Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korint ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Argos en mot Sparta riktad koalition. Denna ledde år
395 till utbrottet af det s. k. korintiska kriget,
hvilket med vexlande framgång fortsattes till år 387,
då det bilades genom den s. k. antalkidiska freden
(se Antalcidas). Under den macedonska perioden hölls
K. i strängt beroende genom en i dess borg inlagd
macedonsk besättning. År 243 slöt sig K. till det
acheiska förbundet, i hvars strider för den grekiska
friheten det verksamt deltog, till dess det år 146
f. Kr. eröfrades af den romerske konsuln Mummius och
prisgafs åt en gräslig förstöring. I mer än 100 år
låg staden öde, till dess Julius Caesar år 44 dit
förlade en romersk koloni under namn af Laus Julia
Corinthus. Detta nya K. lyckades under den romerska
kejsaretiden återvinna en del af det gamlas välstånd
och glans. En qvarlefva deraf, ehuru svårt medtagen
såväl af folkvandringarnas stormar som sedermera af
turkiskt förtryck och af förödelser under det grekiska
frihetskriget, bibehöll sig ända in i nyare tider,
till dess den d. 21 Febr. 1858 i grund förstördes af
en jordbäfning. I dess ställe har på den plats,
der den forna hamnstaden Lechaion var belägen,
uppvuxit en liten oansenlig stad under namn af Nea
Korinthos (Ny-Korint), hvilken räknar omkr. 2,000
innev., är ärkebiskopssäte och hufvudort i en egen
förvaltningskrets (eparki) med namnet Korinthia.
A. M. A.
Korinter, Fructus Vitis minutae Ph. Su., benämnas
de små, kärnlösa, torkade bären af den varietet
af vinrankan, som Linné kallade Vitis vinifera:
apyrena, tillhörande nat. fam. Vitideae (Ampelideae
Kunth), kl. Pentandria L. Korinterna hafva sitt
namn efter den bekanta grekiska staden Korint, i
hvars omnejd denna afart af vinrankan lär hafva
uppkommit och fortfarande odlas i stort. Korinter
odlas för öfrigt å Joniska öarna, i sydligaste
Italien, Sicilien m. fl. Medelhafsland. Då de små,
mörkt brunröda bären äro mogna, aftagas klasarna
och torkas å ett luftigt ställe, hvarefter bären,
"korinterna", afrepas med ett slags kam och inpackas
ganska hårdt i fat eller särskildt för ändamålet
murade förvaringsrum, "seraljer", hvilka noga
tillslutas, för att hindra jäsning, hvarigenom
korinternas sockerhalt skulle sönderdelas. Vid
försändning ompackas korinterna i mindre fat eller
kärl, "karateler" ("caratels"). Korinterna hafva
en sötaktig, angenäm russinsmak och användas enligt
Svenska farmakopén till förbättrande af smaken på den
ofta begagnade laxerdrycken Infusum Sennae compositum
(se Senna.) I hushållen begagnas korinter i sötsura
såser och i puddingar. O. T. S.
Korintier-brefven, två i Nya testamentet upptagna, af
Paulus författade bref till den kristna församlingen i
Korint (se Korintiska församlingen). Det förra skrefs
från Efesus under apostelns tredje missionsresa,
något af åren 57–59, och föranleddes dels af de
oroande underrättelser han erhållit från Korint, dels
af skriftligen från församlingen till honom ingångna
frågor (k. 7: 1). Åberopande ett föregående bref, som
han skrifvit till församlingen, men som gått förloradt
(5: 9), bestraffar Paulus
partiväsendet och osedligheten samt undervisar om
den kristliga frihetens rätta bruk, om rätt skick i
församlingen, i synnerhet vid den heliga nattvardens
begående, om de utomordentliga nådegåfvorna, hvilka
alla få sitt värde endast genom kärleken (kap. 13),
samt om de dödas uppståndelse. – Det senare brefvet
skrefs icke långt efter det förra, från Macedonien,
med anledning af de underrättelser Paulus genom
Titus erhållit från Korint, nämligen att hans
förra bref visserligen delvis haft en god verkan,
men att dock många inom församlingen ännu sökte
motarbeta honom. Han gör derför en framställning
af det evangeliska ämbetets härlighet och försvarar
gent emot sina motståndare sin apostoliska karakter
och vandel, hvarjämte brefvet innehåller åtskilliga
förmaningar. – Korintierbrefven gifva mer än
någon annan nytestamentlig skrift en inblick i
det kristna församlingslifvet på den apostoliska
tiden och visa hvilken tukt apostlarna deruti sökte
upprätthålla. Deras äkthet har alltid varit erkänd.
E. J. Ö.
Korintiska församlingen stiftades af Paulus,
då han på sin andra missionsresa under åren 53
och 54 ett och ett halft år vistades i Korint
(Ap. G. 18: 11). Hon utmärkte sig genom en synnerlig
rikedom på andliga gåfvor (karismer, se d. o.),
hvilket åt församlingslifvet skänkte en viss glans
och lyftning; deremot saknade hon religiöst djup och
sedligt allvar. Derför inträdde ock, såsom man kan
se af Paulus’ två bref till korintierna, snart nog
ett förfall inom denna församling. Hon söndrades
i partier: det apolliska, som antog kristendomen
endast i den lärda och vältaliga form, hvari han
framställdes af Apollos; det kefiska (petriska),
som sannolikt lutade åt judisk verkhelighet; det
paulinska, som synes hafva gjort sig skyldigt till
missbruk af den kristliga friheten; slutligen det
kristiska, som förmätet menade sig stå öfver alla de
andra och förmodligen utmärktes af en öfverdrifvet
spiritualistisk riktning. Vid sidan deraf gingo
en öfverhandtagande osedlighet samt hvarjehanda
oordningar vid gudstjensten och i församlingslifvet
öfver hufvud. De kraftiga varningar Paulus både
muntligen och skriftligen uttalade mot detta förfall
synas icke haft någon varaktig verkan. Den korintiska
församlingen förföll snart ännu mera och spelar efter
det apostoliska tidehvarfvet ingen betydande rol i
kyrkans historia. E. J. Ö.
Korintiska kriget. Se Korint.
Korintiska näset. Se Isthmus.
Korintiska viken. Se Lepantoviken.
Korintisk ordning. Se Pelareordning.
Korist. Se Chorist.
Koristka [korsjistka], Karl, österrikisk geograf och
matematiker, född i Mähren 1825, sedan 1851 professor
i praktisk geometri vid polyteknikum i Prag, har
gjort sig förtjent om Österrikes fysisk-geografiska
undersökning genom en mängd höjdmätningar i
olika delar af landet, hvilka publicerats i bok-
och kartform, bl. a. en skiktkarta öfver Prags
omgifningar, det första verk af sådant slag i
Österrike, kartor öfver Böhmen, Mähren, Schlesien
m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
