Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knappsäf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
studerade först i Hannover, sedan i Hamburg och
Berlin, hvarefter han fick medel att resa till
Italien. Efter att med Göthe hafva gjort en tur
till Sicilien hamnade han i Neapel och lefde der
tillsammans med de tyske målarna Tischbein och
Hackert. Under små omständigheter hade han svårt nog
att draga sig fram. Hans konstutöfning bestod deri
att han målade landskap med figurstaffage, utförda
i aqvarell.
Kniephausen [knip-]. Se Kniphausen.
Knies [knis], Karl, tysk nationalekonom, f. i
Marburg 1821, blef 1855 professor i statsvetenskap
i Freiburg, invaldes 1861 i Badens Andra kammare
och utnämndes 1862 till direktor för den badensiska
skolöverstyrelsen ("oberschulrath"). Sedan 1865
är han professor i statsvetenskap i Heidelberg. I
det badensiska skolväsendet har K. gent emot det
katolska presterskapet genomdrifvit en vigtig
reform, betecknad genom lagen af d. 29 Juli 1864,
hvilken beröfvade presterna deras ställning i
skolråden och såsom skolinspektörer samt ersatte
dem med lekmän. Inom statsvetenskapen är han en af
de förnämste representanterna för den historiska
riktningen och har utöfvat ett stort inflytande på
statistikens utveckling. Hans vigtigaste skrifter
äro Die statistik als selbständige wissenschaft
(1850), Die politische oekonomie vom standpunkt der
geschichtlichen methode (1853) och Geld und kredit
(1873–76).
Knifsta, socken i Stockholms län, Erlinghundra
härad. Arealen 4,330 har. 904 innev. (1883). Annex
till Alsike, Upsala stift, Erlinghundra kontrakt.
Knigge, Adolf Franz Friedrich Ludwig von, friherre,
tysk skriftställare, född 1752, inträdde tidigt på
ämbetsmannabanan, vistades vid åtskilliga smärre tyska
hof som kammarjunkare och upptågsmakare, verkade med
berömvärdt nit i illuminaternas tjenst, lefde sedan
på olika orter under idkande af literärt mångskrifveri
för sin utkomst och dog d. 6 Maj 1796 i Bremen som
medlem af dervarande magistrat. K:s mest kända arbete,
Über den umgang mit menschen (1788, 16:de uppl. 1878;
"Umgängeskonst eller hemligheten att göra sig älskad
och värderad", 1847; 3:dje upplagan: "Om umgänget med
menniskor" 1869), vittnar om en vidsträckt erfarenhet
af lifvet och menniskorna; men den lefnadskonst, hvars
grundsatser och regler deri anbefallas, är så flack,
så trångsynt egoistisk, att bokens och författarens
namn snart sagdt blifvit till ett ordspråk. Nyare
upplagor har man derför sökt "lämpa efter senare
tiders kraf". K. hopskref äfven bl. a. flere romaner,
i hvilka han lika långrandigt som ytligt framställde
tidehvarfvets "upplysningsfilosofi"; den längsta
var Der roman meines lebens (4 bd, 1781–83;
2:dra uppl. 1805) i brefform. I "skälmromanen"
Geschichte Peter Clausens (1783–85) och den komiska
romanen Die reise nach Braunschweig (1792; 2:dra,
illustr. uppl. 1839) lyckades han bättre. K:s samlade
skrifter utgåfvos i 12 bd 1804–1806. Jfr Gödeke:
"Adolf freiherr v. K." (1844).
Knight [näjt], Eng. (Angelsachs. cniht, urspr, gosse,
yngling; vapensven; T. knecht, Sv. knekt),
riddare; den lägsta rangtiteln inom den engelska
adeln. En knight bär framför sitt dopnamn titeln
Sir. Knight-värdigheten står på den adliga
rangskalan närmast under "baronet" och går, i
olikhet med baronet-värdigheten, icke i arf. En
baronet är icke knight, om han ej särskildt
utnämnts dertill. Utom monarken har vice-konungen
af Irland myndighet att meddela knight-skap. Knight
är äfven hvarje innehafvare af Strumpebandsorden,
Tistelorden, S:t Patricksorden och de öfre klasserna
af Bath-orden, Star of India samt S:t Michael- och S:t
George-orden. – Knight banneret, fordom i England (och
Frankrike) en värdighet, som på sjelfva slagfältet
gafs till lön för någon hjeltemodig bragd. Karl I
af England var den siste, som sålunda utdelade denna
äretitel. Jfr Gentry.
Knight [näjt], Thomas Andrew, engelsk hortolog,
f. 1759, d. 1838, var i många år president i det stora
londonska sällskapet för trädgårdsodlingens främjande
och inlade, både såsom praktiker och författare,
stora förtjenster om denna konst. Se vidare Botanik,
sp. 967.
Knight [näjt], Charles, engelsk tidskriftsutgifvare
och skriftställare, f. 1791, d. 1873, bidrog
kraftigt till folkbildningens höjande i England genom
spridande af billig periodisk literatur. Sedan han
ärft sin faders bokhandel och tryckeri, öppnade han
på 1820-talet i London en verksamhet som grundläggare
af folkliga tidskrifter, hvilken han oegennyttigt
fullföljde i öfver 40 år. Som direktör i ett samfund
för nyttiga kunskapers spridande utgaf K. från
1828 "British almanac" med bihang och från
1829 "Library of entertaining knowledge".
I synnerhet blefvo K:s "Penny magazine" (från
1832) och "Penny cyclopaedia" (från 1833) de första
mönstergilla publikationerna i sin art. Derjämte
utgaf han från 1853 "English cyclopaedia". Hans var
äfven idén till "Shilling volumes" samt till ett
antal större illustrerade serier såsom "Pictorial
bible" och "Old England". Af Shakspeare ombesörjde
K. flere upplagor, såsom den med förträffliga
kommentarer försedda "Pictorial Shakspere". Han
författade dessutom en mängd bidrag till
sina tidskrifter. Det vigtigaste af hans egna
verk är emellertid Popular history of England (8 bd,
1854–61). Nämnas må ock sjelfbiografien Passages
of a working life during half a century (3 bd,
1864–65; ny uppl. 1873). K. var äfven verksam för
upprättandet af folkbibliotek i städerna. Efter hans
död har en staty öfver honom rests i Windsor.
Knight [näjt], Sir John Prescott, engelsk
porträttmålare, f. 1803, d. 1881, var först köpman
i London, men öfvergick till måleriet och blef
1823 lärjunge i Londons konstakademi, der han 1827
utställde sina första porträtt. Han vardt sedan
småningom en af de mest omtyckte konstnärer i sitt
fack. Bland hans porträtt må nämnas Hertigen af
Cambridge och målaren Sir Charles Eastlake. K. var
1847–73 akademiens sekreterare.
Knille, Otto, tysk historiemålare, f. 1832, var från
1848 lärjunge vid akademien i Düsseldorf, studerade
derefter i Paris (1854) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
