Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd / 101-102 (1885) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krokodiltårar ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturligtvis af den orsak, som ligger till grund derför.
Rsr.

Kromosfer. Se Solen.

Kromotypi (af Grek. chroma, färg, och typos,
aftryck, prägel), tryckning af illustrationer i flere
färger å boktryckspress. Jfr Färgtryck.

Kromoxid, kromoxidhydrat. Se Krom.

Kromrödt, kromcinober Se Bly.

Kromstål. Se Jern, sp. 1138.

Kromsyra. Se Krom.

Kromsyradt kali. Se Krom.

Krona (Lat. corona), herald., ursprungligen en
ring- eller kransformad hufvudprydnad, som hos
romarna kom i bruk i st. f. de kransar, hvilka förr
hade utdelats som krigiska belöningar (se
Corona). Efter republikens undergång blef kronan tecken
endast för den kejserliga värdigheten. Den trädde i
stället för diademet (hufvudbindeln), som hos flere
nationer betecknat furstlig eller kunglig rang, och
utsmyckades under tidernas lopp mer och mer. Silfver-
eller guldringen pryddes med ädla stenar och perlor
samt försågs med byglar. De bysantinske kejsarna
brukade slutna kronor med byglar. Jämväl Karl den
store (d. 814) säges hafva försett sin krona med
byglar, hvilket tyckes bevisas af den ännu befintliga
Tyska rikets kejsarekrona, som skall leda sin
ursprung från honom. Måhända härstammar den dock,
enligt den af perlor på bygeln bildade inskriften,
från Konrad II (d. 1039). – De nu brukliga kronorna
bestå af tvänne hufvuddelar: den nedre delen, eller
den gyllene ringen, som är sirad på mångahanda sätt,
samt den öfre delen, som består af blad, spetsar (med
eller utan perlor, kors, liljor) och byglar, hvilka
vanligen uppbära den med ett kors prydda globen eller
äpplet. Då sådana kronor, hvilka förr buros af alla
rangklasser, liksom ännu vid högtidliga tillfällen
af kejserliga, kungliga och furstliga personer,
vid framställningen af heraldiska vapen afbildades
öfver personers vapen för att utmärka rangen, blefvo
de föremål för heraldiken, och man började att genom
kronornas olika form noga bestämma olika värdigheter.

1. Svenska kronor:

Den kungliga kronan (fig. 1) består af en bred ring,
på hvilken uppstiga åtta blad. Emellan dessa finnes en
spets, försedd med en perla. Från bladen uppstiga åtta
med perlor prydda byglar, i hvilkas föreningspunkt
står den med ett kors försedda riksgloben, eller
äpplet. På afbildningen synas endast fem af de åtta
byglarna. Se vidare Riksregalier.

Fig. 1.

Fig. 2.

Den hertigliga kronan (fig. 2) består af en
ring, från hvilken uppgå nio höga spetsar, hvar
och en slutande med en kula. Emellan spetsarna ses
en vase.

Den grefliga kronan (fig. 3) består af en ring,
från hvilken uppgå åtta låga spetsar, slutande med
kulor. Kring hvarje kula ses utkrusade blad. På
afbildningen synas endast tre hela och två halfva
blad.

Fig. 3.

Fig. 4.

Den friherrliga kronan (fig. 4) består af en ring,
på hvilken ligga tolf kulor eller perlor; emellan
hvar tredje af dem ligger ytterligare derofvanpå en
kula. På afbildningen synas sex kulor på den nedre
och tre på den öfre raden.

Fig. 5.

Den adliga kronan (fig. 5) är lik den grefliga, med
undantag af att blad saknas på hvarannan kula. På
afbildningen synas ett helt och två halfva blad samt
två kulor utan blad.

2. Utländska kronor:

Österrikes kejsarekrona (fig. 6) har en med ädelstenar
besatt ring, prydd med blad;

Fig. 6.

mellan dessa finnas spetsar med perlor. Öfver kronan
gå tre byglar; öfverst på den mellersta står det
korsprydda riksäpplet, eller globen. På sidorna är
kronan hvälfd och sirad med silfver, rödt och blått
samt besatt med ädelstenar.

Preussens konungakrona är alldeles lik den svenska.

Storbritanniens konungakrona har fyra byglar i kors,
på hvarje bygel ett grekiskt kors och emellan dem
liljetoppar. Ofvanpå kronan står riksäpplet med
korset.

Frankrikes konungakrona har på ringens spetsar liljor
i stället för blad och öfverst en lilja i stället
för riksäpplet med korset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>