Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontraband ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på fjärran från hvarandra belägna platser. Och det
härvid framträdande krafvet har äfven föranledt
uppkomsten af en rättsprincip, hvilken både i teori
och praxis sökt göra sig gällande, i det hela med
framgång. Enligt denna rättsprincip eger den person,
till hvilken anbud om kontrakt ingått, rätt att,
derest hon godkänner anbudet och inom vederbörlig tid
lemnar den erbjudande underrättelse derom, få betrakta
kontraktet såsom afslutadt, fastän återkallelse af
anbudet möjligen blifvit besluten och meddelande
derom afsändts, men icke anländt före anbudets
antagande. Grunden för kontraktets rättskraft kan
dock med denna uppfattning icke längre sägas vara
öfverensstämmelsen i ett flertal personers vilja,
utan måste sökas i det berättigade, att en person ej
oförskyldt går miste om det förvärf af en rättighet,
om hvilket en annan hos honom väckt förväntan. Helt
naturligt leder denna rättsprincip dock äfven på
andra än nyss angifna område till förändringar
i kontraktsläran. Särskildt må härvid framhållas
det fall att, ehuru vid underhandling om kontrakt
personer emellan de alldeles icke blifvit ense, den
ena af dem dock gifvit den andra anledning antaga,
att hon gått in på dennas förslag. – 2. I Sverige
en af ett större eller mindre antal pastorat
bestående underafdelning af ett biskopsstift,
öfver hvilken en kontraktsprost (se d. o.) har
öfverinseendet. Dessa kontrakt äro 182 till antalet
(domprosterierna inberäknade) och fördela sig på
de tolf biskopsstiften sålunda: i ärkestiftet 27,
i Linköpings stift 21, i Skara 15, i Strengnäs 16,
i Vesterås 16, i Vexiö 12, i Lunds 24, i Göteborgs
14, i Kalmar 7, i Karlstads 12, i Hernösands 15,
i Visby 3. – Ordinarie prest i ett kontrakt kallas
kontraktist. 1. A. W. 2. J. P.
Kontrakt (Lat. contractus, af contrahere,
sammandraga), med., sammandragen, ett numera tämligen
föråldradt uttryck, som man plägat använda för att
beteckna det tillstånd, då en eller flere kroppsdelar
blifvit genom sjukdom, vanligen ledsjukdomar
eller muskelkontrakturer (se Kontraktur) försatta
i en onaturligt böjd och hopdragen ställning samt
oftast derjämte blifvit mer eller mindre orörliga.
P. W.
Kontraktböcker. Se Båtsmanshåll.
Kontraktion (af Lat. contrahere, sammandraga),
fys. 1. Den sammandragning (se Contractio
venae), som, då en vätska utströmmar genom en
öppning i kärlväggen, strålen erhåller på något
afstånd från öppningen. Genomskärningen af strålen
är invid öppningen större än vid det ställe,
der kontraktionen eger rum; strålen får således
i början en konisk form. Förhållandet mellan
genomskärningsytan på det smalaste stället och
öppningens yta är derför ett tal, som är mindre
än 1 och kallas kontraktionskoefficient. – 2. Den
volymförminskning, som uppstår vid blandning af
vätskor, hvilka lösas i hvarandra eller kunna blandas
i alla förhållanden. Blandningens volym blir mindre
än summan af beståndsdelarnas. Kontraktionen åtföljes
vanligen af värmeutveckling. Dess storlek beror på
blandningsdelarnas relativa mängd. 25 liter alkohol
och 77,2 l. vatten utgöra blandade 100 liter;
kontraktionen är således der 2,2 l. Blandas 50
l. alkohol och 53,7 l. vatten, erhålles likaledes
blandnings volymen 100 l. (kontraktionen
3,7 l.).
L. A. F.
Kontraktionsformer (af Lat. contrahere, sammandraga),
geol., de former, i hvilka, eller det sätt, hvarpå en
bergartsmassa är i sitt inre liksom uppdelad genom
fina sprickor, afsöndringsklyfter, förklyftningar
(se Afsöndring 2 och Förklyftning), som uppstått
vid bergartens krympning till följd af afsvalning
eller uttorkning. Basaltens kontraktionsform
är pelareformig, granitens stundom plattformig,
sandstenens och lerskifferns ofta oregelbunden.
E. E.
Kontraktionskoefficient. Se Kontraktion 1.
Kontraktist. Se Kontrakt 2.
Kontraktsprost kallas den prestman, som har
öfverinseendet öfver ett kontrakt (se Kontrakt
2). Han tillsättes af biskopen (vanligen bland
kontraktets kyrkoherdar), sedan denne inhemtat
kontraktisternas förslag, utan att konsistorium
i detta fall behöfver höras. Kontraktsprosten
utöfvar genom årliga visitationer sitt ämbete
och sänder rapporter om sin ämbetsutöfning till
konsistorium. För besvär och reseomkostnader
åtnjuter han en tunna spanmål från hvarje pastorat
inom kontraktet (den s. k. "prostetunnan").
J. P.
Kontraktur (Lat. contractura, af contrahere,
sammandraga), med., ihållande ofrivillig förkortning
af en eller flere muskler. Kontraktur kan uppkomma
genom sjukdomar i musklerna sjelfva, vanligast
af reumatisk eller inflammatorisk art (myopatiska
kontrakturer). Den kan äfven uppstå derigenom att
de ben, vid hvilka musklerna äro fästa, blifvit för
längre tid fixerade i en bestämd ställning till
hvarandra. På detta sätt uppkommer kontraktur
ej sällan efter ledgångssjukdomar, liksom äfven
stundom efter anläggande af ett fast förband, ett
gipsbandage el. d., som för en tid håller en led
orörlig i en viss ställning. Kontraktur kan vidare
uppkomma genom sjukdomar i nervsystemet (neuropatiska
kontrakturer). De neuropatiska kontrakturerna kunna
vara spastiska eller paralytiska. Vid de förra beror
kontrakturen på en abnormt stark retning af den
förkortade muskeln, vid de senare på förlamning af
dess antagonister. Så t. ex. kan en böjkontraktur af
armen uppkomma antingen genom kramp i böjmusklerna
(spastisk kontraktur) eller genom förlamning
af sträckmusklerna (paralytisk kontraktur). Vid
sjukdomar i hjernan med derpå beroende förlamning
af ena kroppshalfvan uppkommer ofta kontraktur
i den lama sidan (hemiplegisk kontraktur). Vid
ryggmärgssjukdomar är också kontraktur, i synnerhet
i de nedre extremiteterna, mycket vanlig. Äfven vid
sjukdomar i periferiska nerver förekommer kontraktur
ofta. Kontrakturens prognos beror hufvudsakligen
på dess orsak, liksom ock på dess långvarighet och
de sekundära sjukliga förändringar i muskeln, till
hvilka den gifvit anledning. Behandlingen är helt
olika för olika fall. En kirurgisk eller ortopedisk
behandling kan vara nödvändig i vissa fall,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
