Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunikant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
153 gårdar och kungstionde från 92 socknar på
Själland. Med stiftelsen afsågs ursprungligen
att gifva 100 studenter fri kost, kläder,
böcker o. d. Ar 1573 uppfördes en särskild
byggnad. "Kommunitets-byggningen" (vid sidan af
universitetsbyggningen l. den s. k. "Studiegården"),
hvarest de 100 studenterna bespisades tvänne gånger
om dagen och derjämte höllo disputationsöfningar på
latin. Till bostad för alumnerna uppfördes 1619–23
den s. k. "Regentsen" (collegium regium). 1736
upphörde bespisningen, och alumnerna erhöllo
i stället kostpenningar. Disputationsöfningarna
upphörde 1795. Kommunitetet har egen styrelse, vald af
universitetets konsistorium. Det utdelar (sedan 1881)
32 kr. månatligen under 4 år åt 160 studenter och 8
kr. i månaden åt de 100 regents-alumnerna samt lemnar
dessutom 60,000 kr. i andra understöd åt studerande
(äfven qvinnor och icke-studenter). Kommunitetet
eger ett kapital af 4,5 mill kr. och har derjämte en
årlig inkomst af 225,000 kr. af tionden m. m. Det har
på mångahanda sätt bistått universitetet i fyllandet
af tillfälliga penningebehof. Så har det bidragit
bl. a. till uppförande af universitetsbiblioteket
och det naturhistoriska museum samt till
anläggningen af den botaniska trädgården.
E. Ebg.
Kommutation (Lat. commutatio, af mutare,
omflytta, förändra), omändring, utbyte. –
Kommutationsvinkel, astron., skilnaden mellan
en planets och jordens heliocentriska längder.
E. J.
Kommutator (af Lat. con, med, och mutare,
omflytta), strömvändare, fys., apparat, medelst
hvilken den elektriska strömmens riktning i en
ledare hastigt kan omkastas. Ledningstrådarna
från strömgeneratorn sluta i fjädrar, som släpa på
cylinderytor, bestående af blank metall, men afbrutna
af oledande ämne, så att poltrådarna alltid beröra
hvar sin cylinderyta och samtidigt öfvergå från den
ena af dessa till den andra. Då nu dessa cylinderytor
äro förbundna med hvar sin ände af en ledningstråd,
inses lätt, att strömmens riktning uti denna tråd
kastas om för hvarje gång hufvudledningens poler
ombyta beröringsyta. Denna apparat har en vidsträckt
användning, särskildt för de elektromagnetiska
apparaterna. L. A. F.
Komnenos, östromersk kejsareätt, som första gången
innehade bysantinska rikets tron åren 1057–59, genom
Isak I, och derefter åter herskade i Konstantinopel
åren 1081–1185, genom Isaks brorson, Alexios I
(1081–1118), och dennes descendenter Johannes II
(1118,–43), Manuel I (1143–80) och Alexios II
(1180–83; omyndig) samt slutligen Johannes II:s
brorson Andronikos I (1183–85). Efter denne intogs
tronen af ätten Angelos, genom Isak II, Alexios
I:s systersons son. Om Alexios I:s dotter Anna,
som skref faderns historia, se Anna Comnena. –
Vid det s. k. latinska kejsaredömets upprättande
i Konstantinopel (1204) grundade en sonson till
Andronikos I, Alexios, ett sjelfständigt rike
i Trapezunt, hvilket sedan, under kejsare af
komnenernas ätt, egde bestånd till 1461, då kejsar
David måste uppgifva det åt osmanerna. (Han
blef sedermera, 1466, jämte sin familj,
afrättad i Adrianopel, på sultan Muhammed II:s
befallning.) Enligt en yngre författares obestyrkta
uppgift undkom en medlem af ätten vid namn Georgios
Nikeforos till Maina (Lakonien). Derifrån kom
en Konstantinos K. 1679 till Genua, senare till
Corsica, och från dennes son Kalomeros (hvilket
namn på italienska motsvaras af Buonaparte) skulle
ätten Bonaparte härstamma, ett påstående, som dock
saknar hvarje grund. En Demetrios K., hvilken föddes
1750 på Corsica och uppgifves såsom Konstantinos’
siste ättling, vardt 1782 af Ludvig XVI erkänd som
kejsar Davids afkomling, emedan franska regeringen
fann det förmånligt att, i händelse af turkarnas
fördrifvande ur Europa, ega i sitt land en pretendent
till Konstantinopels tron. Vid revolutionens utbrott
(1789) sällade sig denne till emigranterna samt
gjorde krigstjenst under prinsen af Condé, men
återvände 1802 till Frankrike, der han erhöll en
pension å 4,000 livres och blef maréchal de camp
(brigadgeneral). Han dog, barnlös, 1821. – Äfven 1853,
då afgörande händelser åter syntes förestå i Turkiet,
uppdök, denna gång i London, en föregifven ättling
af David K. Han kallade sig Stefanopolis K.
Komonduros. Se Kumunduros.
Komorerna. Se Comoro-öarna.
Komorn (Ung. Komárom). 1. Komitat i vestra
Ungern, delas af Donau, som der upptager Waag,
i tvänne hälfter, af hvilka den norra är lågland
och träskfylld, den södra genomstruken af
Bakonybergen. Hufvudnäringar äro får- och svinafvel,
åkerbruk (äfven vin och tobak) samt fiske. I s. brytes
mycket marmor. Ansenlig flodfart på Donau. Areal
2,944 qvkm. 151,699 innev. (1880). – 2. Hufvudstad
i nämnda komitat, belägen på sydöstra spetsen af
ön Schütt vid Waags sammanflöde med Donau, är en
vigtig handelsplats mellan Wien och Budapest samt hade
1880 13,108 innevånare. Bland offentliga byggnader
märkes den stora Andreas-kyrkan. K. är tillika
en af monarkiens starkaste fästningar, hvilken
i synnerhet under ungerska frihetskriget 1848–49
spelade en betydande rol och först efter nära ett års
belägring genom kapitulation kom i Österrikes våld.
S. A. L.
Komos kallades hos forntidens greker hvarje festligt
och muntert lag, der glädjen höjdes genom sång,
musik och dans. Särskildt betecknade man dermed
det vid Bacchusfesterna öfliga bruket att skaror
af yrande Bacchusdyrkare under skämt och sång
ströfvade omkring på landsbygden och hängåfvo sig åt
hvarjehanda uppsluppna tilltag. Ur dessa bacchiska
festupptåg utvecklade sig efter hand det grekiska
lustspelet, hvilket äfven deraf fick namnet komedi
(komodia, komossång). Under den yngre forntiden
personifierades K. till en den yrande festglädjens
gud, hvilken brukade afbildas såsom en bevingad
yngling i sällskap med Silenos, Eros m. fl.
A. M. A.
Komotau (Tsjech. Chomutov), stad i nord vestra Böhmen,
vid foten af Erzgebirge och jernvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
