Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 989-990 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kock ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lovhistorie (1769–76), Den danske lensret (1777), De gamle
danske gilder (1780) och en edition af "Jydske lov"
(1783). K:s "Samlede juridiske skrifter" utkommo
1807–11 i 3 bd. E. Ebg.

Kofoed-Hansen [-fod], Hans Peter, dansk novellist
och teolog, f. 1813, blef 1837 lärare vid Odense
latinskola, företog trenne utländska resor (1839,
1842–43, 1847–48), blef 1849 prest i Köpenhamn,
var 1850–64 kyrkoherde i Haderslev och 1866–83 i
Flintinge på Låland samt drog sig sistnämnda år
tillbaka till privatlifvet. K:s första arbeten voro
novellistiska: Dialoger og skizzer (1840), Liv og
död (1842) och Kjöd og ånd, en själehistorie af Jean
Pierre (1846; "De två vägarna, en själshistoria",
1852). I dem alla herskar en religiös grundtanke. I
"Kjöd og ånd", K:s vigtigaste arbete, skildras med
ovanlig talang en ung mans utveckling från sinlighet
genom förståndsförvirring till en religiös, men också
asketisk lifsuppfattning. Mellan K. och S. Kierkegaard
rådde stor själsfrändskap, hvilken äfven framträdde
i hans första direkt religiösa skrift, Tegnet
fra himlen, en christelig psychologisk afhandling
(1856), och som föranledde honom att, genom de båda
skrifterna Dr S. Kierkegaard mod Dr H. Martensen
(1856) och Dr S. Kierkegaard mod det bestående
(1857) uppträda medlande under Kierkegaards kamp mot
"den officiella kristendomen". 1869 offentliggjorde
K. ett större social-politiskt arbete, Et folk –
folket. Bidrag til demotheismens charakteristik,
som visserligen i hög grad misskände nationalitets-
och folkfrihetssträfvandenas berättigande, men
derjämte gaf en djup blick in i tidens sociala
förvillelser och innehöll spådomar, hvilka den
följande tiden blott alltför tydligt besannat. Af
beslägtadt innehåll är hans sista arbete, Her og
hisset, breve fra en afdöd af M. Oriente (1872).
C. R.

Kofogeln. Se Icteridae.

Kofot, ett bräckverktyg i form af en vid
understödspunkten böjd olikarmad häfstång, hvars kortare arm
i änden är tvåklufven. O. A. B.

Koftgari. Se Kuftarbeten.

Koger (T. köcher, Holl. koker,
cylindriskt fodral). 1. Ett afiångt fodral,

i hvilket bågskyttar bära sina pilar. – 2.
Sjöv., en cylindrisk ask af läder, försedd med
vid bärremmen fäst lock (se fig.). Koger användas
för kardusernas transporterande (vid måttligt
stora kanoner) från krutdurken till kanonen.
För bakladdningskanoner har man ett särskildt
slags koger med rörlig botten, hvilket lägges på
laddbryggan, hvarefter kardusen införes i kanonen.
L. H.

Kogerska, sjöv. Se Barkass.

Kogger (Isl. kuggr, Holl. kog), skeppsb., ett slags hanseatiskt
krigsfartyg, förde endast en mast och hade rodret
anbragt vid sidan. J. G. B.

Kogitation (Lat. cogitatio), tankens fixerande på
någonting, tänkande, begrundande.

Kognater (af Lat. cognatus), fränder, vare sig af man-
eller qvinkön, hvilka på det sätt äro med hvarandra
i skyldskap, att ett eller flere mellanliggande
slägtskapsled utgöras af personer af qvinkön,
t. ex. fader i förhållande till dotterson eller
dotterdotter, morbroder i förhållande till systerson
eller systerdotter. Jfr Agnater.

Koháry, gammal ungersk magnatslägt. Dess märkligaste
medlem var István K. (f. 1649, d. 1731), hvilken
utmärkte sig såsom krigare mot turkarna, författade
en mängd skrifter af poetiskt och didaktiskt innehåll
samt 1714 blef öfverlandsdomare i Ungern. Slägten
fick 1815 furstlig värdighet, men utslocknade 1826 på
svärdssidan med hofkansleren Ferenc József K. Namnet
och godsen öfvergingo då till dennes måg, hertig
Ferdinand Georg af Sachsen-Koburg-Gotha(-K.), hvilken
1851 dog såsom österrikisk kavallerigeneral. Om hans
äldste son, Ferdinand August Frans Anton, gemål
till drottning Maria II da Gloria af Portugal, se
Ferdinand, konungar af Portugal, 2.

Kohat. 1. Distrikt i kejsaredömet Indien,
prov. Pandjab, omfattande södra delen af divisionen
Peshawar, mellan Indus och dess biflod Kuram. Areal
7,350 qvkm. Omkr. 150,000 innev., de allra flesta
muhammedaner. Stora lager af bergsalt, som här och der
bildar kullar af ända till 60 m. höjd. – 2. Hufvudstad
och kantoneringsplats i nämnda distrikt. Omkr. 11,500
innev.

Koheleth, det hebreiska namnet på den bok i Gamla
testamentet, hvilken i den nu gällande svenska
bibelöversättningen kallas Salomos predikare.

Koherera (af Lat. con, tillsammans, och haerere,
hänga vid), hänga tillsammans. – Koherens,
sammanhang, en verkan af kohesion (se d. o.). –
Koherescens (af Lat. coherescere, häfta sig
tillsammans), den egenskapen hos jordmånen,
i kraft af hvilken dess smådelar häfta vid
hvarandra. Koherescensen betingas af smådelarnas
beskaffenhet och förhöjes i allm. genom väta. Torr
qvarts-sand har alldeles ingen koherescens, lera
deremot en synnerligen stark. Ju mera en jordarts
blandningsdelar hänga tillsammans, desto större blir
jordens adhesion vid landtbruksredskapens ytor. Emedan
lerhalten, såsom grund till koherescensen, äfven
förorsakar nämnda adhesion, är en jordmån svårare
att bearbeta i samma mån som den är rikare på lera. –
Kohesiv, som verkar kohesion (se d. o.).

Kohesion (af Lat. con, tillsammans, och haerere,
hänga vid), fys., den kraft, hvarmed de minsta
delarna (molekylerna) af en och samma kropp hänga
tillsammans. Storleken af denna kraft beror icke
blott på de minsta delarnas massa och afstånd från
hvarandra, hvilket skulle vara fallet, om kohesionen
endast vore en yttring af den allmänna tyngdkraften,
utan äfven på molekylernas fysiska beskaffenhet. Vore
kohesionen beroende endast på molekylernas massa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>