Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kisselev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exempel på dylika må anföras en blandning af
60 delar jernfilspån, 2 delar salmiak och 1 del
svafvelblomma, som vid användningen utröres med
vatten, surgjordt med litet svafvelsyra. Massan
instrykes i de väl rengjorda fogarna och hårdnar
efter några dagar. Har det sammanfogade stället
att uthärda hög temperatur (glödning), nyttjas
lämpligen ett af 4 d. jernfilspån, 2 d. lera och
1 d. porslinsmassa bestående kitt, som utröres med
en koksalt-lösning. – Utom de anförda finnas många
andra slag af kitt, hvilka ej egentligen kunna
hänföras till någon af de nämnda hufvudgrupperna,
såsom vattenglas-, gips-, klorzink-kitt m. fl., hvilka
komma i handeln under ofta tämligen fantastiska namn.
S. J-n.
Kittéer [hårdt k], ett i Gamla testamentet
omnämndt folk, som ledde sin härkomst från Jafets
son Javan. Af dem och deras stamfränder "hafva
hedningarnas kuster blifvit befolkade och deras land,
olika till språk, stammar och folk" (1 Moseb. 10: 5).
P. F.
Kittel [hårdt k], Johann Christian, tysk musiker,
S. Bachs siste lärjunge, f. 1732, d. 1809,
blef organist först i Langensalza, derefter
(1756) i Erfurt. Han åtnjöt stort anseende såsom
orgelspelare, kompositör, teoretiker och lärare,
i hvilken sistnämnda egenskap han bl. a. utbildade
K. H. Rinck. Bland hans få tryckta verk må nämnas Der
angehende organist (1801–08) och Neues choralbuch
(1803). A. L.
Kitteldal. Se Dal.
Kittelhvalf. Se Hvalf.
Kittelsten. Se Pannsten.
Kittendorff [hårdt k], Johan Adolf, dansk litograf,
föddes i Köpenhamn d. 5 April 1820. Hans stora
verk Billeder efter danske malere (omkr. 120 blad)
lemnar ett godt bidrag till kännedomen om det danska
måleriets utveckling i den nyare tiden. K. har sedan
1855 varit lärare vid konstakademien i Köpenhamn
och är sedan 1881 hennes ledamot. Hans broder Axel
Teodor K., f. 1821, d. 1868, var en skicklig xylograf.
Ph. W.
Kittilä [hårdt k], socken af Lappmarkens härad och
domsaga, Kemi lappmark, Uleåborgs län, Finland. Areal,
jämte Sodankylä, 27,000 qvkm. Befolkningen finsk,
2,091 pers. (1882). K. utgör ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Kuopio stift, Lappska
prosteriet. O. I.
Kittling i huden är en egendomlig känsla hos
hudnerverna, framkallad genom en ytlig beröring
eller friktion på ett särskildt sätt. Denna art
af nervretning framkallar vanligen åtskilliga
ofrivilliga rörelser, "reflexrörelser", såsom skratt,
afvärjande rörelser m. m. Kittling begagnas ofta
på lek; men för sådan lek bör varnas, ty den kan
medföra en reflexkramp i respirationsmusklerna,
hvarigenom andhemtningen hindras och qväfningsdöd
kan framkallas. Kittling kan användas som ett
medel att skilja en låtsad fallandesot från den
äkta, i det reflexrörelserna sällan framträda
under det äkta anfallet, men svårligen kunna
hejdas af den, som endast låtsar sjukdomen.
F. B.
Kitto [hårdt k], John, engelsk skriftställare,
f. 1804, d. 1854, uppväxte under de torftigaste
omständigheter och miste i sitt 13:de år hörseln;
han vann 1825 genom en beskyddare anställning vid
ett missionssällskaps tryckeri och tillfälle att
fortsätta sina studier samt fick några år derefter
åtfölja samme sin välgörare på en missionsresa till
orienten. Efter återkomsten till London (1833) egnade
han sig åt ett oafbrutet skriftställareskap på de
bibliska hjelpvetenskapernas, särskildt den bibliska
topografiens, område. De märkligaste frukterna af
hans verksamhet äro det under hans ledning utgifna
arbetet Cyclopaedia of biblical literature (1843–45),
hvilket tvänne gånger utkommit å nyo, och hans Daily
bible illustrations (8 bd, 1849–53).
Kitzbühel l. Kitzbüchel [hårdt k], stad i norra
Tyrolen, vid en å, som flyter till Chiemsjön,
och vid jernvägen mellan Inn och Salzach. 1,918
innev. (1880). Kopparverk. K. har en källa med starkt
jernhaltigt vatten, men besökes hufvudsakligen i sin
egenskap af klimatisk kurort.
Kitzingen [hårdt k], stad i bajerska
regeringsområdet Unterfranken, vid Main, är genom
en 290 m. lång bro öfver denna flod förenadt med
förstaden Etwashausen. 6,966 innev. (1880). Af
märkligare byggnader må nämnas ett rikt
hospital (från 1344), rådhuset, 2 kyrkor och 2
kloster. Storartade ölbryggerier med ansenlig export,
qvarnindustri, piano- och träkärls-fabriker samt
gipsbrännerier. Mycket vin och frukt odlas i omnejden;
torkade plommon afsättas i myckenhet. Flodfart
på Main.
Kiu-kiang [hårdt k], stad och fördragshamn i kinesiska
prov. Kiang-si, vid södra stranden af Jang-tse-kiang,
25 km. ofvanom Kia-kiangs förening med nämnda
flod. Omkr. 53,000 innev. Tehandel.
Kiung-tsju [hårdt k], det kinesiska namnet på ön
Hainan och på denna ös hufvudstad, som jämväl är
fördragshamn.
Kiusiu [hårdt k], en af hufvudöarna i japanska öriket,
är beläget s. v. om Nippon och Sjikoku samt skiljes
från dem af Suvonada och Bungo-sundet. Areal 38,735
qvkm. 5,212,997 innev. (1880). Ön är delad i 5 ken
l. distrikt: Nagasaki, Fukuoka, Oita, Kumamoto och
Kagosjima. Största staden är Kagosjima. Endast 1
hamn, Nagasaki, är öppen för främlingar. Jfr Japan.
Kiva (hårdt k; Khiva, Chiva), kanat i vestra
Turkistan, mellan 40 1/2° och 43° n. br. samt 58 1/2° och
61° ö. lgd fr. Greenw., omfattar den fruktbara oas,
som med vexlande bredd sträcker sig längs venstra
stranden af nedre Amu Darja (Oxus), från Pitniak till
Aralsjön. Arealen beräknas till 57,800 qvkm. K. består
hufvudsakligen af sandöcken; endast längs med Amu
Darja samt de bevattningskanaler och dammar, som ledts
från floden, ligga fruktbara sträckor, som producera
hvete, ris och andra sädesslag, flere slags frukt,
i synnerhet meloner, samt lin, hampa, bomull, vallmo
och krapp. Åkerbruk är jämte boskapsskötsel (särskildt
fårafvel) befolkningens hufvudnäring. Innevånarna,
hvilkas antal af några anses uppgå till 700,000,
af andra till endast 300,000, äro, med undantag af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
