Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kornell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sonson Nils Turesson Bielke, med succession för
hans broder Ture samt hans farbröder Gustaf
och Sten Nilssöner Bielke. Friherreskapet
omfattade 143 hemman om 140 1/2 mantal i
Finland (Masku härad) samt Korpo socken.
1. O. I. 2. G. F.
Korporal, korpral (Fr. caporal, Ital. caporale,
af capo, Lat. caput, hufvud, således egentl.
"hufvudman"), krigsv. 1. Inom flere arméer och
särskildt den svenska (utom vid artilleriet)
benämning på innehafvaren af den lägsta
underbefalsgraden. Redan i 17:de årh. indelades
kompaniet i korporalskap, hvart och ett under befäl
af en korporal. Denna indelning finnes, i hvad som
rör den inre tjensten, ännu qvar i flere arméer,
äfven i den svenska (dock ej vid artilleriet). I
svenska armén räknas korporalerna till manskapet
och indelas i tre grader: distinktionskorporaler,
korporaler och vice korporaler. I
norska armén finnes endast en korporalsgrad,
hvars innehafvare äfven räknas till manskapet. –
2. Närmaste förman för en mindre afdelning af
gemenskapen vid flottan. En sådan afdelning kallas
ett korporalskap och består vid båtsmanshållet
vanligen af 25 man. Kompanikorporalen har stundom till
sitt biträde en vice korporal. De korporaler, som å
stationen tjenstgöra vid rustkammaren m. m., kallas
rapport- l. rustkammare-korporaler. Äfven vid matros-
och skeppsgossekårerna finnas korporaler. Ombord
tillsättas, oberoende af befattningen i land,
korporaler för hvarje resa särskildt. Dessa
hafva olika benämningar ombord, såsom backs-,
skans-, mars-, batteri- och trossbottens-korporaler,
alla med tämligen olika göromål. Omkring
1740 benämndes korporalerna profosser.
1. C. O. N. 2. L. H.
Korporation (Fr. corporation, af Lat. corpus, kropp,
samfund), förening, samfund, skrå, gille; flertal
af personer, hvilka för ett visst mål sammanslutit
sig till en kår med stadgar och af staten förlänade
rättigheter. Jfr Juridisk person.
Korpral. Se Korporal.
Korpslägtet l. kråkslägtet, Corvus, zool.,
hör till kråkfoglarnas familj inom tättingarnas
ordning och foglarnas klass. Näbben är tjock och
stark, af medelmåttig längd, något litet nedböjd,
utåt hoptryckt, ofvan kullrig och med smalare
spets. Underkäken saknar långsgående köl invändigt;
näbbsömmen är utefter hela sin längd något bågformigt
böjd. Fjäderklädnaden är af vanlig beskaffenhet. Benen
äro tämligen höga, framtill försedda med tvärgående
inskärningar. Vingarna äro tämligen långa, med
smala, spetsiga (under flygten skilda) pennor,
af hvilka den första är längre än armpennorna samt
den tredje och den fjerde längst. Stjerten är tvär
eller afrundad. – Alla arterna af detta slägte bygga
enkla och konstlösa bon, föga djupa och utan tak
samt hopfogade af pinnar och qvistar, blandade med
jord, samt försedda med bale af hvarjehanda mjuka
ämnen. Äggen äro grön- eller blåaktiga, med små, mörka,
vanligen täta fläckar. Könen äro lika, och ungarna
få redan första året fullt utbildad drägt. Med
undantag af korpen lefva hithörande arter ofta i
stora flockar, utom under fortplantningstiden;
dock häckar en del kolonivis. Boet lägges i höga
trädkronor, på klippor och torn eller i ihåliga
träd. Födan hemtas både ur djur- och växtriket,
och arterna äro allätande. Hithörande foglars syn
och iakttagelseförmåga äro högt utvecklade, hvilket
kommer dem väl till pass vid födans uppsökande. Deras
själsegenskaper äro framstående; så utmärka de sig
genom list, slughet och läraktighet. Alla hafva de den
egendomliga vanan att samla och gömma undan glänsande
föremål, af hvilka de ej kunna hafva någon nytta. På
marken röra de sig afmätt gående; de flyga jämnt och
stadigt. Ett par af våra inhemska arter äro i vissa
fall skadliga, men de andra göra nytta genom att
förtära skade-insekter och andra smådjur. De svenska
arterna särskiljas på följande sätt:
| A. | Stjerten minst 25 mm. längre än de hoplagda vingarna. | ||
| a. | Färgen svart och grå. | ||
| 1. | Hufvudet endast ofvan svart: Kajan (C. monedula). | ||
| 2. | Hufvudet helt och hållet svart: Grå kråkan (C. cornix). | ||
| b. | Färgen helt svart. | ||
| 1. | Stjertens sidopennor längre än vingarna: Svarta kråkan (C. corone). | ||
| 2. | Stjertens sidopennor kortare än vingarna: Korpen (C. corax). | ||
| B. | Stjerten föga längre än de hoplagda vingarna. | ||
| Inga fjäderspolar synliga på halsryggen: Råkan (C. frugilegus). | |||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
