Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolväte, kem. Kol och väte gifva med hvarandra en mängd till egenskaper och kemiska förhållanden högst olikartade föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryckas i den allmänna formeln Cn H2n+2.
Sammansatta enl. denna allmänna formel äro
många andra kolväten, hvilka således bilda en
"homolog serie". Värdet på n kan variera mellan 1
och 30. Då värdet på n öfverstiger 3, kunna flere
olika isomeriska kolväten af lika sammansättning
förekomma. Så kan t. ex. kolvätet C4 H10 vara CH3 -
CH2 - CH2 - CH3 och (CH3)2 = CH - CH3 samt kolvätet
C6H12 vara CH3 - CH2 - CH2 - CH2 - CH3, (CH3)2 = C =
(CH3)2 och (CH3)2 = CH - CH2 - CH3 o. s. v. Klart är
af det anförda, att antalet möjliga isomerier måste
ofantligt ökas med värdet på n. Alla dessa kolväten
Cn H2n+2 äro fullt mättade, d. v. s. innehålla
så många väte-atomer, som de i dem förekommande
kolatomerna förmå binda. I egenskap af fullt
mättade kroppar kunna de icke ingå föreningar med
andra kroppar. De förenas således icke med syre,
saltbildare o. s. v. Deremot kunna väte-atomerna
genom substitution ersättas med klor, hydroxyl,
amid o. s. v. Dessa kolväten, som för sin indifferens
benämnas paraffiner (af Lat. parum, föga, och affinis,
beslägtad), äro gaser, när värdet på n är 1–3, eller
mer eller mindre flyktiga och lättrörliga oljor, äfven
fasta kristalliserande föreningar. Från dem derivera
de mättade organiska föreningarna. Parallelt med
denna serie af kolväten finnas andra, vätefattigare
serier af omättade kolväten, Cn H2n, Cn H2n-2,
Cn H2n-4 o. s. v., hvilka kunna, emedan de icke
äro fullt mättade, förenas med saltbildare och andra
radikaler. De till serien Cn H2n hörande kolvätena
äro alla lika sammansatta, men skilda genom olika
molekylarvigt, eller gas-täthet. Den första leden i
serien är etylengas, C2 H4. Acetylen, C2 H2, bildar
den första leden i serien Cn H2n-2. Dessa kolväten
äro omättade och gifva genom substitution af vätet
omättade organiska föreningar. Till serien Cn H2n-4
höra många i växtrikets flyktiga oljor förekommande
isomeriska kolväten af formeln C10 H16. De kallas med
ett gemensamt namn terpener l. kamfener. Till dem och
deras polymeriska modifikationer höra terpentinolja,
citronolja, kautsjuk och guttaperka. Många
af dessa terpener kunna med klorvätesyra gifva
kristalliserande, kamfer liknande föreningar. Den
första leden i serien Cn H2n-6 är benzol, C6 H6,
som i många hänseenden är en högst vigtig förening
(se Benzin). Oaktadt benzol är långt ifrån mättad,
förhåller den sig dock i många afseenden som ett
mättadt kolväte. Den ger t. ex. hällre substitutions-
än additionsderivat. Såsom substitutionsderivat
af benzol kan man anse de utan all fråga talrikaste
och till sina egenskaper mest olikartade organiska
föreningarna. Om i benzol 1 atom väte ersättes af
någon radikal, bildas endast 1 derivat; men om 2
väte-atomer utbytas mot 2 radikaler, uppstå i regeln 3
isomeriska derivat, bekanta under namnen orto-, meta-
och para-derivat. För att förklara dessa förhållanden
antager man, att benzolen består af sex grupper CH,
som förenats på sådant sätt, att hvarje grupp CH med
en frändskapsenhet binder en grupp CH och med två
en annan, hvilket uttryckes i följande strukturformeln,
den kekuléska benzolkedjan:
 |
|
| orto-derivat |
|
| meta-derivat |
|
| para-derivat |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
