Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kropp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användas å vuxna förbrytare, äro egnade att förqväfva
den straffades hederskänsla, på samma gång de stämpla
honom med en outplånlig vanheder och derigenom
försvåra återgången till en ärlig och ostrafflig
verksamhet. I de nordiska landen förekomina numera
kroppsstraff (om man bortser från deras användning
såsom disciplinära tuktomedel inom straffanstalterna)
endast för minderåriga förbrytare. För den svenska
rätten äro till och med egentliga kroppsstraff
fullkomligt okända. Väl kan enligt den svenska
strafflagen domstol förordna, att barn, som begått
handling, hvilken i allmänhet är belagd med straff,
skall rättas med aga, men denna aga, hvilken skall
verkställas i barnets hem af dess föräldrar eller
annan, under hvars vård och lydnad det står, betraktas
ej af lagen såsom något egentligt straff, utan såsom
ett uppfostringsmedel. Danska och norska strafflagarna
stadga åter ris såsom verklig kriminel bestraffning
för gossar emellan 10 och 15 år samt flickor emellan
10 och 12 år. Dessutom förekommer enligt den danska
strafflagen "rottingstraf" (slag med ett spanskt rör)
för ynglingar emellan 15 och 18 års ålder. I Finland
äro fortfarande enligt missgerningsbalken i 1734 års
lag åtskilliga brott belagda med spö eller ris eller
med hudstrykning af bödeln, men dessa straff hafva
i senare tider så godt som alltid förvandlats till
annan bestraffning. J. H-r.
Krossen, stad i preussiska regeringsområdet Frankfurt
(Brandenburg), vid Bobers förening med Oder. 6,746
innev. (1880). K. var fordom hufvudort i ett
nederschlesiskt furstendöme, som 1538 kom till
Brandenburg.
Krossgrus. Se Kross-stensgrus.
Krossmina, befästningsk., kallas i fästningskriget
den mina, hvarmed en anfallande har för afsigt att
krossa eller inslå ett af motståndarens mingallerier,
antingen för att endast förstöra detsamma eller för
att genom den sålunda åstadkomna öppningen bereda
sig ingång till hans minsystem och sålunda med
blanka vapen sätta sig i besittning deraf. Har man
någon kännedom om de fientliga galleriernas läge,
söker man leda egna gallerier mellan dessa och taga
dem i flanken. När man framträngt så långt, som kan
anses rådligt, utgår man så tyst som möjligt med
en s. k. stridsgren mot det fientliga galleriet;
och när man kommit detta tillräckligt nära, hvilket
bedömes genom att lyssna till fiendens arbeten,
anlägges en mina, som skyndsamt laddas, fördämmes och
affyras. Om möjligt bör man samtidigt spränga en hel
rad af minor, hvilka läggas hvarandra så nära, att
alla mellanliggande fientliga minor derigenom krossas.
O. A. B.
Kross-stensgrus, geol., en inom land, som varit
utsatta för glacierverksamhet, allmänt förekommande
jordart, bestående af oregelbundna större och
mindre stenar samt gruskorn blandade med en smutsig,
jordartad, stundom mjölig sand. Kross-stensgruset
anses hafva bildats derigenom att inlandsis och
glacierer delvis liksom krossat och söndermalit
fragment af den fasta berggrund, hvaröfver de
framgått, samt tillika genom frostens och fuktighetens
söndersplittrande och sönderdelande inverkan på
bergen. Stundom är gruset mycket hårdt packadt
och innehåller glacierrepade stenar. Det kallas
då bottengrus till skilnad från det i allmänhet
mera luckra ytgruset. Se Istiden, Jökelgrus.
E. E.
Kross-stenslera, geol., ett jordslag, bestående
af en oskiktad lerig blandning af stenar, block,
lera och sand samt bildadt hufvudsakligen genom
glacierers söndernötande inverkan på lager af
kalksten och lerskiffer, eller i allmänhet mera lösa
och lerhaltiga bergarter än urbergarterna (gneis,
granit m. fl.), hvilka senare i allmänhet gifva upphof
till kross-stensgrus. Kross-stensleran är således
en moränbildning; de inneliggande stenarna äro ej
sällan försedda med glacierrepor. Den förekommer
med stor utbredning i Skåne, Danmark, norra Tyskland
och England samt är dessutom i Sverige anträffad på
flere ställen i närheten af der befintliga siluriska
aflagringar. Se Jökellera. E. E.
Krossverk. Se Jern, sp. 1127.
Kroton, betydande forngrekisk stad på Italiens
sydkust, i bruttiernas land, grundad omkr. år 700
f. Kr. af nybyggare från Achaia eller, enligt en
annan uppgift, från Sparta. Gynsamma förhållanden
och bl. a. ett för sin sundhet högt prisadt läge
läto K. inom kort uppblomstra till den ansenligaste
och rikaste staden i södra Italien. Staden var berömd
äfven för sina visa lagar och sina medborgares sedliga
hållning, hvaraf förtjensten till ej ringa del torde
vara att tillräkna Pythagoras och hans der, kring
midten af 6:te årh., grundade skola. Gymnastik
och atletik idkades i K. med stor ifver, och
den berömde atleten Milon härstammade från denna
stad. År 510 lyckades K. att besegra och förstöra
sin medtäflarinna, det närbelägna Sybaris. Men
ett ej långt derefter lidet nederlag i kriget mot
lokrerna bröt stadens krafter, så att den under
följande tider kunde göra blott svagt motstånd mot
Dionysios, Agathokles, Pyrrhos m. fl. Under andra
puniska kriget (218–201) eröfrades den af Hannibal
och var för honom en vigtig vapenplats. Sedan
den kommit i romarnas våld, förlades dit (194
f. Kr.) en romersk koloni. Namnet K. qvarlefver
ännu i den lilla italienska staden Cotrones namn.
A. M. A.
Krotonkloral, med., kem., benämndes af upptäckarna,
Krämer och Pinner, hvad som numera befunnits vara
butylkloral, som man erhåller genom att låta klor
inverka på aldehyd. Man har användt krotonkloral i
st. f. kloral, men af den förstnämnda behöfves mer
än tre gånger så stor dosis som af den senare för
att framkalla sömn, hvarför krotonkloralen, hvars
kristalliniska små blad eller flittror äro mycket
svårlösliga i vatten, icke fått eller förtjenar någon
allmännare användning. O. T. S.
Krotonolja. Se Croton-olja.
Krotoschin (P. Krotoszyn), stad i preussiska
regeringsområdet Posen, vid jernvägen mellan Öls
och Gnesen. 8,289 innev. (1880). Bredvid staden
ligger slottet K., hufvudort i det mediatiserade,
1819 bildade furstendömet K., tillhörigt furstarna
Thurn und Taxis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
