- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1079-1080

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komisk är ett estetiskt begrepp, med hvilket alla, som tänkt öfver det sköna allt ifrån Aristoteles, mer eller mindre sysselsatt sig - Komitat, Magyar. megye, T. gespanschaft, grefskap, förvaltningsområde i land, som tillhöra den ungerska kronan - Komitativus. 1. I den indo-europeiska grammatiken alternativ benämning på kasus instrumentalis - Komitativus. 2. I de finsk-ugriska språken en kasus, som utmärker följeskap - Komité, en samling personer, som tillsatts eller utvalts - Komiterade för tryckfrihetens vård, eller i dagligt tal, tryckfrihetskomitén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det gudomliga ej framstod i sin absoluta idealitet, så
är det äfven klart, att det rent komiska framförallt
tillhör antiken, under det att humorn är en yttring
af den kristna åskådningens idealistiska lyftning
(se Humor). Löjet framträder derför hos de gamle,
der det ej är satiriskt (såsom hos romarna), med
en yr och lekande lustighet, i hvilken ej ingår
någon smärta öfver disharmonien mellan mensklig
sträfvan och mensklig vanmakt. Sådan är Aristofanes’
öfverdådiga komik, i hvilken han låter sin samtid
uppträda i fantastisk förklädnad och utskratta
sig sjelf. Bland moderna författare är komiken
förnämligast representerad af sådana, hvilka tillhöra
realistiskt anlagda folk och tider, såsom i allmänhet
de romanska, från antikens grund härstammande,
syd-europeiska folken och den antikiserande,
modernt klassiska smakens tidehvarf. Dess förnämste
representanter äro derför sådana män som Molière,
Beaumarchais, Holberg, Goldoni, hvilka visa tillbaka
på romaren Plautus, och som alla gifvit det komiska
dess mest energiska form, den dramatiska. Annars
kan det komiska framträda i alla diktarter, äfven
i epos (Boileau, Pope, Cervantes) och i lyrik
(Béranger, Bellman) samt i musik ("Opéra comique"
och sonatens "scherzo"-sats) och bildande konst,
förnämligast inom måleriet (det holländska måleriet,
genreskulpturen), men alldeles icke inom arkitekturen,
således i alla de former af skön konst, som kunna
gifva uttryck åt det psykiska eller själslifvet
i kroppslig form. Jfr C. R. Nyblom: "Om det
komiska och dess förhållande till humorn" (1857).
C. R. N.

Komitat (af Lat. comes, grefve),
Magyar. megye, T. gespanschaft, grefskap,
förvaltningsområde i land, som tillhöra den ungerska
kronan. Komitatsförfattningen i Ungern är mycket
gammal och var ursprungligen afsedd för militäriskt
ändamål. I spetsen för hvarje komitat stod en
af konungen utnämnd, ej aflönad comes (grefve)
l. föispán (T. obergespan), hvilken i krig anförde
de af komitatet uppställda trupperna. Hvart tredje
år sammanträdde komitatsförsamlingen, d. v. s. alla
komitatets adelsmän, för att välja ett ständigt
utskott, domare, ämbetsmän och representanter på
riksdagen samt fördela skatte- och rekrytutskrifningen
m. m. Då komitatet hade rätt att protestera mot de af
regeringen utfärdade förordningarna och t. o. m. att
lemna dem utan afseende, var komitatet nästan
en sjelfständig stat. För att bryta denna
sjelfständighet började hofkansleren G. Apponyi 1844
insätta aflönade ämbetsmän i st. f. "föispaner",
och efter 1849 blef hela komitatsförfattningen
afskaffad. Sedan den 1860 återinförts, ombildades den
1870 och inordnades under nutidens statsformer. De
särskilda komitatens sjelfständighet är dock
fortfarande mycket vidsträckt.

Komitativus (af Lat. comitari, beledsaga,
åtfölja). 1. I den indo-europeiska grammatiken
alternativ benämning på kasus instrumentalis, med
hänsyn till dess förmodade ursprungliga betydelse af
samvaro. – 2. I de finsk-ugriska språken en kasus,
som utmärker

följeskap och på svenska kan öfversättas med
"tillsammans med", "åtföljd af". Jfr Kasus.

Komité (Fr. comité, Eng. committee, af
Lat. committere, egentl. låta komma tillsammans,
gifva, i uppdrag), en samling personer, som
tillsatts eller utvalts för beredande af ett
ärende eller en grupp af ärenden och för att
derefter rörande dessa afgifva betänkande och
förslag till den myndighet eller församling, som
tillsatt eller valt komitén. Undantagsvis kan äfven
en frågas afgörande vara öfverlemnad åt en komité
(se t. ex. Karlstadkomitén). Komitéerna hafva
väl i allmänhet att fullgöra mera tillfälliga
förtroendeuppdrag, men komitéer finnas äfven med
permanenta uppgifter, t. ex. Landtbruksakademiens
förvaltningskomité ock komiterade för tryckfrihetens
vård. I Sverige gör man den skilnaden mellan
komité ock "utskott" att medlemmarna i ett utskott
alltid utses inom den väljande församlingen, då
deremot komitéledamöter kunna tagas äfven utom de
väljandes krets. Regeringsmyndigheten tillsätter
sålunda komitéer, men inga utskott. Någon gång,
t. ex. vid landstingen, betecknar dock ordet
komité detsamma som utskott. I andra land brukas
deremot komité ofta i samma bemärkelse som våra
utskott; så är t. ex. förhållandet med det norska
stortingets komitéer och det engelska parlamentets
committees. Hvad det engelska parlamentet för öfrigt
angår, så benämnas icke blott de utskott, som inom de
båda husen utses, komitéer: select committees, utan
äfven husen sjelfva kallas general committees eller
committees of the whole house, då de för förberedande
öfverläggning besluta att uppgifva den vanliga stränga
och högtidliga förhandlingsordningen och att iakttaga
friare former. Detta skall ske med afseende å hvarje
offentlig bill och hvarje fråga, som gäller religion,
handel, beskattning och anslag. – Komiterad, medlem
af en komité. K. H. B.

Komiterade för tryckfrihetens vård, eller, i dagligt
tal, tryckfrihetskomitén. Enligt regeringsformen §
108 och nu gällande riksdagsordning § 70 åligger det
lagtima riksdag att hvart tredje år förordna sex för
kunskaper och lärdom kände män, af hvilka två skola
vara lagfarna, att, jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer ordet, utöfva vård öfver
tryckfriheten. I händelse, en författare eller
boktryckare före tryckningen sjelf öfverlemnar till
dessa komiterade en skrift och begär deras yttrande
huruvida åtal derå efter tryckfrihetslagen kan ega
rum, skola justitieombudsmannen och minst trenne
komiterade (af dem en lagfaren) skriftligen afgifva
ett sådant yttrande. Förklara de deruti, att skriften,
må tryckas, vare då både författare och boktryckare
fria från allt ansvar, som i stället drabbar de
komiterade. – Denna i 1809 års R. F. påbjudna
institution hade blifvit inrättad i samband med
den med vårt nuvarande statsskick återställda
tryckfriheten, hvilken i hela sin utsträckning
blifvit genom R. F. § 86 garanterad hvarje svensk
medborgare till skydd mot hvarje försök från offentlig
myndighets, ja äfven från domaremaktens sida att göra
intrång i denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free