Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid hofmineraliekabinettet. 1856 blef han
professor i mineralogi vid polyteknikum i Zürich
samt 1857 tillika ordin. professor vid dervarande
universitet. 1872 utsågs han till direktor för dessa
läroanstalters förenade mineralogiska, geologiska och
paleontologiska samlingar samt 1875 till direktor
för polyteknikum. K. har i väsentlig mån främjat
kristallografiens framsteg. Utom flitiga meddelanden
till "Sitzungsberichte der Wiener akademie", "Neues
jahrbuch für mineralogie" och andra facktidskrifter
har han författat Lehrbuch der reinen
krystallographie (1846), Lehrbuch der mineralogie (1851),
ett mindre arbete med samma titel (1857; 4:de
uppl. 1876), Synonymik der krystallographie (1855)
m. fl. särskilda arbeten samt offentliggjort en
serie Uebersichten der resultate mineralogischer
forschungen (omfattande åren 1844–65). I det under
utgifning varande samlingsverket "Encyklopädie
der naturwissenschaften" har K. med biträde af
A. v. Lasaulx och F. Rolle skrifvit afdelningen
"Handwörterbuch der mineralogie, geologie und
paläontologie" (1882).
Kennicott [ke’n-], Benjamin, engelsk bibelforskare,
f. 1718. d. 1783 såsom kanik vid Christ Church i
Oxford, blef banbrytande för den kritiska behandlingen
af Gamla testamentets hebreiska text. Sedan han
utgifvit de två afhandlingarna The state of the
printed hebrew text of the Old testament considered
(1753–59), der han med fakta bekämpade den dittills
gängse tron på den hebreiska textens fullkomliga
integritet samt uppvisade nödvändigheten att i långt
vidsträcktare mån jämföra befintliga manuskript,
började han de långvariga förberedelserna till
sitt stora verk Vetus testamentum hebraicum cum
variis lectionibus (2 foliobd, 1776–80). Trots
motstånd i början lyckades K. för sitt arbete
skaffa sig ett storartadt penningeunderstöd (10,000
p. st. insamlades). Från olika land sammanfördes nu
615 manuskript och 52 tryckta uppl. af bibeln. Den
text, som K. vid tryckningen följde, var van der
Hooghts opunkterade. Olika läsarter äro angifna
nedtill på hvarje sida. Den samaritanska pentatevken
står i parallelkolumner bredvid den hebreiska. Ett
värdefullt tillägg till K:s bibelverk var de Rossis
"Variae lectiones Veteris testamenti" (1784–88).
Kensett [ke’n-], John Frederick, nordamerikansk
landskapsmålare, f. 1818 i Cheshire (Connecticut),
lärde sig först stålstickarekonsten hos en slägting,
Daggett, som var en berömd sedelgravör, for 1840 till
Europa, der han stannade i 7 år, och slog sig ned i
New York 1847. År 1848 blef han ledamot af National
academy of design i denna stad och var 1858 medlem af
den komité, som hade att öfvervaka den konstnärliga
utstyrseln af Kapitolium i Washington. Död i New
York 1872. K:s landskap finnas i de flesta amerikanska
samlingar; ett och annat skall äfven hafva gått öfver
till Europa.
Kensington [ke’nsingtön], vestlig förstad till London,
i grefskapet Middlesex, med Kensington palace, ett
gammalt, delvis af Vilhelm III uppbygdt kungligt
slott, i hvilket Vilhelm III, hans gemål, Maria,
drottning Anna och hennes gemål, prins Georg af
Danmark,
äfvensom Georg II dogo och drottning Victoria blifvit född
och uppfostrad. Öster om slottet ligger Kensington
gardens, som med den dermed förenade Hyde park
bildar den fina verldens förnämsta promenadplats
i London. I K. ligga äfven trädgårdsföreningens
(Horticultural society’s) trädgård, der 1851 års
verldsutställningsbyggnad stod, samt det 1857
öppnade South Kensington-museum, som innehåller
stora samlingar af konstindustriföremål, konstverk
från medeltiden och nyare tiden, gipsafgjutningar
samt galvanoplastiska efterbildningar af antika
och nyare verk, tafvelgalleri, indiskt museum och
konstbibliotek, hvarjämte med museet är förenad en
konstskola. Vidare märkes naturalhistoriska museet
(British museum of natural history), innehållande
geologiska och paleontologiska, mineralogiska och
botaniska samlingar, hvilka 1881 flyttades dit
från British museum, hvarifrån äfven de zoologiska
samlingarna skola flyttas till det naturalhistoriska
museet. Såsom kyrkoförsamling hade K. 1881 162,924
innev.
Kent [hårdt k]. 1. Angelsachsiskt konungarike,
omfattande i det närmaste det nuv. grefskapet K:s
område. I K. skedde den första angelsachsiska
bosättningen i England, i midten af 450-talet. Der
predikades ock först kristendomen bland
angelsachserna, af den hel. Augustinus (597), hvarför
det inom K. belägna Canterbury blef öns kristna
medelpunkt. 823 införlifvades K. af Egbert med
konungariket Wessex. – 2. Grefskap i sydöstligaste
hörnet af England, mot s. och v. omgifvet af
Sussex och Surrey, mot n. af Thames skildt från
Middlesex och Essex samt för öfrigt omgifvet af
Nordsjön och Kanalen. Areal 4,067 qvkm. 977,585
innev. (1881). Större delen af grefskapet är ett
fruktbart, lågkulligt land, med vackra, skogbevuxna
dalar. Söder om Thames går ett 10–13 km. bredt
bälte, bestående af ett mäktigt lager af den
s. k. londonleran, hvilande på kalk. Söder om detta
löper norra Downs’ kalkkedja från Surrey österut till
Folkestone med en höjd af högst 247 m. och en bredd
af 5–20 km. Vid kusten och längs Thames förekomma
marskland på längre sträckor. Största floderna
äro Thames samt Medway, hvilkens mynning bildar
en utmärkt hamn, och Stour. Grand military canal
omsluter Romney marsh vid södra kusten. Den odlade
jorden uppgick 1881 till 74 proc. Hufvudsakligen
odlas grönsaker, ärter, bönor och humle. Odling
af frukt, i synnerhet körsbär och lambertsnötter
(Corylus maxima), förekommer mycket. Industrien är
med undantag af skeppsbyggen obetydlig. Grefskapet är
indeladt i 5 lathes (lagsagor) – en för K. egendomlig
delning, daterande sig från den angelsachsiska
tiden. Hufvudstad Maidstone.
Kent [hårdt k], engelska grefvar och hertigar:
1. Edmund, earl af K., son af konung Edvard I, slöt
sig 1326 till den resning, som störtade hans broder
Edvard II från tronen och som leddes af dennes gemål,
Isabella. Då Isabella och hennes älskare Roger
Mortimer snart gjorde sig skyldiga till öfvermod och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
