Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krokodiltårar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med de svafvelsyrade salterna. De neutrala salterna
äro sammansatta enligt formeln M2 Cr O4. Verkliga sura
salter af kromsyran och alkalier äro icke bekanta, men
väl anhydrosura salter. Ett sådant är kaliumdikromat
l. surt kromsyradt kali, K2 Cr2 O7. Detta salt är det
vigtigaste krompreparatet och tillverkas i stor skala
af kromjern, som pulveriseras, blandas med kalk,
pottaska och salpeter samt glödgas på flamugn. Den
glödgade massan utlakas med vatten, och ur lösningen
fälles kalk med pottaskelösning, hvarefter den
ljusgula lösningen af neutralt kaliumkromat försättes
med salpetersyra eller ättiksyra. Under afsvalning
af den heta lösningen kristalliserar saltet i vackra
och luftbeständiga, orangeröda kristaller. Saltet
nyttjas till beredning af målarefärger, i
färgeri och tygtryck samt såsom oxidationsmedel.
P. T. C.
Krom-alun. Se Alun och Krom.
Kromat, kem., kromsyrade salter. Se Krom.
Kromatisk (af Grek. chroma, färg. modulation),
egentl. färgad. – 1. Musikt. Ett klangslägte,
hvars tetrakord bestodo af två halftoner och en liten
ters, t. ex. a b h d, kallades af de gamle grekerna
kromatiskt (chromatikon l. chroma). – I den moderna
musiken kallas alla de toner kromatiska, hvilka äro
(med # eller X = tilläggningsstafvelserna -iss eller
-ississ) höjda, eller (med b, bb = -ess, -essess)
sänkta från grundskalans ursprungliga
(diatoniska) toner. Så är fiss kromatiskt i c-dur-skalan,
men diatoniskt i g-dur-skalan, giss kromatiskt i
g-dur, men diatoniskt i a-dur. – Kromatisk skala
kallas den, som går genom alla halftoner, t. ex.,
utgående från c-dur, stigande: c ciss d diss e f fiss
g giss a aiss h c, och fallande: c h b a ass g gess f
e ess d dess c. Som häraf synes, tecknas i allmänhet
stigande kromatiska toner med höjningstecken,
fallande med sänkningstecken. Ortografien beror i
öfrigt på hvilken tonart tänkes ligga till grund. I
a-dur t. ex. skulle i den förra skalan c utbytas mot
hiss, f mot eiss och g mot fississ. – Den matematiska
intervallbestämningen skiljer mellan stort och litet
kromatiskt tonsteg. Det stora (128 : 135) fås genom
att från grundtonen afmäta 3 qvint- (qvart-) steg och
1 terssteg (tecknadt med 1 s treck), sålunda: f – -fiss
= f –- c – g – d – fiss; det lilla (24 : 25) fås genom
att afmäta 1 qvintsteg och 2 terssteg (tecknadt 2
streck), sålunda: f – fiss = f – b – d – fiss. –
2. Fonet. Se Exspiratorisk accent. – 3. Fys. Se
Aberration 3, Polarisation. – Motsatsen till
kromatisk är akromatisk (se Akromatism).
1. A. L.
Krom-cinober. Se Bly.
Kromer, Martin, polsk historieskrifvare, f. 1512,
var domherre i Krakov, prins Sigismund Augusts
sekreterare och, efter dennes tronbestigning (1548),
riksarkivarie. Han var flere gånger polskt sändebud,
bl. a. vid freden i Stettin (1570), om hvilken han
lemnat en värdefull berättelse ("Summa relationis";
jfr Xaver Liske: "Öfversigt af den polska literaturen"
i C. Silfverstolpes "Historiskt bibliotek", II delen,
1876). K. följde kardinal Hosius till Tridentinska
mötet (1545–63), blef 1579 biskop af Ermeland och
dog 1589. Han var en lärd teolog och afsvuren fiende
till reformationen. Hans historiska arbete De origine
et rebus gestis Polonorum (1555), som går till 1548,
har stort anseende.
Kromgrönt (Guignets grönt), kem., flere som
målarefärger använda gröna krompreparat, såsom
kromoxid, kromoxidhydrat och "grön cinober",
hvilken sistnämnda färg är en blandning af kromgult
och berlinblått. P. T. C.
Kromgult, kem., en af mer eller mindre rent
neutralt blykromat, Pb Cr O4, sammansatt gul
målarefärg, som erhålles, om man fäller en
lösning af kaliumkromat med blysocker. Det är
ofta uppblandadt med blysulfat, tungspat och dyl.
P. T. C.
Kromhidros (af Grek. chroma, färg, och hidros,
svett), med., färgad svett. Man har stundom
funnit svetten blå af fosforsyrad jernoxidul,
af cyanatföreningar, af mikroskopiska svampar med
blå gonidier, af indikan och af berlinblått. Hos
qvinnor utsvettas stundom under ögonen ett
blåsvart färgämne, som icke beror på smink.
F. B.
Kromjern, kromit (T. chromeisenerz), miner., ett
med magnetisk jernmalm nära beslägtadt mineral,
tillhörande den s. k. spinellgruppen. Kromjernet
innehåller 37–65 proc. kromoxid samt 15–30
proc. jernoxidul jämte vexlande mängder
lerjord, jernoxid, talkjord och kromoxidul. Det
förekommer sällan kristalliseradt och då i reguliera
oktaedrar. Det liknar magnetisk jernmalm och är såsom
denna stundom magnetiskt, ehuru svagare. Färgen är
jernsvart till brunsvart, strecket brunt. Kromjernet
har sin moderklyft i serpentin, hvilken icke är någon
ursprunglig bergart, utan bildadt genom metamorfos af
olivinsten. Bildningen sker så, att vid olivinens
omvandling dess kromhalt öfverföres i oxidform
och koncentreras i drummer och nästen. Kromjernet
förekommer vid Röros, Tromsö och flere ställen i
Norge, Banatet, Steiermark och på Nya Zeeland samt
nyttjas till framställning af kromfärger och andra
krompreparat. Hj. Sj.
Kromklorid, kromklorur. Se Krom.
Kromolitografi (af Grek. chroma, färg, lithos, sten,
och grafein, skrifva, teckna), färglitografi. Se
Färgtryck och Litografi.
Kromopsi (af Grek. chroma, färg, och opsis, syn),
med., ett sjukligt tillstånd i ögat, dervid antingen
färgen å yttre föremål synes förändrad, eller dessa
tyckas vara omgifna af färgade ringar, eller ock
färgade bilder, utan motsvarighet i verkligheten, visa
sig i synfältet. För företeelsen ligger väl alltid
en sjuklig förändring i ögat, i dess syn-nerv eller i
hjernan till grund, men orsaken kan icke alltid med
säkerhet bestämmas. Vid vissa inflammationer i ögat,
såsom vid glaukom, är symtomet tämligen konstant,
likaså vid blodutgjutningar i ögat, men i många fall
synes vid noggrann undersökning af ögat, äfven af
dess inre delar, ingen materiel förändring deri. Såväl
betydelsen som behandlingen af symtomet beror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
