Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunikant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan Teplitz och Karlsbad. 9,975
innev. (1880). Klädes- och pappersfabrikation,
klockgjuteri m. m. Brunkolsbrytnirig i trakten.
Kompakt (Lat. compactus), sammanpackad, tät,
fast, sluten.
Kompaktat (af Lat. compacisci, genom ömsesidigt
fördrag öfverenskomma), fördrag, förlikningspunkter. –
Basel-kompaktaten kallas de förlikningspunkter eller
det fördrag, som det s. k. reformatoriska kyrkomötet i
Basel d. 30 Nov. 1433 ingick med det husitiskt sinnade
böhmiska folket. Efter åtskilliga underhandlingar
slötos dessa kompaktat i Prag af delegerade från
kyrkomötet. I de s. k. fyra Prag-artiklarna hade
husiterna fordrat 1) Guds ords fria predikan i Böhmen,
2) nattvardens utdelande under båda gestalterna, 3)
inskränkning af presterskapets verldsliga makt och
4) skärpt kyrkotukt. Kompaktaten medgåfvo den andra
punkten, men uttalade sig sväfvande om de öfriga. På
riksdagen uti Iglau d. 5 Juli 1436 bekräftades
högtidligen detta beslut. Derigenom åvägabragtes
förlikning mellan romerska kyrkan och det mildare
husitiska partiet, "utraquisterna" l. "kalixtinerna".
J. P.
Kompanflaggstock. Se Kampanjflagg.
Kompani (Fr. compagnie, af Lat., cum, tillsammans
med, och panis, bröd). 1. Sällskap; uti industrielt
eller kommersielt syfte bildad förening,
bolag, t. ex. Ostindiska kompaniet, Göteborgs
handelskompani. I firmabeteckningar förkortas
ordet till Komp. (Comp.), Ko. (Co.) o. s. v. (A. &
Komp.) och uttalas med tonvigt på första stafvelsen
[ko’mpani]. – 2. Krigsv., a) Benämning på den
minsta enheten vid infanteriet, som i taktiskt
såväl som i administrativt hänseende är till
viss grad sjelfständig. De vid nyare tidens ingång
brukliga benämningarna "fana" och "fänicka" utbyttes
under 1600-talet mot kompani, hvarmed sedermera
den minsta administrativa enheten vid alla vapen
benämndes. Vid kavalleriet förenades två eller flere
kompanier i taktiskt afseende till en sqvadron,
hvarefter kompani-indelningen under 1700-talet
småningom försvann vid detta vapen, så att den
numera finnes qvar endast i England (kallad troop)
och vid preussiska regementet Garde du corps. Vid
artilleriet utbyttes benämningen vid 1800-talets
början mot batteri. Från att vara en uteslutande
administrativ enhet har kompaniet numera blifvit äfven
en taktisk. Dess styrka på krigsfot bör uppgå till
200–250 man; på fredsfot utgör den 50–150 man. I de
flesta arméer (dock icke helt och hållet i Sverige)
sker manskapets utbildning från dess inträde i tjenst
inom kompaniet, hvars betydelse är synnerligen stor,
då det är den förnämsta, så att säga, moraliska
enheten inom infanteriet. Befälet öfver kompaniet
föres i regeln af kompani-chefen, som tillika ansvarar
för dess utbildning samt för ordningen och, till en
viss grad, för hushållningen inom detsamma. Vid de
svenska värfvade trupperna förordnar regementschefen
kompani-chef bland regementets kaptener. Vid de
indelta trupperna äro alla kaptener af 1:sta klassen
tillika kompani-chefer och skola bo inom kompaniets
område. I de tyska och franska arméerna skall den
kapten, som förer kompaniet, vara beriden. – b) Vid
flottan hafva kompanierna ingen taktisk betydelse,
utan endast administrativ och ekonomisk. Flottans
kompanier utgöras af 3 matroskompanier, 2 eldare-
och handtverkskompanier, 31 båtsmanskompanier samt
2 skeppsgossekompanier. Båtsmanskompanierna äro
förlagda i landsorten kring rikets kuster, då de icke
äro uppbådade till tjenstgöring. De öfriga kompanierna
äro fördelade mellan flottans båda stationer på
det sätt, att 2 matroskompanier, 1 eldare- och
handtverkskompani samt skeppsgossekompanierna äro
förlagda i Karlskrona, de öfriga i Stockholm. Hvarje
kompani skulle i ekonomiskt och disciplinärt
hänseende närmast skötas af en kompanichef, men
af brist på befäl kunna ända till 3 kompanier vara
sammanslagna under en chef. Se vidare Båtsmanshåll.
2 a) C. O. N. 2 b) L. H.
Kompani-chef. Se Kompani 2.
Kompanifana. Se Fana.
Kompanikolonn, krigsv., kallas den formering, som
uppkommer, då kompaniet uppställes i kolonn (se
d. o.) på sin närmaste underafdelning, plutonen. Då
flere på detta sätt uppställda kompanier uppträda
gemensamt, erhålles formeringen i kompanikolonner,
hvilken efter de lång- och snabbskjutande gevärens
införande blifvit utgångsformeringen för infanteriet,
från hvilken det vidare utvecklar sig till
striden. Preussarna tillkommer äran att hafva satt
nämnda formering i system, och den bidrog äfven till
deras framgångar 1866. C. O. N.
Kompanjon (Fr. compagnon, af Lat. cum, tillsammans
med, och panis, bröd, således egentl. den, som delar
bröd med en annan), följeslagare, bolagsman, associé.
Kompanlanternor. Se Kampanjlanternor.
Komparabel (Lat. comparabilis), jämförlig; som kan
kompareras.
Komparation (Lat. comparatio), jämförelse; adjektivets
eller adverbets förändring (stegring) med hänsyn
till grad. En bestämning kan nämligen, i adjektiv-
eller adverbialform, tillläggas ett föremål eller
en föreställning, en handling eller en egenskap,
antingen absolute utan särskild hänsyn till samma
bestämnings förekomst i andra fall, t. ex. det höga
huset, han är ung, solen lyser klart, eller under
jämförelse med ett eller några andra föremål,
handlingar o. s. v. eller med alla andra sådana af
ett visst slag, hos hvilka samma bestämning finnes,
t. ex. min bror är yngre än du, vett är bättre än
skönhet och rikedom, det blåser hårdare i dag än i går
eller hunden är det trognaste af alla husdjur, yngsta
dottern (i familjen), denna bok är värst tilltygad
(af alla ifrågavarande). Det finnes dock en mängd
adjektiv och adverb, som till följd af sin betydelse
ej medgifva någon komparation (äro inkomparabla),
emedan den betecknade egenskapen i och för sig
är oföränderlig, t. ex. död, enögd, daglig, samt
participer, så vidt de ej förlorat sin verbala natur
och öfvergått till rena adjektiv. Inkomparabla äro
äfven pronominala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
