någon prins
att särskildt styras. Landtregeringen utöfvas af
K. M:ts befallningshafvande (se Befallningshafvande
och Öfverståthållare), som biträdas af landsstaten,
eller de ämbets- och tjenstemän, som under konungens
befallningshafvande ombestyra den civila förvaltningen
i länen. K. H. B.
Landtråd, T. landrath. 1. Fordom i norra Tyskland
benämning på innehafvaren af ett kommunalt
hedersämbete, som vederbörande områdes ridderskap
besatte ur sin midt, har i nuv. konungariket
Preussen öfvergått till att vara titeln för en
af konungen utnämnd förtroendeman, hvilken leder
förvaltningen af en krets (se d. o.). Kretsdagen
föreslår för konungen kandidater bland jordegare och
ämbetsmän. – 2. I Bajern är landrath en institution
motsvarande det svenska landstinget. – 3. I Estland
och Livland förstås med landtråd dels ett slags
permanent representation i smått af ridderskapet
hvilket inom sig utser medlemmarna, dels enhvar af
dessa. I Estland, der landtrådet uppstod i slutet af
1200-talet, utgjorde det under det svenska väldets
tid ett tolfmannakollegium, som kompletterade sig
sjelft dock så att valet underställdes landtdagens
stadfästelse. I Livland inrättades landtrådet 1643,
då antalet medlemmar bestämdes till sex, hälften
svenskar, hälften livländare, samtliga kretsvis valda
af och bland adliga godsegare, med förbehållen rätt
för den svenske guvernören att bekräfta valet. 1648
fördubblades antalet. I båda provinserna skulle
landtrådet bistå guvernören i förvaltningen, upptaga
"alla landsens besvär" och delgifva guvernörerna
desamma, biträda vid
rusttjenstmönstringarna samt jämte guvernörerna förhandla med
landtdagarna. I Estland bildade kollegiet tillika,
under guvernörens ordförandeskap, en domstol
("oberlandesgericht"), som motsvarade den för
Livland inrättade Dorptska hofrätten. (Äfven i
denna sutto medlemmar af landtrådet, nämligen tre
inhemska, konstituerade af konungen på hofrättens
förslag.) 1694 upphäfdes landtrådet i Livland för
dess delaktighet i motståndet mot reduktionen
och för begångna olagligheter vid val af nya
medlemmar, men återställdes 1710 af Peter den store.
3. A. H-d.
Landtränteri, en särskild afdelning vid
landskontoret (se d. o.) inom ett län, afsedd för
mottagning, förvaring och utbetalning af allmänna
medel. Landtränteriet förestås af en
landträntmästare. J. H.
Landträntmästare. Se Landtränteri.
Landtsköldpaddor. Se Sköldpaddor.
Landtstaten. Se Landsstaten.
Landtunga. Se Halfö.
Landtvärn (Gammalsv. landvaern) kallades i den
skandinaviska forntiden alla vapenföra mäns (såväl
de fries som trålarnas) skyldighet att inställa sig
till konungens tjenst, då landet blef anfallet af
fiende. Denna skyldighet fortlefde såsom allmänt
uppbåd under hela medeltiden och långt in i nyare
tiden, men togs alltmera sällan i anspråk. – I
ett och annat land nyttjas ordet för att beteckna
uppbåd till stridskrafternas förstärkande. Såsom
verklig organisationsform finna vi landtvärnet först i
Preussen, 1813. Då alla medel måste anlitas för att så
mycket som möjligt öka stridskrafterna i det stundande
kriget mot Napoleon I, befallde konungen d. 17 Mars
uppsättandet af ett landtvärn (T. landwehr). Dess
bildande skedde stads- eller kretsvis genom stads-
eller kretsmyndigheternas försorg, i första hand af
frivilliga och dernäst af män mellan 17 och 40 års
ålder, hvilka icke tillhörde armén. Dessa beklädde
och utrustade sig sjelfva, med hjelp af staden eller
kommunen. Landtvärnets uppsättning gick raskt,
så att det vid stilleståndets utgång belöpte sig
till 38 regementen infanteri, med 153 bataljoner,
och 31 regementen kavalleri, med 124 sqvadroner och
med kosakerna såsom förebilder. Sammanlagda styrkan
uppgick till 130,000 man. Genom rekryteringslagen
af d. 3 Sept. 1814 införlifvades landtvärnet med
armén och delades i ett första uppbåd, afsedt till
fältarméns förstärkande och bestående af de vapenföre
män mellan 20 och 32 års ålder, hvilka icke blifvit
inkallade till aktiva armén, samt i ett andra uppbåd,
hufvudsakligen afsedt till tjenst bakom fältarmén och
sammansatt af folk mellan 32 och 39 års ålder. Vid
den 1860 genomförda förändringen i preussiska arméns
organisation införlifvades landtvärnets första
uppbåd med aktiva armén, hvilken med sin reserv
kom att omfatta 7 åldersklasser, och 1867 nedsattes
tjenstetiden i landtvärnet till 5 år (i regeln från 28
till 32 års ålder). Detta gäller numera i hela Tyska
riket, der landtvärnet sålunda utgör andra liniens
armé (jfr Härordning). Hela Tyska riket indelas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
