Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koh-i-Baba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och inbördes afstånd, skulle alla kroppar med samma
täthet äfven hafva samma molekylära sammanhang
(koherens), då de särskilda molekylerna hos kroppar
med samma täthet icke kunna hafva mycket skiljaktiga
molekylarafstånd och massor. Alltefter olika grad af
kohesion uppstå de särskilda aggregationstillstånden.
L. A. F.
Koh-i-Baba, södra fortsättningen af Hindukusch i
Afganistan, s. om Hadjigak-passen, har en höjd af
omkr. 5,000 m. På södra sidan upprinner Hilmend,
på den norra Herirud.
Kohibera (af Lat. con, tillsammans, och
habere, hafva, hålla), tillbakahålla, hejda.
Koh-i-noor [-nur]. Se Diamant.
Kohistan. Se Irak Adjmi.
Kohl, Johann Georg, tysk skriftställare, f. 1808,
vistades 1830–38 i Ryssland, hvarefter han bosatte sig
i Dresden och 1841 utgaf några med bifall mottagna
reseskildringar från olika delar af det europeiska
Ryssland. Under de närmast följande tolf åren besökte
K. nästan alla öfriga land i Europa samt utgaf en
ansenlig mängd beskrifningar öfver dessa sina resor,
hvarefter han 1854 företog en resa till Nord-Amerikas
förenta stater. Återkommen derifrån 1858, slog han
sig ned i sin födelsestad, Bremen, och blef 1863
stadsbibliotekarie derstädes. Död 1878. I Nya verldens
upptäcktshistoria gjorde K. grundliga forskningar och
skref i dithörande ämnen flere värdefulla arbeten,
såsom Kritische erläuterungen zu den beiden ältesten
generalkarten von Amerika aus den jahren 1527 och
1529 (1860), Geschichte des golfstromes und seiner
erforschung (1868), History of the east coast of
Northamerica (1869; med 22 kartor) och Geschichte
der entdeckungsreisen und schiffahrten zur
Magellans-strasse (1877). Bland K:s öfriga skrifter
må nämnas Bemerkungen über die verhältnisse der
deutschen und dänischen nationalität und sprache
im herzogthum Schleswig (1847), Die völker Europas
(i samlingsverket "Volkskosmos"; 2:dra uppl. 1872)
och Die natürlichen lockmittel des völkerverkehrs
(1877). – K:s reseskildringar från Skotland och
Danmark finnas i svenska öfversättningar (1846, 47).
Kohlhase, Hans (icke Michael Kohlhaas, såsom han
kallas i H. v. Kleists berömda novell med detta namn),
en i psykologiskt afseende märklig person, hvars
historia tillika erbjuder en egendomlig kulturbild
från Tyskland under reformationstidehvarfvet, var
viktualiehandlande i trakten af Berlin, då han 1532,
under en färd till Leipzig, blef på kursachsiskt
område hållen för hästtjuf af en godsegare Günther
v. Zachwitz’ underhafvande och under ett med
anledning deraf uppkommet slagsmål nödgad att taga
till flykten utan sina hästar. När man sedermera väl
icke nekade honom att mot erläggande af foderpenningar
återfå hästarna, men deremot vägrade att ersätta
honom ekonomiska förluster, till hvilka han ansåg
det inträffade missödet hafva varit den vållande
orsaken, förbittrades hans sinne derhän, att han 1534
utfärdade fejdebref såväl mot Kursachsen som mot herr
v. Zachwitz personligen samt efter nya misslyckade
underhandlingar, trots föreställningar
af sjelfve Luther, började ett hänsynslöst
stråtröfveri, som bragte hela Sachsen i den största
förskräckelse. Hos befolkningen i Brandenburg fann
han till en början medhåll, och hans landsherre,
kurfursten Joakim II, kunde först 1539 förmås tillåta,
att han förföljdes på brandenburgskt område. Efter
hand lyckades man gripa och straffa öfver hundra af
hans medhjelpare, och då han slutligen äfven borttog
en brandenburgsk silfvertransport, lockades han till
Berlin, fängslades och dömdes till döden samt blef
jämte den farligaste af sina medbrottslingar steglad,
d. 22 Mars 1540. – Jfr Burkhardt, "Der historische
Kohlhase und H. v. Kleists Michael Kohlhaas" (1864).
Kohlrausch. 1. Heinrich Friedrich Theodor K., tysk
skolman och författare af historiska läroböcker,
f. 1780, d. 1867, verkade från 1830 såsom president
i det nyinrättade öfverskolkollegiet i Hannover
och omdanade det hannoveranska skolväsendet i flere
afseenden, såsom genom införande af en vetenskaplig
pröfningskommission för lärarekandidater (1831) och
utfärdande af en instruktion för abiturienternas
mogenhetspröfningar (1839) samt genom att
i de mindre städerna i synnerhet tillgodose
realundervisningen. Hans förnämsta arbete är
Die deutsche geschichte für schulen (1816; 16:de
uppl. 1875). – 2. Rudolf Hermann Arndt K., tysk
fysiker, den föregåendes son, f. 1809, d. 1858,
blef 1853 e. o. professor vid universitetet i
Marburg och kallades 1857 till ordinarie professor i
Erlangen. K. gaf en rent vetenskaplig basis åt Voltas
grundförsök, i det han medelst en särskildt inrättad
apparat (kondensator) undersökte de elektriska
spänningslagarna och med sin elektrometer lagarna
för elektriserade kroppars inverkan på hvarandra. Man
har honom att tacka äfven för ett experimentelt
bestyrkande af ohmska lagen. Mest berömd är K. genom
sitt samarbete med W. Weber vid uppställandet af
det s. k. absoluta måttsystemet för de elektriska
storheterna, genom hvilket alla måttbestämningar
kunde återföras till några få rationella enheter
(Elektrodynamische massbestimmungen, 4:de afh.;
i "Abhandlungen der königlichen sächsischen
gesellschaft der wissenschaften", 5:te b.,
1856). – 3. Friedrich K., tysk fysiker, f. 1840,
den föregåendes son, sedan 1875 professor vid
universitetet i Würzburg, har företrädesvis sysselsatt
sig med uppmätningar medelst vexelströmmar af
vätskors ledningsmotstånd samt med frågan huruvida
en elektrisk ström kan gå genom en kemiskt sammansatt
vätska, utan att denna sönderdelas. Han har utgifvit
Leitfaden der praktischen physik (1870; 5:te,
tillökade, uppl. 1884).
Kohn, Salomon, tysk skriftställare, f. 1825, gjorde
studier vid universitetet i Prag och ingick derefter i
sin faders, en israelitisk köpmans, affär. K. utgaf
1853 anonymt romanen Gabriel, hvilken vunnit en
ovanlig framgång och bl. a. öfversatts på engelska,
italienska, franska och hebreiska. Förutom åtskilliga
noveller har han dessutom skrifvit romanen Ein spiegel
der gegenwart (1875).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
