Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kompositör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansättningsleden, ett substantiv ingå sammansättning
dels med ett annat substantiv, vare sig oförändradt
(t. ex. ben-brott, herre-man) eller förkortadt
(herr-gård) eller böjdt (dags-ljus; detta ofta
med ett äldre språkskedes ändelser, som blott i
dylika sammansättningar bevarats, t. ex. ättar-tal,
själa-mässa, rätte-gång, hvilo-dag, gatu-frid),
dels med adjektiv (t. ex. högtid; sällan böjdt,
t. ex. sjelfs-våld), dels med verb (t. ex. sof-rum,
smäde-skrift; sällan alldeles oförändradt bibehållet,
t. ex. sy-nål), dels ändtligen med partiklar
(t. ex. upp-gång). Ett adjektiv kan sammansättas
med substantiv (t. ex. lag-klok, äfven böjdt
t. ex. ärofull), ett annat adjektiv (t. ex. full-god;
sällan böjdt, t. ex. alls-mäktig, sanno-lik), ett
verb (t. ex. bränn-het, skåde-lysten, spå-kunnig),
en partikel (t. ex. uppsvensk). Ett verb kan förenas
med ett substantiv (t. ex. del-taga), ett adjektiv
(t. ex. god-känna; sällan böjdt, t. ex. godt-göra),
ett annat verb (t. ex. måhända, kan-ske), en
partikel (t. ex. fram-föra). Partiklar kunna
sammansättas med andra partiklar (t. ex. fram-om,
upp-till), sällan med verb (t. ex. farväl, kryp-in,
skym-undan). Räkneord sammansättas med andra
räkneord (t. ex. sexti-fem). Pronomina ingå ej
gerna i sammansättning; jfr deremot Fr. celui-ci,
celui-là (Sv. den-här, den-der), rendez-vous,
Lat. quis-quis. Ett sammansatt ord kan sjelf
i sin tur (afledas, böjas och) sammansättas,
t. ex. (ädel-mod-ig, rid-häst-ens)
lands-tings-man, herr-gårds-dräng-stuga. Härifrån måste
skiljas det fall, då tre eller flere ord ingå direkt
sammansättning med hvarandra, t. ex. förgät-mig-ej,
för-godt-finna-nde, för-stå-sig-på-are,
om-händer-taga, Lat. plus-quam-perfectum,
T. nichts-desto-weniger o. d. – Ingen fast
gräns kan uppdragas mellan det sammansatta
ordet och den s. k. "ordfogningen", d. v. s. den
syntaktiska förbindelsen af flere sjelfständiga
ord, af hvilken senare sammansättningen faktiskt
uppstår genom uttryckets stereotypering till
form och fixering till betydelse. Häraf förklaras
dels den i skilda språk olika ordningen mellan
sammansättningslederna (jfr t. ex. Sv. familjefader,
allmänanda med Lat. paterfamilias, respublica),
dels de mångfaldigt olika begreppsförhållanden,
i hvilka sammansättningslederna kunna stå till
hvarandra. Stundom utgör det sammansatta ordet helt
enkelt en sammandragning af den ursprungliga frasen
utan någon förändring, t. ex. förgätmigej, men oftast
föreligger en ellips af väsentliga beståndsdelar
i den fria förbindelsen, t. ex. sofrum (rum,
der man sofver), sömndryck (dryck, som åstadkommer
sömn). Såsom några af de vanligaste upplösningarna af
komposita kunna framhållas: sammansättningslederna
äro att förbinda genom en kopulativ konjunktion,
t. ex. Schleswig-Holstein (Schl. och H.),
sötsur, trettiåtta; den ena sammansättningsleden
utgör attribut eller apposition till den andra,
t. ex. skönliteratur, Kristusbarnet (= barnet Kristus
l. Kristus som barn), tretalet; ena leden förbindes
med den andra medelst böjning eller preposition,
t. ex. harhjerta (en hares hjerta), råttfälla (fälla
för råttor), menniskokärlek
(kärlek till menniskor) m. fl. andra slag. – Bland de
nu lefvande indo-europeiska språken utmärker sig
i synnerhet tyskan genom sin rikedom på komposita
och sin lätthet att bilda nya sådana. Bland de
döda språken gäller detsamma om sanskrit, der
komposition trädt i stället för de flesta syntaktiska
förbindelser och nästan trängt dessa ur bruk; likaså
var grekiskan rik på sammansättningar. Å andra sidan
utmärker sig den nuvarande franskan för sin stora
fattigdom och sin ringa utvecklingsförmåga i detta
afseende. Detsamma tyckes vid första påseende gälla
om engelskan; men detta är endast skenbart fallet,
ty engelskan är tvärtom ganska rik på komposita,
hvilka dock i skrift ofta icke betecknas, såsom
sådana, t. ex. gold watch (rättare vore goldwatch),
guldur. Äfven i svenskan har på senare tider förmärkts
en dylik, genom Rydqvists föredöme framkallad,
oriktig tendens att isärskrifva sammansatta ord,
t. ex. till baka, om sider, i st. f. de riktigare
tillbaka, omsider. Jfr bl. a. Hermarin Paul:
"Principien der sprachgeschichte", sid. 161
ff. (1880), Ad. Noreen: "Något om ord och
ordklasser" (i "Nordisk tidskrift", 1879).
Ad. N-n.
Kompositör. Se Komposition 3.
Kompost (af Lat. compositum, sammansatt,
blandning), landtbr. Se Gödningsämnen, sp. 381. –
Kompostera, upplägga i kompost.
Kompott (Fr. compote, af
Lat. compositus, sammansatt), ett slags fruktmos,
bestående af t. ex. äpplen eller päron, som äro
kokta med vatten och socker så, att deras form är
någorlunda bibehållen.
Kompress (Fr. compresse, af Lat. comprimere,
sammantrycka), med., ett oftast flerdubbelt
sammanviket stycke tyg, hälst af linne, som doppas i
vatten eller lösning af något medikamentöst ämne
och lägges på huden, vanligen i ändamål att verka
afkylande eller lindrigt sammandragande. I vissa
fall, såsom vid en del ögonsjukdomar, begagnas
ljumma eller varma kompresser. På färska sår lägger
man numera ej gerna kompresser; de passa ej väl
tillsammans med den antiseptiska behandlingen.
Rsr.
Kompression (Lat. compressio, af comprimere,
sammantrycka), sammantryckning l. sammanpressning,
särskildt om gaser och ångor. – Kompression af gaser
och ångor åstadkommes genom kompressionspumpen. Denna
är konstruerad som en vanlig luftpump; men ventilerna
hafva en motsatt gång, så att förbindelsen med
recipienten är öppen, då pumpkolfven tryckes inåt, och
sluten, då kolfven drages ut. – Kompressionselddonet
består af en åt ena sidan öppen cylinder (vanligen af
starkt glas, på det man må kunna beqvämt observera
hvad som försiggår inuti), i hvilken en tätt
slutande kolf rör sig. Då kolfven inskjutes hastigt,
komprimeras luften under så stark värmeutveckling,
att en bit svamp eller fnöske, fäst under kolfven,
fattar eld. – Kompressionskula kallas en sådan
handgevärskula, hvars utträngande i refflorna och
deraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
