Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kompositör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följande styrning orsakas af kulans sammantryckning
af krutgasen i längdriktningen. (Jfr Kastkropp). –
Kompressionsmätare. Se Manometer. – Kompressionsvärme
kallas det genom sammantryckning af en gasmassa
alstrade värmet. L. A. F. H. W. W.
Kompressorium (af Lat. comprimere, sammantrycka),
med., ett instrument, hvarmed man åstadkommer ett
tryck på en kroppsdel, vanligen för att sammanpressa
någon rörformig kanal, oftast en pulsåder, såsom
vid behandling af pulsådersvulster (se
Anevrysm). Kompressorier användas någon gång äfven vid
andra tillfällen. Deras form vexlar alltefter det
ändamål, som med dem afses. Rsr.
Komprimera (Lat. comprimere), sammantrycka, hoppressa,
sammantränga, förtäta; undertrycka.
Kompromettera (Fr. compromettre, af
Lat. compromittere, ömsesidigt lofva), draga med i
spelet, blottställa, framställa i en dålig dager.
Kompromiss (af Lat. compromittere, ömsesidigt
lofva), öfverenskommelse mellan tvistande parter
att åt enskilda personer öfverlemna afgörandet
af tvistefrågan; äfven den nämnd, åt hvilken
sådant uppdrag lemnas. I tvistemål ega parterna
i allmänhet att sjelfva råda öfver föremålet för
tvisten, och de kunna derför aftala att låta
enskilda personer i stället för domstol afgöra
densamma. Har ett sådant aftal slutits, är det för
parterna bindande, så att saken icke utan bägges
samtycke kan dragas under domstol. Kompromiss
är således en art af förlikning. De närmare
bestämmelserna om kompromissnämndens sammansättning
och befogenhet gifvas genom aftalet. Vanligen
utser hvardera parten lika många ledamöter af
nämnden, hvarefter dessa gemensamt utse ytterligare
en. Kompromissnämnden afgör saken efter bästa
förstånd och samvete, utan att vara bunden af andra
regler än dem kompromissaftalet bestämmer. Dess
beslut är, såvidt den icke öfverskrider sin
befogenhet, bindande för parterna, der icke dessa
uttryckligen bestämt, att saken ändå får instämmas
till domstol. Vissa tvistefrågor skola enligt
lag hänskjutas till "gode män", t. ex. åtskilliga
uppskattningar i sjörättsmål. Äfven annars pläga
domstolarna, när de sakna tillräcklig utredning för
att sjelfva verkställa en erforderlig uppskattning,
öfverlemna denna åt gode män, hvilkas beslut parterna
då vanligen berättigas att inom viss tid vid rätten
klandra. Å ett kompromissbeslut kan verkställighet
sökas hos öfverexekutor, som medgifver sådan, der
han finner saken vara behörigen under kompromiss
skjuten och parterna förbundit sig att åt dess
beslut nöjas, eller beslutet enligt lag skall
lända till efterrättelse. – Kompromissarie,
skiljoman, ledamot af kompromissnämnd. –
Kompromissformer, språkv. Se Kontamination.
I. Afz.
Kompromissen kallas i den svenska riksdagshistorien
det sammanjämkningsförsök, som 1873 gjordes af å ena
sidan förkämparna för grundskatternas samt rust-
och rothållarebördornas afskrifning och å andra
sidan dem, som önskade
förverkligandet af en ny, betryggande
arméorganisation. Då nämligen regeringens
förslag till en ny härordning gång på gång
mötte afgjordt motstånd hos Andra kammarens
majoritet (landtmannapartiet), som strafvade efter
ofvannämnda bördors aflyftning, sökte en del af
Första kammarens ledamöter bereda möjlighet för
försvarsväsendets omskapning genom eftergifter
åt nämnda parti. Sammanjämkningarna försiggingo
inom statsutskottet mellan dettas medlemmar
baron J. Stiernblad och bruksegaren K. Ekman
såsom representanter för Första kammarens män och
godsegaren E. Key såsom representant för Andra
kammarens majoritet. Dessa tre voro "kompromissens"
upphofsmän. Liksom jämkningarna försiggått inom
statsutskottet, så var det ock i form af ett detta
utskotts utlåtande till kamrarna som kompromissen
första gången framträdde. Utlåtandet, hvars motivering
flutit ur f. d. statsrådet F. F. Carlsons penna,
bar datum af d. 6 Maj 1873. Utskottet förklarade i
detsamma, att indelta armén icke vidare kunde vara
lämplig eller behöflig för åstadkommande af ett
betryggande och efter Sveriges förhållanden lämpligt
försvar. Regeringen måste derför, ansåg utskottet, på
en helt annan grund bygga det nya härordningsförslag,
på hvilket man väntade. För att ett sådant förslag
skulle hafva någon utsigt att antagas af riksdagen
fordrades att regeringen samtidigt dermed framlade
förslag till stadganden, genom hvilka, efter
en måttstock af 3 proc. årlig afskrifning, icke
endast roterings- och rustningsbesvären med af dem
härflytande kostnader komme att efter hand minskas
och slutligen försvinna, utan äfven grundskatterna
att upphöra, dock mot det att bevillning åsattes
jordbruksfastigheten efter samma grunder, som gällde
för all annan fastighet. Först sedan sistnämnda
stadganden antagits af konung och riksdag, borde
emellertid den nya arméorganisationen träda i
verkställighet. I fullkomlig öfverensstämmelse
med detta utlåtande beslöt riksdagen, ehuru med
obetydlig majoritet, att aflåta en skrifvelse
(dagtecknad d. 24 Maj 1873) till K. M:t. Grundskatte-
och härordningsfrågorna blefvo således genom denna
kompromiss oskiljaktigt förenade, till ringa båtnad
för deras lösning, såsom det derefter följande
decenniets ansträngningar visade. Genom den utgång
händelserna fingo vid 1883 års riksdag kan sjelfva
kompromissen anses vara för framtiden sprängd.
Kompulsorium, Kompulsatorium (af Lat. compulsare,
starkt drifva på), anmaningsskrifvelse från en högre
myndighet till en lägre att påskynda afgörandet af
en rättssak l. dyl.
Komputabel (af Lat. computare, sammanräkna),
beräknelig, möjlig att beräkna.
Komtur (T., Gammalfr. commendeor, af Lat. commendare,
lemna i någons händer), innehafvare af,
befälhafvare på ett gods (slott), som tillhör en
andlig riddareorden. – Komturi, det åt en komtur
öfverlemnade området. Jfr Kommenderi.
Kon (Grek. konos) l. kägla, matem. 1. I allmänhet
hvarje figur, som begränsas af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
