Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 929-930 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knappsäf ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sist 4 år i München. Efter att hafva målat några
om goda antikvariska studier vittnande historiska
bilder reste han till Italien, der han uppehöll sig
i 3 år. Efter sin hemkomst målade han 1865 i slottet
Marienburg (Hannover) en följd af thüringska sagor,
hvarefter han 1866 slog sig ned i Berlin, vid hvars
akademi han 1875 blef lärare och 1877 professor. År
1873 målade han sitt hufvudarbete, Tannhäuser och
Venus (i nationalgalleriet), deri hans romantiska
konstriktning klart framträder. Sedan har han
haft i uppdrag att utföra en fris för trapphuset i
universitetsbiblioteket, framställande den antika,
skolastiska, humanistiska och moderna odlingen. Såsom
en af de bästa bilderna på utställningen i Berlin 1880
ansågs K:s tafla Disputation af lärarna i Sorbonne
inför Ludvig den helige.

Knipa, sjöv., vid bidevindssegling eller då vinden
är knapp passa på alla tillfällen att komma upp
mot vinden. L. H.

Knipan, blå-anden, Clangula glaucion. Se Knipslägtet.

Knipare, sjöv., korta tågändar med ett "öga" i
hvardera sladden. De begagnas till att "stoppa"
eller tillfälligtvis hopsnöra flere tåg m. m. L. H.

Kniphausen (rättare Knyphausen), Dodo von,
riksfriherre till Innhausen och Knyphausen,
fältmarskalk i svensk tjenst, föddes i Ostfriesland
1583. Efter att hafva gått i krigets skola under
Morits af Oranien och såsom sändebud närvarit
vid Karl IX:s kröning trädde han i hansestädernas
och sedan i den 1608 bildade Evangeliska unionens
tjenst och tog verksamt del i krigshändelserna. På
falsk angifvelse och ohörd dömd till döden efter
nederlaget vid Stadtlohn, benådades han och kämpade
tappert under Mansfeld, men blef af Wallenstein
tillfångatagen. Sedan kom han i dansk krigstjenst
och efter freden i Lybeck (1629) i engelsk, värfvade
ett regemente åt Gustaf Adolf och deltog i dennes
tyska fälttåg. Han intog Wolgast (1630), sökte,
fast förgäfves, öfverrumpla Greifswald och
hjelpte konungen vid belägringen af Demmin (1631). I
Mars s. å. blef han trots hjeltemodigt försvar
tillfångatagen af Tilly i Neu-Brandenburg, men
utvexlades kort derefter. Vid Nürnberg stötte han
åter till hären och anförde vid Lützen svenskarnas
andra linie. Enligt sin vana undvikande strid, men
tapper, när det gällde, yrkade han efter konungens
död på återtåg; men då han deri ej åtlyddes, bidrog
han väsentligt till slagets lyckliga utgång. Sedan
förde han jämte sin trätobroder hertig Georg af
Lüneburg befälet i nordvestra Tyskland och vann
tillsammans med denne vid Oldendorf (vid Weser)
en seger öfver de kejserlige i Juni 1633. Efter en
fruktlös belägring af Hildesheim vintern 1633–34
drog han sig tillbaka från krigsbullret, endast
sökande att hämnas på hertig Georg och att öka sina
besittningar. Sedan han åter mot slutet af 1635
genom franskt inflytande, men i svenska kronans namn,
uppställt en här, stupade han vid Haselünne (i kretsen
Meppen) d. 1/11 Jan-1636. K. var en utmärkt officer,
klok, pålitlig och tapper, men oftast olycklig och
derför alltför försigtig.

Knippe, blomknippe (Lat. cyma), bot., det slags
blomställning, som har hufvudaxeln antingen afslutad
med en blomma, på sidorna om hvilken utgå nya axlar,
hvilka i sin ordning på lika sätt afslutas med en
blomma med två nya sidoaxlar o. s. v., klynnedeladt
(dichotomt) knippe, eller ock uppbärande flere
än två sidoaxlar, hvilka sedan förgrena sig (dock
mindre regelbundet) i nya sidoaxlar, flocklikt
knippe. Erythraea, Gentiana och Radiola linoides
lemna exempel på klynnedeladt knippe; Sambucus
(fläder), Viburnum m. fl. ega flocklika knippen. Om
hufvudaxeln afslutas med en blomma samt endast den
ena af sidoaxlarna utvecklas och samma förhållande
sedan fortfarande upprepas, uppkommer s. k. ensidigt
knippe, såsom hos Stellaria media L. (vass-arf
l. våt-arf). Om knippets grenar mycket förkortas eller
högst obetydligt utvecklas, uppkommer "blomnystan"
(glomerulus). O. T. S.

Knippepelare (T. bündelpfeiler), byggnadsk.,
kallas en af smärta half- eller treqvarts-kolonner
(s. k. knektar) omgifven eller af sådana sammansatt
pelare. I sin typiska form utgöres den af fyra gröfre

och fyra smalare sådana kolonner, symmetriskt ordnade
kring en inre kärna, hvar och en försedd med sin
särskilda bas – ofvan den för pelaren i dess helhet
gemensamma – och sitt särskilda kapital. Knektarnas
antal är stundom mindre, t. ex. 4 kring en rund
kärna, ofta äfven större, uppgående till 12, 16,
ända till 24 eller 32. Af dessa uppbära de fyra
gröfre de i byggnadens längd- och tvärriktning gående
s. k. gördelbågarna, som skilja de olika hvalf-oken;
de smalare åter bilda utgångsstöd för de hvalfstrålar,
flere eller färre, som dela de särskilda hvalfven i
kappor eller fält. Vanligen är pelarekärnan mellan
de särskilda kolonnerna starkt urhålkad, ofta med
en hjertformig profilering, som återfinnes äfven hos
kolonnerna. – Knippepelaren, som i sin här beskrifna
form tillhör den utbildade gotiken, kan tänkas hafva
utvecklat sig ur den senromanska sammansatta pelaren,
der den ursprungliga rektangulära pelarekärnan
är omgifven af fyra pilastrar, med framför dem
lagda halfkolonner, och i hörnen likaledes insatta
smalare half- eller treqvarts-kolonner. I Sverige ’
har bl. a. Linköpings domkyrka att uppvisa exempel på
flere olika sammanställningar af ifrågavarande art;
ett pelarepar har t. o. m. 24 knektar. Upk.

Knipperdollinck (Knipperdolling), Bernt, en af
hufvudmännen för vederdöparna i Münster, föddes
derstädes, trol. före 1500-talets ingång, af en aktad
familj och blef köpman. Af oroligt sinnelag samt med
hufvudet fullt af besynnerliga tankar och planer,
dertill utrustad med ståtlig kropp och talande tunga,
syntes han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>