- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
705-706

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina, urgammal kulturstat i östra Asien - Kina-alkaloider, kem. med., kallas med ett gemensamt namn de alkaloider eller växtbaser, hvilka erhållas ur kinabarkar - Kinabark (kinabarkar), Cortex (Cortices) chinæ, farmak. med.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

makters undersåtar, men oenigheterna hafva bilagts
på fredlig väg. Under Frankrikes krig i Tong-king
(1883–84) fruktade man för fredsbrott mellan Frankrike
och K. på grund deraf att de under namnet "Smarta
flaggorna" i Tong-king uppträdande röfvarebanden
till en betydlig del rekryterades af kineser och
emedan K. gjorde anspråk på överhögheten öfver
kejsaredömet Annam, hvarför det helt naturligt måste
göra invändningar mot upprättandet af ett franskt
protektorat derstädes. Körande K:s förhållande till
utlandet på senaste tiden må ytterligare tilläggas,
att den 1868 mellan K. och Nord-Amerikas förenta
stater afslutna traktaten 1882 undergick en väsentlig
förändring. I April nämnda år antogo nämligen
kongressens i Washington båda hus ett lagförslag,
som för de närmaste 10 åren förbjöd all invandring
af kineser till Förenta staterna. Denna åtgärd,
som utgjorde en uppenbar kränkning af med K. förut
ingångna fördrag, var föranledd af den växande
förbittring, som kinesernas stora förökning inom
unionen väckte hos den europeiska befolkningen,
i synnerhet i Kalifornien.

Kina-alkaloider, kem. med., kallas med ett
gemensamt namn de alkaloider eller växtbaser,
hvilka erhållas ur kinabarkar. Följande baser
förekomma i relativt större mängd i kinabarkar:
kinin (den vanligen antagna formeln är C20 H24 N2
O2), kinidin (isomeriskt med kinin, upptäckt 1833
af Henry och Delondre), cinchonin (se d. o.) och
cinchonidin (isomeriskt med cinchonin, upptäckt 1847 af
Winkler). Vissa slag af kinabarkar innehålla dessutom
mindre mängd af följande alkaloider: homocinchonidin
(funnet 1877 af Hesse), cinchonamin (1881 af Arnaud
ur den nya "kinabarken" af Remijia Purdieana Wedd.),
homokinin (1882 af D. Howard m. fl.) ur china cuprea,
eller "kinabarken" af Remijia pedunculata Triana,
kinamin (1872 af Hesse) och konkinamin (1877
af Hesse, isomeriskt med kinamin). Kininet och
cinchoninet stå i spetsen för 2 grupper af alkaloider,
hvilka visserligen i kemiskt hänseende visa bestämda
olikheter, men i afseende på medicinska verkningar ega
en viss öfverensstämmelse. Ur "falska kinabarkar"
äro flere från de egentliga kina-alkaloiderna
afvikande baser framställda, såsom aricin, cusconin,
cusconidin, cuscamin, cuscamidin, paytin, paricin
o. s. v. O. T. S.

Kinabark (kinabarkar), Cortex (Cortices)
chinae, farmak. med., kallas den i större eller
mindre stycken afskalade barken från stammarna och
grenarna samt på senare tider äfven från rötterna
af träd, som höra till slägtet Cinchona L. (se
d. o.) af rubiacéernas familj. Dessa barkar, äkta
kinabarkar,
innehålla i regeln iner eller mindre af
de s. k. kina-alkaloiderna, hvilka intill sista tiden
träffats endast i cinchona-arternas barkar. Många
andra barkar, dels af rubiacéer, dels härstammande
från andra växtfamiljer, hafva utgifvits såsom
kinabarkar eller ersättningsmedel för dessa, på
grund af sin feberfördrifvande förmåga; men då de
icke innehålla de egentliga kina-alkaloiderna, har man
kallat dem falska kinabarkar. Dessa

hafva vanligast härstammat från de med Cinchona
förvandta slägtena Cascarilla, Remijia, Ladenbergia,
Exostemma
m. fl. Bland dessa s. k. falska
kinabarkar har dock under senaste åren en af Remijia
pedunculata
Triana erhållen bark, kallad china cuprea
(kopparfärgad kinabark), befunnits, emot all förut
gällande regel, innehålla rätt betydligt af kinin,
den vigtigaste bland kina-alkaloiderna. En annan
art, R. Purdieana Wedd., lemnar äfven ett slags
china cuprea ("cinchonamin-bark"). Insamlandet af
kinabarkarna i de alltid svårtillgängliga och ofta
nog ohelsosamma trakter, der kinaträden växa, är
ett mycket svårt arbete, hvilket endast halfvilda
indianer och andra samhällets olycksbarn bruka
åtaga sig. Barksamlarna, "cascarilleros", bilda
ordnade band under en ledare ("mayordomo"), som
fördelar arbetet och ordnar verksamheten under
samlandet. Af yngre stammar och grenar tages
barken i sin helhet. Å äldre stammar och tjockare
grenar afskalas ytterbarken intill bastet. Barken
torkas sedan, oftast med tillhjelp af eld, och måste
derunder ofta vändas och efterses till förekommande af
mögling. Torkningen tager 3–4 veckor. Derefter lägges
barken i packor af 60–65 kg. vigt och föres af bärare
till närmaste hamnstad, der den efter föregången
sortering inpackas i hudar ("seroner") och sedan
utskeppas. Af barksamlarna beräknas en fjerdedel
vanligen duka under för mödorna och klimatet. –
Kinabarkarna förekomma i handeln dels såsom rör-
eller rännformiga stycken, tagna från yngre stammar
och grenar, dels såsom platta stycken, från hvilka
ytterbarken och äfven mellanbarken borttagits, så att
de vanligen bestå endast af bastlagret från gröfre,
äldre stammar. Den s. k. kungs-kinan, China regia,
Cortex chinae Calisaya,
hvilken för närvarande är
den enda, som är upptagen i Ph. suecica, består af
dylika plana baststycken. – De i rörform förekommande
barkarna hafva den mörkt bruna ytterbarken qvar,
och denna är vanligen öfvervuxen med gråhvita
lafvar. Dessa barkar hafva sammanförts till en egen
grupp, som på grund af utsidans färg fått namnet
gråa eller bruna kinabarkar, till skilnad från röda
och gula kinabarkar. De "röda" hafva sin rödbruna
färg genom ymnig halt af kinarödt, ett färgämne,
som uppkommer genom kinagarfsyrans syrsättning i
beröring med luften. De "gula" barkarna äro egentligen
gulbruna eller hafva samma färg som äkta kanel
(Ceylon-kanel) och bestå endast af bastlagret,
hvars långsträckta celler äro alldeles fyllda genom
sekundära aflagringar å cellväggens insida, så att
den ursprungliga cellhålan visar sig å ett tvärsnitt
af cellerna, lagdt under mikroskopet, endast såsom
en mörk punkt, och å längdsnitt såsom en mörk linie,
ett för äkta kinabarkar karakteristiskt anatomiskt
kännemärke. Alla falska kinabarkar hafva nämligen
öppna, icke fyllda bastceller. De gråa barkarna
innehålla oftast endast cinchonin och intet kinin,
de röda ungefär lika mycket kinin och cinchonin samt
de gula öfvervägande kinin. Af de från Syd-Amerikas
bergland (Peru, Bolivia, Ecuador och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free